- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
279

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - V. Professor K. G. Westman: Häradsting och häradsrätter, folkfrihetens värn - VI. Professor Sven Tunberg: Den nationella självstyrelsens grundläggning 1434–1523

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fäders kärlek till lag och frihet och deras vilja att sätta in sina
krafter och, om så behövdes, sitt liv för att upprätthålla
rättsordningen i samhället.

K. G. Westman.

LITTERATUR:

K. G. Weétman, Häradsnämnd* och häradsrätt under 1600-talet och början
av 1700-talet. Almqvist & Wiksell. 1927. Kr. 1: 5o.

N. Herlitz, Svensk självstyrelse (s. i5—55).

Åtskilliga äldre häradsrättsprotokoll finnas utgivna av trycket; särskilt
observeras N. Edlingé edition av Vendels sockens dombok i6i5—-46
(1925) med en upplysande inledning och A, E. Löf, Ölme härads
dombok 1629—i65o (1921).

DEN NATIONELLA SJÄLVSTYRELSENS
GRUNDLÄGGNING (1434—1523).

Iföredraget om svensk självstyrelse på landskapslagarnas
tid (jfr s. 268) har erinrats om de två olika sidorna i
självstyrelsen: den direkt statliga och den lokala med hänsyftning närmast
på de smärre samhälleliga enheterna. Vid detta tillfälle är det
huvudsakligen fråga om den förra: det gäller nämligen att
uppvisa, huru den rika lokala självstyrelsen så att säga
definitivt förts över och in på den centrala riksstyrelsens sfär, med
andra ord huru en nationell självstyrelse växt fram.

De begynnelser på folkrepresentationens område, som vi
under landskapslagarnas tid konstaterat, konungavalmötet och
herredagen med rådet, fingo under i3oo-talet sin fulla
utbildning. De visade sig dock snart otillräckliga. Samhällets
utveckling, inre och yttre erfarenheter samt ej minst de rika
traditionerna från svensk provinsiell självstyrelse ha i tidens
fullbordan framkallat en riksrepresentation på bredaste folkliga
grundval, en rlkédag. Sedan gammalt räknas som den första
representativa församlingen av denna typ det av Engelbrekt
föranledda rikémötet l Arboga i januari månad 1^35. Det
utmärkande för riksdagen var, att den inrymde representanter för
alla de fyra samhällsskikt, som nu börjat med fastare konturer
avteckna sig i Sverige, nämligen biskopar och prelater, d. v. s.
prästerskapet, riddare och svenner, d. v. s. den världsliga
överklassen, borgare och meniga allmogen.

Riksdagen tillkom i den svenska nationella samlingens tecken.
I stort sett blev också dess fortsatta utbildning betingad därav.
Det var i de nationellt livaktiga stunderna i svenska folkets liv

279

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free