- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
280

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - VI. Professor Sven Tunberg: Den nationella självstyrelsens grundläggning 1434–1523

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som den svenska riksdagen satte nya skott och bredde ut sina
rötter. Vi kunna följa denna dess utvecklingsgång under
århundradet efter Engelbrekts död med dess varandra avlösande
perioder av olika politisk inriktning. Liksom den nationella
tanken långsamt men säkert vann terräng, så trängde också
riksdagen fram till en alltmer betydelsefull plats i rikets författning.
Sett som en helhet betecknar medeltidens sista århundrade
ett omisskännligt framväxande av den föreställningen, att vid
för hela landets välfärd avgörande angelägenheter ett verkligt
riksmötes tungt vägande ord var av nöden.

Den äldsta svenska
riksdagen får ej fattas såsom en
fullt utformad
författningsinstitution i modern mening. För
det första levde de gamla
representationstyperna fortfarande
kvar vid sidan av riksdagen
eller sammanblandade med
denna. För det andra kunde det
också ej sällan hända, att man
av praktiska skäl anlitade
representativa möten för endast
smärre delar av landet.
Slutligen växlade högeligen
riksdagens sammansättning i och
för sig på ett förvillande sätt
liksom grunderna för representanternas utseende och inkallelse.
Den obestämdhet, som vilade över denna tids riksdag, sträckte
sig också till dess överläggnings- och beslutsformer liksom dess
befogenhet. Beträffande de förra saknades alla fastslagna
regler, om man också tydligt skönjer inflytandet från de gamla
folktingens åskådningar och sedvanor. Rörande riksdagens
befogenheter är särskilt att ihågkomma arten av riksdagens upphov
och dess därav betingade karaktär. Det var de speciellt
nationella, d. v. s. de unionella frågorna, som närmast kallade det
stora riksmötet till liv. Från denna utgångspunkt trängde sig
riksdagen långsamt fram gripande ut över allt vidsträcktare
samhällsområden. Något fastställande av fixa grundlinjer kunde
sålunda icke under denna tidsperiod förekomma.

Den svenska riksdagen är, såsom tidigare framhållits, att
betrakta såsom ett organ för den svenska nationella självstyrelsen.
Den bygger som sådan även på gammal svensk provinsiell
självstyrelse, vilken senare naturligtvis också från ideell
synpunkt varit förutsättningen för svenska folkets politiska ak-

280

Medeltida rikssigill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free