- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
281

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - VI. Professor Sven Tunberg: Den nationella självstyrelsens grundläggning 1434–1523 - VII. Professor Nils Ahnlund: Sveriges ständer 1594–1632

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tivitet över huvud över den viktiga period, som såg riksdagen
födas. Men här kräves till sist en inskränkande anmärkning.
Riksdagen har icke omedelbart uppkommit i anslutning till
provinsiella representativa mönster. Riksdagen har framgått
såsom en skapelse ovanifrån, frambragt direkt av riksstyrande
och riksbyggande krafter och ej såsom ett uttryck för olika
landskaps fria politiska samverkan. Sven Tunberg.

LITTERATUR:
S. Tunberg, Sveriges riksdag, I. Schildt. 1931. Kr. 6: 5o.
E. Hildebrand, Svenska statsförfattningens historiska utveckling. Norstedt.
1896. Utgången ur bokhandeln.

SVERIGES STÄNDER i 5 9 4 — 1 6 3 2.

Den PERIOD i vår historia, som ligger mellan Sigismunds
kröning 1694 och Gustav II Adolfs död i632, är i många
avseenden betydelsefull för utvecklingen av den svenska ständerstaten.
Först nu kan indelningen i
fyra stånd sägas vara på
allvar fullbordad. Riksdagen
vinner ett hastigt ökat
inflytande som organ för
samhällsutvecklingen; dess
skattebe-viljande myndighet erkännes
i princip under Karl IX, dess
rätt att tillsammans med
konungen stifta lag kan anses
fastslagen med Gustav Adolf.
Jämte riksdagen förekomma
dock åtskilliga andra
mötesformer (utskottsmötet). Vår
första riksdagsordning (1617)
har karaktären av en
ordningsstadga för ständernas
sammankomster. Det ledande
riksståndet, adeln, får genom
riksdagsordningen 1626 en
organisation, som i sina

huvuddrag äger bestånd under hela ståndsriksdagens tillvaro.
I högre grad än förr blir det ett ämbetsmannastånd och
rekryteras i tilltagande skala genom nyadling; kärnan är dock den
gamla jordadeln i provinserna. Prästerskapets politiska roll
börjar på allvar med 1590-talet; »enheten i religionen» är
genomförd, och kyrkans självkänsla har mäktigt stigit. Vida mindre

Gutta» II Adolf.

9†3—331801

28l

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free