- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
285

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - VIII. Professor Bertil Boëthius: Adelns insatser i svensk självstyrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

låta »utplåna och överstryka» anstötliga diskurser i
rådsprotokollen, men gav beredvilligt sitt samtycke till utarbetandet av
den varnande berättelsen. Den kom dock att utfärdas först
1697, efter hans död.

Den här skildrade episoden saknar icke föregångare. Redan
vid 1682 års riksdag hade Karl XI på samma sätt fördömt, vad
som sagts och gjorts vid upphävandet av hans faders testamente
1660. Från utlandet kunna också föredömen åberopas,
framförallt den stora kassation av
Parisparlamentets förgripliga
uttalanden, som Ludvig XIV
1673 lät företaga. De
svenska akterna höra sålunda
hemma i det stora
replikskiftet mellan regerings- och
riksdagsmakt, som aldrig vilat
i vår kulturkrets och i vårt
land. Hur mycket än vårt
statsskicks brytningar
bestämts av stundens krav, visa
de hän på ett behov av
teoretisk klarhet och historisk
motivering, som alltför lätt
förbises ifråga om äldre tider.

Mest främmande för vår
tid äro kanske rådets och
ständernas devota
uttryckssätt. De kunna också lätt
föra oss vilse. Allt tyckes gjort till envåldshärskarens behag.
Så enkelt ligger dock ej saken. Karl XI vann sin diktatur till
följd av djupgående sociala brytningar inom det svenska
samhället. De ofrälse stånden hade sedan gammalt i
konungadömet sökt sitt stöd och sitt skydd mot »herrevälde». Nu hade
också statslivets egen rika utveckling skapat en lågadlig
ämbetsmannaklass, som i konungen såg förvaltningens naturliga
spets och varken i karriären eller i det dagliga samlivet ville
böja sig för högadelns bördsanspråk. Förenade vände sig de
bredare klasserna mot högadeln och dess främsta representant,
det gamla riksrådet. Men de kunde segra endast med konungens
hjälp. Därför offrade de också konstitutionella principer, som
högadeln sedan medeltiden företrätt och lämnat i arv åt vår
tids demokratiska statsskick. 1689 års kassationsakter
innehålla en rikhaltig provkarta på yttranden, belysande de
högadliga författningsidealen. Då de därjämte återspegla de stora

Lantmarskalken vid 1689 års riksdag,
NIU Gyldenstolpe.

285

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free