- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
286

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - VIII. Professor Bertil Boëthius: Adelns insatser i svensk självstyrelse - IX. Generaldirektör Nils Wohlin: Den svenska bondeklassen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

motsättningarna i dramatisk tillspetsning, erbjuda de en
principiellt klargörande bakgrund för ett studium av adelns insatser
i svensk självstyrelse. Bertil Boethius.

LITTERATUR:

1682, 1689 och 1697 års kassationsakter äro tryckta i A. A. Stiernman,
Alla riksdagars och mötens beslut, 3 (1733) och i Handlingar rörande
Skandinaviens historia, 28 (1847). De motsättningar, som återspeglas i dessa akter,
genomgå hela vår historia och ha därför också utpräglat sig i motsatta
historiska åskådningar, så hos Geijer och Fryxell (jfr B. Boethius, Striden mellan
Geijer och Fryxell om aristokratfördömandet i Sveriges historia, Svensk
tidskrift 1922) och i tvenne nyare idérika teckningar av vår historias
konstitutionella replikskifte, B. Hjärne, Från Vasatiden till Frihetstiden (1929) och Fr.
Lagerroth, Frihetstidens författning (1915), båda med rikhaltiga
litteraturhänvisningar. Särskilda problem behandla t. ex. B. Boethius, Svenska riddarhusets
förutsättningar och tillkomst (Sveriges riddarhus, 1926) och JV, Carlgren,
Konungamakt, utskott och stånd på 1680- och 90-talens riksdagar (Historisk
tidskrift, 1921). En allmän översikt erbjuda utkomna delar av jubileums verket
Sveriges riksdag. —- Adelns roll i lokal självstyrelse, jfr N. Herlitz,
Svensk självstyrelse, s. 35 ff.

DEN SVENSKA BONDEKLASSEN.

Det FORNTIDA nordiska samhället, sådant det framträdde
under hednatidens sista århundraden, var resultatet av en bakom
liggande flertusenårig utveckling. Med sina åkerbrukande
storbönder, sin förnäma byggnadsstil, sina lagar, sagor och kväden
representerade det en kultur av höga mått. Socialt byggde det
på odalböndernas fria folkstyre. Det var denna folkliga
författning, som gav den nordiska kraften luft under vingarna.
Vikingatidens härfärder spridde det nordiska blodet runt om i Europa,
nordiska rättsuppfattningar genomsyrade de gamla europeiska
folklagarna och grunden lades av nordmännen till kommande
världsvälden.

Så följde kristendomens införande och medeltidens i så många
avseenden mörka århundraden. Det kyrkliga frälset växte upp
till en makt i staten, det världsliga frälset likaså, och i de nya
stadssamhällena koncentrerades handel och hantverk (ses. 270).
Ståndssamhället utdifferentierades och den fria bondeklassens
makt och inflytande trängdes tillbaka. Visserligen fick
feodalväsendet aldrig samma fäste i Sverige som i andra trakter av
Europa. Men en icke obetydlig del av den förut självägande
bondeklassen förvandlades även hos oss till ofria landbönder
under de kyrkliga och världsliga godsen. Samtidigt försämrades
överlag bondebefolkningens ekonomiska och sociala ställning.

286

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free