Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - X. Major G. V. Petri: Den svenska bondehären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frihetsälskande allmogen i de flesta fall stor redobogenhet att,
då så erfordrades, samlas under betrodda ledares befäl för mera
omfattande krigsföretag utanför landskapets gränser till kamp
mot utländska förtryckare o en deras svenska bundsförvanter.
De bondehärar, som då organiserades, bestodo i regel av endast
en viss utvald del av landskapens befolkning och uppbådet
föregicks alltid av ett vädjande till allmogens samtycke.
Strid vid Älvsborg på 1400-talet mellan tyska landsknektar och svenska
bönder. Samtida teckning.
Bondehärarnas militära organisation och indelning såväl
före som under medeltiden var noga anpassad efter landets
administrativa indelning. Häradets manskap uppträdde sålunda
under häradshövdingens befäl som en sluten enhet och
häradshoparna samlades av lagmannen under lagsagans fälttecken.
Sålunda kommo släktingar och grannar att stå sida vid sida
under striden, och befälet utövades därvid av samma personer,
som under fredliga tider förskaffat sig auktoritet och anseende.
Den sammanhållning och fasta disciplin, som detta alstrade,
var den gamla svenska härorganisationens största tillgång.
Statens primitiva byggnad medgav icke beväpningens och
underhållets centrala anskaffning, varför det ingick i varje mans
skyldighet att själv ombestyra hela sin utrustning. Detta
inverkade i hög grad inskränkande på härarnas strategiska an-
292
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
