- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
295

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - XI. Rektor K. Gullstrand: Socknarnas självstyrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tredje prästen. De skola en gång om året före påsk redovisa
för socknen och kräva skulder.» Vad landskapslagarna på detta
sätt stadga, utformas vidare i kyrkliga stadgar. På
sockensammankomster, dockenétämmor, rådslå och besluta sockenmännen
under kyrkoherdens ledning om kyrkans ekonomiska
angelägenheter. Där kunde också enligt gotlandslagen en viss
rättskipning utövas; till kyrkan stämmer den, som blivit okvädad, sin
vederdeloman, inför sockenmännen sker edgången.

Gustav Vasas reduktion av den kyrkliga förmögenheten, på
1540-talet utvidgad till att omfatta även sockenkyrkornas
egendom och prästhemmanen, blev ett hårt slag för
sockensjälvstyrelsen. Det fanns just inte mera att förvalta av socknarnas
förtroendemän. Men så mycket nödvändigare blevo då stämmorna,
där nu utgifter för kyrkans byggnad och underhåll måste
beslutas, ofta under knot. Svårigheten att få fram sockenmännen
ligger väl också bakom tillkomsten av den nya
förtroendemanna-institutionen, dexmännen, som under i5oo-talet slår igenom i vårt
land (tidigast omnämnd i Kumla, Närke, 1494). Särskilt i
Östergötland organiseras de som en nämnd, docknend eller
kyr-kané nämnd (även termen fullmäktige användes), sex, ofta tolv
»förståndige, beskedlige och rättrådige män», som med pastor
styrde församlingen. Våra dagars kommunalnämnd såväl som
kommunal- och kyrkofullmäktige kunna sägas gå tillbaka till
denna i5oo-talsnämnd.

Under 1600-talet bidrogo olika strävanden inom staten och
kyrkan att stärka sockensjälvstyrelsen. Den allt starkare
statsmakten kräver inflytande och kontroll över den kyrkliga styrelsen
och förvaltningen, kyrkans män åter, som efter Uppsala möte
och 1590-talets stormiga och betydelsefulla brytningstid fått
ökad självkänsla och makt, hävda »kyrkans frihet» mot »det
värdsliga regementet». Och till kyrkans maktområde hör även.
sockenstyrelsen. Genom mäktiga biskopars föreskrifter, genom
prästmötesbeslut och sockenstadgar utformas denna
sockenstyrelse så, att ingrepp från statsorganen ej behöva riskeras. Det
blev en egenartad och skiftande lagstiftning, om
sockenstämmornas behöriga hållande, om kyrkovärdarnas och sexmännens
uppgifter, om kyrkorådet, som nu börjar framträda, och mycket
annat. När 160o-talskyrkan energiskt grep in för att skärpa
kyrkotukten och åter få god kristlig ordning till stånd i
församlingarna, kommo dessa strävanden även
sockensjälvstyrelsen till godo. Då statens hjälp om möjligt ej borde anlitas,
sökte kyrkomännen i stället församlingsbornas medverkan. Rn
egenartad »sockenrättskipning» uppstod på detta sätt. På
sockenstämman, inför pastor och kyrkorådet, rannsakades och dömdes i

295

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free