- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
298

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - XII. Undervisningsrådet Arthur Thomson: Bönderna i Sveriges riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BÖNDERNA I SVERIGES RIKSDAG.



DET MÄRKLIGASTE draget i svensk självstyrelse består
däri, att vår riksdag alltid inrymt ombud för ett fritt bondestånd,
som alltså icke varit hänvisat till den lokala självstyrelsens
mera begränsade uppgifter utan även spelat en roll i den
nationella självstyrelsen. Denna företeelse saknar motstycke i
andra länders historia.

illustration placeholder
Lars Olsson, talman i bondeståndet 1810.


Då den svenska riksdagen uppdelades i fyra stånd,
kommo bönderna att bilda ett av dem (bondeståndet).

Böndernas ombud uttogos ursprungligen på olika sätt;
stundom kunde det hända, att myndigheterna tillkallade
lämpliga och representativa män. Men regeln blev efter
hand, att ombuden skulle väljas av de vid häradsting
församlade bönderna eller av elektorer, som dessa
sockenvis utsett. Bonderiksdagsmännen voro sålunda
häradernas ombud. De reste till riksdagen med uppdrag
att frambära sina häradsbors önskemål (»besvär»), och det
var häradsborna, som fingo bekosta deras underhåll.
Med häradssigillen bekräftades riksdagsbesluten.

Principiellt erkändes bondeståndet som likaberättigat med
de övriga stånden. Nya skatter, som belastade bönderna, kunde
i regel ej komma till stånd utan dess samtycke. En väsentlig
begränsning låg emellertid under frihetstiden (1719—72) däri,
att bönderna ej voro företrädda i sekreta utskottet, som i
en mängd viktiga frågor utövade ständernas makt. Bristande
boklig bildning försvagade också böndernas inflytande.

Likvisst har deras deltagande i riksdagsarbetet varit av den
mest djupgående betydelse. De blevo en viktig faktor i det
politiska livet. Om än stundom helt uppfyllda av de olika
bygdernas behov och önskemål, samlade sig bönderna vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free