- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
300

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - XIII. Professor Nils Herlitz: Borgerskapet i stadsförvaltning och riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BORGERSKAPET I
STADSFÖRVALTNING OCH RIKSDAG.

TlLL STÅNDSSAMHÄLLETS karakteristiska drag hörde,
att städerna skarpt avgränsades från landsbygden. Allt strängare
genomfördes — särskilt fr. o. m. 1600-talet — grundsatsen, att

handel och hantverk
endast fingo drivas i
städerna. Städernas
borgerskap, d. v. s.
de med burskap
utrustade borgarna (jfr
s. 271), hade
uteslutande rätt att idka
dessa näringar. I
samband härmed
står, att en mängd
nya städer
inrättades under 1600-talet
(särskilt på Gustav
Adolfs tid); främst
bland dem står
Göteborg. Men sedan det
svenska
stadsväsendet sålunda fått en
viss avrundning, kommo på mer än 200 år blott ytterst få
nya städer till stånd. — Stadsväsendets omfattning var trots
1600-talets utveckling rätt blygsam; ännu för 100 år sedan
bodde blott 1/10 av landets befolkning i städerna.

Borgerskapet styrde självt sin stad. Det skedde först och
främst genom borgmästare och rådmän (jfr s. 271). Regeringen
försökte på 1600-talet bestämma över dessa tjänsters
tillsättning, men sedan 1719 stod det fast, att rådmän skulle väljas
av borgerskapet och borgmästare visserligen utnämnas av
K. M:t, men inom ett av borgerskapet uppgjort förslag.
Rådmän togos för det mesta som förr ur borgerskapets egen krets,
men om borgmästare- och vissa rådmanstjänster gällde sedan
1600-talet, att de besattes av jurister (jfr om
häradshövdingsämbetena s. 278). Borgmästare och rådmän utgjorde (såsom
rädétuvurätt) stadens domstol, men ledde också (såsom magiétrat)
dess förvaltning.

Borgerskapet utövade också sin rätt dels genom étadené
(borgerdkapeté) äldéte — en institution som under 1600- och

300

Rådhuset i Lidköping. (Nord. mus. foto).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free