- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
302

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - XIII. Professor Nils Herlitz: Borgerskapet i stadsförvaltning och riksdag - XIV. Stadsjuristen jur. dr Halvar G. T. Sundberg: Den moderna kommunalstyrelsens grundläggning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mot landsbygden, mot andra städer). Men ur de skilda städernas
politik framväxte också en i viss mån enhetlig
borgarståndspolitik.

Vid mitten av 1800-talet var borgerskapets insats i vår
självstyrelses historia avslutad. Det miste efter hand (och definitivt
1864) sin företrädesrätt till handel och hantverk. Det måste
inom stadsförvaltningen dela makt och ansvar med andra
samhällselement, tills slutligen 1862 års kommunallagstiftning gjorde
helt slut på dess särställning. Och borgarståndets historia
slutade med representationsreformen (1866).

Nité Herlitz.

LITTERATUR:

N. Herlitz, Svensk stadsförvaltning på i83o-talet. Norstedt. 1924. Kr. 7: 5o.
■— Svensk självstyrelse. Geber. 1933. S. 56—127.

E. KLeberg, Borgarståndets inre organisation. Norstedt. 1929. Kr. 2: 5o.
. Ett stort antal arbeten skildra särskilda städers historia. Så t. ex. finnas
arbeten om Göteborg (H. Almquist), Karlskrona (J. Broomé), Karlshamn (H.
Rode.ngren), Sundsvall {N. Ahnlund och S, Humble), Västervik (F. Lindberg),
Skänninge {A. Schack), m. fl. städer. Beträffande borgarståndet kan också
hänvisas till det s. 299 anförda verket om Sveriges riksdag.

DEN MODERNA
KOMMUNALSTYRELSENS GRUNDLÄGGNING.

Den KOMMUNALA självstyrelsens allmänna legala grund
utgjordes vid 1800-talets början alltfort av § 23 i privilegierna
för prästerskapet (jfr s. 296), som stadgade om prästerskapets
rätt att hålla sockenstämmor. Ehuru stadgandet avsåg
landsbygden, hade det likväl även kommit att i viss utsträckning
till-lämpas i stadsförsamlingarna.

Åtskilliga specialbestämmelser kompletterade
prästprivilegiernas nyssnämnda stadgande. För att samla föreskrifterna om
sockenförvaltningen på ett ställe och samtidigt åstadkomma en
moderniserad organisation av densamma utfärdades år 1817
på prästeståndets begäran en kungl, förordning angående
sockenstämmor och kyrkoråd. Denna författning kan betecknas
såsom begynnelsen till den nutida kommunalstyrelsen i vårt
land. Genom förordningen erhöllo sålunda sockenstämmans

302

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free