Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - XIV. Stadsjuristen jur. dr Halvar G. T. Sundberg: Den moderna kommunalstyrelsens grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att anföra.» Ytterligare införde författningen principen, att
ärendena skulle på stämman avgöras genom majoritetsbeslut;
tidigare hade för ett bindande beslut i princip fordrats
enhällighet. 1817 års förordning gav även bestämmelser om
besvär över stämmans beslut. Härvid kom emellertid stämmans
beroende ställning till synes. De statliga besvärsmyndigheterna
ägde nämligen bedöma ej blott lagligheten utan även
lämpligheten av det klandrade beslutet och, om så ansågs påkallat,
jämväl ändra detta i positiv riktning, d. v. s. sätta sitt eget
beslut i stället för det, som stämman fattat. .—- Slutligen är
att framhålla, att förordningen gav föreskrifter om kyrkorådet,
ett organ, vartill förebild redan fanns i prästprivilegierna.
Kyrkorådet skulle bestå av kyrkoherden, kyrkovärdarna och
fyra till åtta andra ledamöter. Rådet handlade ärenden rörande
icke allenast kyrkotukten utan även, ehuru blott på landet,
tjänstefolks olydnad mot husbönder, ovarsamt umgående med
eld och tillämpning av kommunala ordningsstadgar.
Ur 1817 års förordning har den nuvarande
kommunalförfattningen utvecklat sig. Förordningen gällde till år 1843, då på
grund av en framställning från rikets ständer trenne nya
kommunalförfattningar utfärdades, en om sockenstämmor i riket,
en om kyrkoråd och en om sockennämnder å landet.
Sockenstämmoförordningen innehöll icke några i detta sammanhang
nämnvärda nyheter; stämmans verksamhetsformer och
kompetens blevo i huvudsak oförändrade. Betydelsefullare var
däremot 1843 års reform ifråga om socknarnas administrativa
organ. Enklast kan den karakteriseras så, att det gamla
kyrkorådet klövs i tvenne delar. Den ena bibehöll namnet
kyrkoråd och handlade de kyrkliga angelägenheterna. Den
andra, vilken benämndes éockennämnden, övertog de borgerliga
angelägenheterna, bland vilka tillkommit hälsovården; därjämte
kunde sockennämnden efter sockenstämmans beslut handlägga
socknens gemensamma ekonomiska angelägenheter.
1843 års förordningar bibehöllo sin giltighet icke fullt två
årtionden. De avlöstes sålunda av 1862 års tre förordningar
om kommunalstyrelse på landet och i stad och om kyrkostämma,
kyrkoråd och skolråd •—- folkskoleväsendet hade 1842 blivit
en socknarnas obligatoriska förvaltningsuppgift. Genom 1862
års kommunalförordningar grundlades kommunalförvaltningens
nuvarande organisation. I organisatoriskt hänseende innebar
reformen att, liksom 1843 kyrkorådet, nu sockenstämman klövs
i tvenne delar, kyrkostämman för kyrkoförsamlingens och
kommu-nalétämman för den borgerliga kommunens angelägenheter;
sockennämnden ersattes samtidigt av den nuvarande kommunalnämn-
3°4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
