- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
312

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Karin Kock: Internationella ekonomiska frågor - Skadestånd och internationell skuldsättning — två viktiga efterkrigsproblem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ekonomiska organisation som kriget brutit ned. Till synes gick
rekonstruktionen lättare och fortare än man kunnat vänta sig.
Några år efter fredsslutet, sedan 1920—1921 års kris
övervunnits, befunno sig stora delar av världen på väg mot en ny
högkonjunktur och mot en höjning av levnadsstandarden till en nivå
som ej tidigare uppnåtts. Även Tyskland, det europeiska land,
vars näringsliv svårast drabbats av kriget, inträdde efter
valutastabiliseringen 1924 i en industriell uppblomstringsperiod tack
vare det utländska kapital som till stora belopp sökte sig
dit för att draga fördel av de höga räntesatserna. I Ryssland
tog man också itu med rekonstruktionsarbetet, och den första
femårsplanens igångsättande betydde ett stort steg framåt
i fråga om Rysslands återinträde på den internationella
marknaden. Valutastabiliseringen i Europa tog sin början med
Sveriges återgång till guldmyntfoten i april 1924, och med år
1928, då Frankrike tog samma steg, hade Europa i stort sett
kommit tillbaka till förkrigsförhållandena på detta område.

Skadeétånd och Internatio neil ékuldéättning •—• tvä viktiga
efterkrigépro blem.

Men i realiteten hade man ej härmed löst krigs- och
fredsproblemen. I första rummet i den offentliga diskussionen efter
kriget ha stått frågorna om skadestånd och krigsskulder. Det är
givet att dessa frågor haft en utomordentligt stor betydelse för
efterkrigstidens ekonomi, och som en psykologisk faktor ha de i
hög grad bidragit till misstroendet och osäkerhetskänslan.

Vad det tyska skadeståndet beträffar, har en slutlig lösning
erhållits genom Lausanneöverenskommelsen år 1932, enligt
vilken Tyskland befriades från ytterligare
skadeståndsbetalningar. Visserligen gjordes detta avtal beroende på att en
revision av de internationella skulderna kunde åvägabringas, och
om detta ej sker, skulle skadeståndsfrågan sålunda återigen
kunna dragas upp. Men Lausanneöverenskommelsen utgjorde
endast bekräftelsen på ett ofrånkomligt faktum, nämligen att
Tyskland ej kunde fullgöra dessa betalningar, och i realiteten
kan man därför betrakta hela denna fråga som bragt ur
världen. Att Tyskland så länge kunde fullgöra
skadeståndsbetalningarna berodde på den starka kapitalimporten efter
Dawes-planens reglering av skadeståndet år 1924 och den samtidiga
stabiliseringen av marken. Det växande förtroendet till Tysklands
framtidsmöjligheter och de höga räntesatserna ledde en ström
av kapital till Tyskland från utlandet, speciellt från Förenta

312

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free