Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Karin Kock: Internationella ekonomiska frågor - Höjda tullar och handelsrestriktioner — en följd av kriget och depressionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var det den internationella jordbrukskrisen som framkallade
stödåtgärder i form av höjda jordbrukstullar eller regleringar
av annat slag, såsom inmalningstvång m. m. Men den
industriella depressionen och finanskrisen 1931 med dess följder för
valutamarknaderna utvidgade och skärpte den protektionistiska
politiken. Den viktigaste händelsen har varit Englands
övergång till protektionistisk handelspolitik och preferensbehandling
inom imperiet genom överenskommelsen i Ottawa 1932. Man
har på det handelspolitiska området drivits av en strävan att
avskärma det egna landet från den internationella
konjunkturnedgången, men delvis ha skyddsåtgärderna också direkt
framkallats av deprecieringen av vissa valutors utla^idsvärde.
Nödvändigheten att uppnå balans i betalningsförhållandena till
utlandet har med de starkt begränsade internationella
kreditmöjligheterna och oförmågan att nämnvärt påverka den egna
exporten även lett till importregleringar av det ena eller andra
slaget. Vid sidan härav har på sina håll vuxit fram en ändrad
uppfattning av den ekonomiska politiken, en uppfattning, som
i självförsörjningen, autarkien, ej ser blott en nödfallsutväg under
en svår kris utan ett självändamål.
För åstadkommande av den nödvändiga importbegränsningen
ha tullhöjningar ej enbart varit tillräckliga, utan man har
tillgripit andra metoder, bl. a. kontingentering av importen, en
metod som är av särskilt intresse med hänsyn till den framtida
handelspolitiken. Genom kontingenteringen, som avser
fastställandet av en viss fixerad importkvantitet av de berörda
varorna och denna kvantitets uppdelning på de olika
exportländerna, introducerar man ett moment av direkt byte eller ett
slags reciprocitetsprincip i den internationella handeln. En
annan metod för begränsning av importen har man i
valutarestriktionerna, som genom att reglera tilldelningen av utländska
valutor för importändamål håller importen inom önskade
gränser. Denna metod har väsentligen tillämpats av stater som
formellt stå kvar på guldmyntfötsbasis, men endast kunnat göra
detta genom att sätta den fria valutahandeln ur funktion.
Genom depressionen, prisfallet och den protektionistiska
handelspolitiken har den internationella handeln bringats ned
på en synnerligen låg nivå. Det beräknas att världshandelns
totalvärde år 1932 endast utgjorde x/3 av värdet år 1929 och
att volymen gått ned med ungefär 2 5 procent. På sina håll
ser man därför lösningen av svårigheterna i ett upplivande
av handeln genom upphävandet av restriktionerna, men då
större delen av dessa restriktioner tillkommit som en följd av
krisen, prisfallet och de fluktuerande valutakurserna, uppställer
318
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
