Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Karin Kock: Internationella ekonomiska frågor - Prisutveckling och valutastabilisering — de två mest brännande frågorna för närvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arealökning som ägt rum under och efter kriget i de transoceana
länderna, vilken ökning möjliggjorts genom förändrade tekniska
metoder samt en högt uppdriven växtförädling som gjort
spannmålsodling ekonomiskt lönande inom nya stora områden.
Samtidigt har som en långtidsföreteelse orsakad av den stigande
levnadsstandarden och den avtagande befolkningsökningen gått en
tendens till minskad, eller åtminstone stagnerande, efterfrågan.
Detta har lett till bristande balans mellan utbud och
efterfrågan, produktionsöverskott, lagerökning och starka prisfall.
De talrika stödåtgärder, som införts i olika länder, ha ej varit
ägnade att förbättra det internationella läget, enär de stimulerat
till ökad produktion och gjort importländerna i större eller
mindre grad självförsörjande. I motsats till krisen på
spannmålsmarknaden har prisfallet på animaliemarknaden kommit
som en direkt följd av industrikrisen och den genom
inkomstminskningen för stora befolkningslager framkallade nedgången i
konsumtionen. Även på detta område har handelspolitiken
spelat en betydande roll som krisskärpande faktor.
På alla näringslivets områden har prisfallet framkallat en
dylik bristande balans mellan produktpriser,
produktionskostnader och skulder, vilket lett till minskad räntabilitet eller
förlust för företagen, inskränkningar i driften och minskad
sysselsättning. Frågan om depressionens hävande och
sysselsättningens ökande har därför i hög grad blivit en fråga om
återvinnande av balans mellan de tre nämnda faktorerna. En
riktning inom den ekonomiska politiken förordar för detta
ändamålen sänkning av produktionskostnaderna i nivå med
produktionspriserna, men härigenom lämnas skuldproblemet olöst.
Går man denna väg, deflationsvägen, fordras en nedskrivning
av skulderna, innan jämvikt åstadkommes, och på sina håll har
man redan gått in för en dylik politik, bl. a. på det
internationella området. Den andra metoden är att försöka åstadkomma
en prisstegring, som skulle återställa jämvikten inom
näringslivet och åter göra produktionen räntabel.
Det är att märka att prisfallet hårdast drabbat partipriserna,
medan detaljpriserna och levnadskostnaderna sjunkit betydligt
mindre. Råvarupriserna ha fallit mer än färdigprodukternas
priser, och jordbruksvarornas priser mer än industrivarornas.
Prisfallet har därför medfört en bristande jämvikt inom
pris-systemet, som måste övervinnas för att man skall kunna
åstadkomma stabilitet. På de flesta håll anser man därför en
prisstegring, som bringar priserna tillbaka till deras nivå före
det stora prisfallet, ej endast önskvärd utan nödvändig.
Diskussionen gäller väsentligen möjligheterna att åstad-
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
