- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
321

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Karin Kock: Internationella ekonomiska frågor - Prisutveckling och valutastabilisering — de två mest brännande frågorna för närvarande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komma en prisstegring och vilka medel som kunna finnas för
detta ändamål. När det rör sig om en isolerad prisstegring inom
ett land, äro möjligheterna begränsade, enär bl. a. hänsynen till
valutakursernas utveckling lägger hinder i vägen för en alltför
stark prisstegring i jämförelse med prisutvecklingen i övriga
länder. Om prisrörelsen blir internationell, blir förhållandet
emellertid ett annat.

I fråga om prisutvecklingen har läget förändrats genom att
Förenta Staterna i april d. å. lämnat guldmyntfoten. Så länge
dollarn var fastkopplad vid guldet, skulle en amerikansk
prisstegring automatiskt ha spritt sig till övriga guldländer, dock
endast under förutsättning att ej dessa länder av en eller annan
orsak i sin ekonomiska politik motarbetade en dylik
utveckling. Hänsynen till guldmyntfotens upprätthållande kunde
därför komma att verka som ett hinder för Förenta Staternas
handlingsfrihet. Med dollarn frigjord från guldet inträder en ny
situation, som ger de amerikanska myndigheterna friare händer
i avseende på penningpolitiken. De internationella verkningarna
av en amerikansk prisstegring kunna emellertid i detta fall helt
elimineras, om dollarns yttre värde tillåtes falla tillräckligt.
Förenta Staternas ställning i valutapolitiskt hänseende är också
en helt annan än de länders som år io,3i lämnade
guldmyntfoten. Som fordringsägareland och med en starkt positiv
handelsbalans har Förenta Staterna betydligt större
möjligheter att driva en självständig konjunkturpolitik och en aktiv
valutapolitik, och det är därför som dess hållning icke endast
till den interna penningpolitiken utan även till frågan om en
stabilisering av de viktigare valutakurserna är av så stor
betydelse. Enligt vad som framkommit vid världskonferensen i
London, tycks man på ledande håll i Förenta Staterna anse en
valutastabilisering, även av rent provisorisk karaktär, ej vara
önskvärd och genomförbar, såvitt den ej föregås av en
överenskommelse om gemensamma riktlinjer för den interna
penningpolitiken, vars mål enligt amerikansk uppfattning är en
stegring av prisnivån. Så länge detta ej skett, skulle en
sammankoppling av dollarn och de europeiska valutorna kunna
äventyra det inhemska ekonomiska programmets realiserande, en
risk, som man ej vill utsätta sig för. Det är ännu för tidigt att
bedöma huruvida Förenta Staternas avståndstagande i London
innebär en uppdelning av länderna i tre block: guldländerna,
sterlingblocket, dit de skandinaviska länderna närmast höra,
och Förenta Staterna, eller huruvida ett valutapolitiskt
samarbete i en eller annan form mellan England och Förenta
Staterna är möjligt inom den närmaste framtiden.

321

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free