Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Karin Kock: Internationella ekonomiska frågor - Internationella produktionsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krisen. Blott några exempel skola nämnas som en illustration
till detta förhållande.
Kopparproduktionen påverkades ej i nämnvärd grad av
kriget; bakslaget kom först med fredsslutet, då efterfrågan för
krigsändamål upphörde, och det förstärktes av efterkrigskrisen.
Det var därför en mycket låg produktionssiffra, som betecknade
bottenpunkten, och kriget och dess efterverkningar blevo så-
3.5
^’’
"TT»*"
3.0
^<
,-’’
\y^
,’^yL
2.3
ST»0
-^
Zo
^’"
.-""’^
Världsproduktionen av stenkol. Logaritmiskt diagram. Logaritmisk skala
till vänster, absoluta siffror (i mill. ton) till höger. — Märk den jämna
utvecklingen fram till kriget och den långsammare utvecklingen efter 1923
under inverkan av konkurrensen från oljan.
lunda synnerligen kännbara för denna metall.
Petroleumproduktionen, å andra sidan, ökades under hela denna tid i samma takt
som före kriget och det är först den nuvarande krisen som
åstadkommit en tillbakagång pä detta område. Detta sammanhänger
bl. a. med konkurrensen mellan olja och stenkol, som i hög grad
påverkat stenkolsproduktionen och bidragit till svårigheterna
inom denna industrigren. Man har här att göra med två olika
tendenser som verkat i samma riktning: dels den av tekniska
skäl fortgående substitutionen av andra kraftkällor (olja och
vattenkraft) för stenkol och dels det förhållandet att kriserna
starkast drabba den svagare av de konkurrerande råvarorna,
i detta fall stenkolet. Det är givet att dylika starka
förskjutningar i råvaruproduktionen måste få stor betydelse för de
därav drabbade ländernas ekonomi och skärpa krisen för deras
vidkommande. Därtill kommer att sedan lång tid tillbaka har
oberoende av krig och kriser en förskjutning av
produktionscentra ägt rum från Europa och Förenta Staterna till nya
produktionsområden. Denna utveckling torde ej endast ha
varit oberoende av kriget och kriserna, utan snarare påskyndats
av dessa, ty medan produktionen i de gamla områdena
retarderats i mer eller mindre grad, har produktionsökningen fortgått
i samma täkt som tidigare i de nya områdena, vilket givit
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
