- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
337

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 9. September 1933 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som den moderna ärftlighetslärans grundläggare betraktas
augustinermunken Gregor Æendel, som på 1860-talet publicerade
sina undersökningar över korsningar mellan olika ärtraser.
Läran om de lagbundenheter, som kunna iakttas vid
korsningsförsök, kallas ofta »mendelidmen». Det skall nu redogöras för
några försök av liknande slag som dem Æendel utförde. Av
prydnadsväxten Mirabilis finns det två olika raser,
den ena har vita, den andra röda blommor. Korsas dessa båda
raser, fig. 3, d. v. s.
be-fruktas den honliga
könscellen hos individer
tillhörande den ena rasen
genom hanliga könsceller
från den andra, uppstå
bastarder med ljusröd
blomfärg. Det ser ut som
föräldraindividernas
anlag skulle ha »blandats».
Företar man emellertid nu
befruktning mellan
bastardindivider finner man
emellertid att i nästa
generation en fjärdedel av
plantorna ha rent röda
och en annan fjärdedel ha
rent vita blommor.
Hälften av plantorna ha
däremot ljusröda blommor.
Vid korsningsförsök
brukar man, som fig. 3 visar,
beteckna den första
generationen med Plt den nästa
med Fx och den följande
med F2. Hur förklaras de
skildrade förhållandena?

Detta sker lämpligast i anslutning till de schematiska fig. 4 — 6.
I fig. 4 finner man överst till vänster en schematisk bild av
kromo-somerna hos den »röda» rasen. Kromosomerna förekomma parvis,
jfr förklaring till fig. 2. De olika paren äro utmärkta genom olika
storlek. I två kromosomer, tillhörande samma par, finner man
det som en mörk cirkel utmärkta anlaget för röd blomfärg.
Man säger att växten är ren, eller för att begagna en term, som
säger mer, homozygot med avseende på anlaget för röd blomfärg.
Härmed menas alltså att ett visst anlag förekommer i dubbel

Fig. 2 utgör en fortsättning på fig. i.
i. Inom den hanliga och den honliga
kärnan synas nu de ofta u-formiga
kro-mosomerna. De »hanliga» kromosomerna
äro å fig. schematiskt tecknade svarta, de
»honliga» vita. I det avbildade fallet
antas kärnan ha 4 kromosomer, 2 par; i
varje par är den ena kromosomen av
han-lig, den andra av honlig härstamning.
Vid äggets delning, som schematiskt
framställes å fig. 2, 2—4 delas kromosomerna
på längden och kärnan i varje dottercell
får sålunda 4 kromosomer på sin lott,
jfr fig. 2, 4.

Ur Goldéchmldt.

io†i—- 331919

337

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free