Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 9. September 1933 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skulle man i stället för två par arvsfaktorer lia att göra med
tre, t. ex. för att nu bara skriva i bokstavssymboler: AABBCC
och aabbcc skulle man få en ^-generation med formeln Aa Bb Cc.
Här bildas 2.2.2=8 olika slag av könsceller (märk vid ett
heterozygot arvsfaktorspar i F1: 2, vid två 2
2 . 2 = 16 o. s. ^
2=4 vid tre
olika slag av
Pi
2 . 2 . 2= 8 vid fyra 2 .
könsceller). Det uppstår
i F2 8 X 8 — 64 olika
kombinationer, som bilda 8 till
det yttre lika slag.1
Stundom är en egenskap
beroende på flera dominanta
ar^éfaktörer. Man talar i
detta fall om likverkande
faktorer. Förekomsten av
A ger t. ex. en viss grad
av en egenskap,
tillkomsten av faktorn B gör
egenskapen ännu mer
utpräglad. En faktor C kan
ytterligare förstärka
egenskapen.
Fig. 10 visar, hur man
genom korsningsförsök i
vissa fall kan förstärka
eller försvaga egenskaper
genom att sammanföra två
likverkande faktorer A
och B. I rutorna äro
siffror (o—-4) angivna,
som beteckna den olika styrkan av en viss egenskap (t. ex.
kroppsvikten hos en hönsras, jfr Bonnier, s. ^3). Likverkande
faktorer påvisades först hos sädesslagen. Även hos människan
förekomma i många fall likverkande faktorer. Så t. ex. beror
negrernas svarta hudfärg på ett antal likverkande faktorer,
vilket förklarar hudfärgens förhållande hos mulatter och deras
avkomlingar (Hofdten II, s. 123). Begåvning av olika slag
hos människan beror säkert på en éamverkan mellan flera
faktorer. Även en sådan samverkan kan åskådliggöras genom
schemat fig. 11 (i detta förutsattes att faktorerna A och B
verka starkare i homozygot än heterozygot uppsättning, jfr
1 Det senare gäller vid fullständig dominans inom arvsfaktorsparen.
Antalet olika slag i F2 är då alltid lika med antalet sorter hanliga och
honliga könsceller i Fx.
AB
Ab
aB
ab
AB
AABB 4
AABb 3
AaBB 3
AaBb 2
Afc
AABb 3
AAbb 2
AaBb 2
Aabb 1
aB
AaBB 3
AaBb 2
aaBB 2
a a. BL 1
ab
Aa8b 2
Aabb 1
aaBb 1
aibb 0
Fig. i o.^ Schema för att illustrera
likverkan eller samverkan mellan arvsfaktorer.
Efter Bonnier,
io†2—<33igi9
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
