- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
355

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 9. September 1933 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hos lotsuppassningstjänsten, främst i form av mycket sjödugliga
motorlotskuttrar och goda båthamnar. För närvarande räknas
å vår kust antalet svenska statens lotsplatser till in emot
etthundra; därtill komma åtskilliga anstalter för hamn-, insjö- och
kanallotsning.

Antalet svenska fyrplatser var under senare hälften av
1600-talet endast sex, nämligen —- i ordning efter deras ålder —•
Falsterbo, Kullen, Nidingen, Landsort, Sandhamn (Korsö) och
Örskär, från vilka, med undantag för Korsö, fyring äger rum
ännu i våra dagar. Vid mitten av 1800-talet hade fyrarnas antal
stigit till omkring 5o. Det nuvarande antalet större och mindre
fyrar, fyrskepp och lysbojar vid vårt lands kuster och i dess
inre vattendrag uppgår till omkr. 1,400.

De primitiva fyrar, vid vilka fyringen skedde med ved eller
senare med stenkol, avlöstes efter hand av fyrar med
rovoljelampor, vilken ljuskälla i sin ordning efterträddes av
fotogenlampor. Därjämte tillkommo, under senare delen av
1700-talet, anordningar med speglar och urverk, avseende
förstärkning av fyrljuset och förlänande åt detta av olika karaktärer,
blänkar o. dyl. Vidare infördes, under förra hälften av
1800-talet, systemet att medelst en fyrljuset omgivande lins av
kristallglas väsentligen förstärka ljuset, och slutligen fullkomnades
fyrarna genom användandet vid dem av vridbara linser samt
lux-, aga- och elektriskt ljus.

Jämförelsevis sent började man att rusta sig emot en av
sjöfartens värsta fiender, nämligen dimman, av sjömännen benämnd
»tjocka». I vårt land uppsattes 1776 vid Nidingens fyrplats i
Kattegatt en klocka av samma typ som kyrkklockor, och ännu
så sent som omkring 1840 var denna klocka vårt lands enda
mistsignalapparat (mist = engelskt ord för lätt tjocka). För
närvarande äga vi vid fyrplatser och å fyrskepp ett åttiotal
mistsignalstationer, försedda med olika slag av ljudapparater,
vanligen »sirener» eller »tyfoner». Den modernaste och mest
pålitliga mistsignalapparaten är emellertid radiofyren, numera
införd på ett antal av våra fyrskepp. En avsevärd utbyggnad
i vårt land av dylika »fyrar» är planerad.

I mitten av 1800-talet upprättades av svenska staten de första
stationerna för bärgning av skeppsbrutna, och omkring 5o år
senare tillkom »Livbåtssällskapet», en privat sammanslutning
med liknande syfte. Staten äger nu 18 och sällskapet 19
livräddningsstationer. Materielen utgöres av livbåtar och
raketapparater; sällskapet äger åtskilliga stora motorlivbåtar.

Det statliga lots-, fyr^- och livräddningsväsendet benämnes
»lotsverket» och handhaves av lotsstyrelsen med generallots-

355

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free