Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 10. Oktober 1933 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formationerna och Stiernhielm fram till Viktor Rydberg och
våra dagar.
All historia innebär både födelse och död -— och emellan
dessa ytterpunkter liv. Att belysa denna process också inom
språket är en tacksam uppgift, att se hur ord och uttryckssätt
uttränga varandra. Ibland kan man därvid finna orsakerna till
varför det gått just som det gått. Men det är inte bara språkets
yttre sida som förändras; också betydelserna göra det, av skilda
anledningar, ibland åtkomliga även de.
Om vi till sist vilja uttala oss om huruvida vårt språk gått
framåt eller tillbaka genom alla dessa förändringar, så
återvända vi på visst sätt till utgångspunkten: frågan om språkets
väsen och uppgift. Ty det är detta det gäller: fyller svenskan
nu bättre sin uppgift som språk än förr? Jag tror att frågan
kan besvaras med ja. Men faror lura ständigt som vi inte undgå
om vi inte vaka och medvetet vårda vårt språkliga arv.
Hjalmar Lindroth»
FRÅN OTTO v. GUERICKE TILL DEN
MODERNA RADIOLAMPAN.
NÄR VI MED STOLTHET tala om vår tids storartade
uppfinningar, glömma vi lätt allt arbete, som föregått dem. »All
bildning står på ofri grund till slutet», och en uppfinning är ej ett
verk av en generation enbart. Den moderna, praktiska
människan ser mången gång med halvt överlägset förakt på det rent
teoretiserande, filosofiska tänkandet. Helt säkert tycker
mången, att de grekiska filosoferna förnötte tiden till ingen nytta,
när de tvistade om tomrummets existens. Demokritos lärde, att
världen består av atomer, som sväva kring i det tomma intet;
Aristoteles motsade honom och försäkrade, att naturen har en
så utpräglad fasa för tomrummet (horror vacui), att ett sådant
aldrig kan uppstå. Denna strid lockade på 1600-talet tysken
Otto v. Guericke till ett experiment, vilket resulterade i att
han uppfann luftpumpen. Med hjälp av denna utförde han
åtskilliga experiment. Särskilt uppseende väckte försöket med
de »Magdeburgska halvkloten», som utfördes i Regensburg i654
inför kejsaren och den församlade tyska riksdagen. Två ihåliga
halvklot av koppar lades mot varandra, luften utpumpades, och
det befanns att atmosfärens tryck pressade klothalvorna så hårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
