- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
385

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 10. Oktober 1933 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en frukt av mångas ansträngningar. Av grundläggande
betydelse var nobelpristagaren Richardsons upptäckt, att glödande
metaller utsända elektroner. Den gav impulsen till
framställningen av glödkatoden, som förser radiolampan med de
oundgängligen nödvändiga elektronerna.

Bland personer, vilkas arbete haft betydelse för rörets
tekniska utveckling må nämnas: tysken "Wehnelt och engelsmannen
Fleming, som först konstruerade glödkatodrör för den trådlösa
telegrafien; amerikanaren de Forest, som insatte
gallerelektroden; tyskarna v. Lieben och Meissner m. fl.

Om elektronerna i röret törna emot luftmolekyler, så inträda
mycket komplicerade fenomen. Vid stötar mellan elektroner
och molekyler bildas nämligen joner, d. v. s. elektriskt laddade
molekylfragment, som åstadkomma oreda. Det är därför av
största betydelse, att radiolampan verkligen är lufttom.
Kvicksilverpumparna hade visserligen förbättrats under 1800-talets
lopp, men tillräckligt effektiva voro de ej. De starka
luftförtunningar, som äro nödvändiga för elektronrören, erhållas
genom moderna högvakuumpumpar.

Tysken Gaede konstruerade 1913 en »molekylpump» där han
tekniskt utnyttjat vår kunskap, att luften består av molekyler,
som röra sig hit och dit om varandra. Grovt sett består denna
pump av en cylinder, som roterar inom en omslutande mantel;
konstruktionen är sådan, att molekylerna i gasen tvingas att
följa med i rörelsen och sugas ut ur recipienten. Med denna
pump kommer man ned till ett tryck av 0,000 000 2 mm
kvicksilver. (Vanligt barometertryck är 760 mm.) En förbättrad
molekylpump har konstruerats av professor Siegbahn i Uppsala.

Principen för ännu en kraftigt verkande pump angavs 1915
av Gaede, det var den s. k. diffusionspumpen. Denna innehåller
kvicksilver, som kokas, varvid ångan får strömma ut genom en
trång öppning. Konstruktionen är sådan, att ångan suger med
sig luft ur recipienten. Ångan förtätas till kvicksilver, som rinner
tillbaka, men luften föres vidare. Med denna pump kan man
erhålla utomordentligt stark gasförtunning.

Med sist skildrade pumpar kan man förtunna luften i ett
radiorör så starkt, att elektroner därinne ej löpa risk att störas
av molekyler. Fullkomligt tomma äro rören dock ej. Även om
vi minska trycket till en tusenmilliondel av atmosfärtrycket, så
ha vi ändå omkring 3o milliarder molekyler inom varje
kubikcentimeter. I en ordinär »lufttom» radiolampa kan man nog
räkna med att ha en eller annan billion molekyler kvar. Det
förefaller vara en överväldigande mängd, men i molekylernas
värld räkna vi med andra tal än i det mänskliga samhället,



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free