Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 10. Oktober 1933 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
könscell. Två möjligheter kunna nu inträda, som fig. i visar.
En äggcell kan sammansmälta med en sädescell med
X-kromo-som. Resultatet synes rad 3 till vänster. Ägget erhåller två
X-kromosomer. Ett sådant ägg utvecklas till en hona (Ç).
En äggcell kan emellertid även sammansmälta med en sädescell
utan X-kromosom. Resulta-
XX Vitögd $
XY Rödögd cJ
XXX
9
(dör)
tet blir (fig. i rad 3 till
höger) ett ägg, som endast har
en X-kromosom. Ett sådant
ägg utvecklas till en hanne
(c£). Könet synes sålunda
betingas av ett anlag, som
ligger i X-kromosomen.
Honan är homozygot (Jmf. I) med
avseende på detta anlag,
hannen däremot heterozygob
(jmf. I). Vi vända oss nu
till ett studieobjekt, som
kommit att spela en oerhört
viktig roll i den moderna
ärftlighetsläran, nämligen
bananflugan. Cellkärnorna
innehålla hos honan av en
bananfluga 4 par kromosomer r
(fig. 2, rad i till vänster $).
De olika kromosomparen
skilja sig även här genom sin
olika storlek. På figuren äro
ett par mellanstora kromosomer tecknade svarta. Detta är
de båda »X-kromosomerna». Ser man nu på en hanlig cellkärna
(rad i till höger <J), så finner man här endast en X-kromosom,
därjämte finner man emellertid en »Y-kromosom», som redan
till sin form skiljer sig från X-kromosomen. Vid
reduktionsdelningen hos hannen förhålla sig X- och Y-kromosomen som
ett par. Dessa kromosomer skiljas åt. Halva antalet
sädesceller erhålla 4 kromosomer, av vilka en är X-kromosom (fig.
2, rad 2, c), halva antalet erhålla 4 kromosomer, av vilka en är
Y (fig. 2, rad 2, d). Y-kromosomen är utan betydelse för
könsbestämningen. Trots det att man här har ett jämnt antal
kromosomer äro förhållandena principiellt lika dem, vi funnit i
föregående fall, fig. 1. Hannarna tillhöra »XO-typen», hos
bananflugan däremot »XY-typen». Hos människan har kvinnan
48 kromosomer. Däremot är det ännu en omstridd sak, om
mannen tillhör XO-typen, d. v. s. har 47 kromosomer, varav
Figur 4, illustrerar hur individer uppstå,
som visa undantag från regeln om korsvis
Fnedärvning hos bananflugan. $ hona,
<$ hanne. Förklaring i övrigt i tei^t. Efter
Bridges från v. Hof sten I.
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
