- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
392

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 10. Oktober 1933 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en är X-kromosomen eller om mannen tillhör XY-typen med
jämnt antal (48) kromosomer, av vilka en är X- och en annan
Y-kromosom.

X-kromosomerna eller som de också kallas,
könskromoso-merna, äro ej endast av betydelse för könsbestämningen. De

p,

<o>

©"<■>

F.

F.

<a>9©

heteroz ^~>—<!L
anlaffsbärare(^ (JJ

1

©"<a>
f 8

®®(D©
<Q><Q><o><e>

.0 ç er er

äro också bärare av andra
arvsanlag. Sådana
arvsanlag, som ha sin plats i
köns-kromosomen kallas
»könsbundna» och visa ett i flera
avseenden egenartat
förhållande. Detta illustreras
exempelvis genom fig. 3. I
P i-generationen korsas här
en hona av bananflugan
med vita ögon med en hanne
med röda ögon. De
arvsfaktorer, som betinga vit
resp. röd ögonfärg äro
könsbundna, ligga alltså i
köns-kromosomen. Den senare
nämnda faktorn (W) är
dominant (Jmf. I) i
förhållande till den först nämnda
(w). I F i-generationen
överensstämma döttrarna med
fäderna i P i-generationen,
sönerna med mödrarna.
Man kallar ett sådant
ned-ärvningssätt korsvis
ned-ärvning. Hur förhållandena
gestalta sig i
F2-generatio-nen framgår ur figuren. En
granskning av denna visar också, att de iakttagna förhållandena
få sin otvungna förklaring om man antar, att arvsfaktorerna för
vit och röd ögonfärg ligga i könskromosomen. Vid försök av
det slag som skildrats har man stundom funnit undantag från
regeln om korsvis nedärvning. Denna oregelbundenhet blev
utgångspunkten för studier, som anses ha givit de avgörande
bevisen för kromosomlärans riktighet. Fig. 4 visar schematiskt
hur undantagen skola förklaras. Det kan hända vid äggets
reduktionsdelning att två X-kromosomer stanna kvar i ägget,
under det att den andra delningscellen, den s. k. polcellen blir
utan X-kromosom. Men även det motsatta kan äga rum, pol-

9

heteroz
anlagsbärare

Fig. 5. Schema över färgblindhetens
nedärvning hos människa. Endast
x-kromosomerna äro utritade inom cirklarna. De svart
ritade x-kromosomerna äro bärare av
anlaget för färgblindhet. Färgblinda ögon
utmärkas med svart pupill. 9 betyder kvinna,
d" man. Hos kvinnan 2 x-kromosomer,
hos mannen 1 (Jmf. raden 1, 3 och 5).
Anlaget för normalt öga (vit kromosom)
dominerar över anlaget för färgblint (svart
kromosom). I såväl Fx som F2 finnas
kvinnor, som äro anlagsbärare men ej själva
färgblinda. Färgblindheten uppträder hos
halva antalet män i F2. Rad 2 och 4 ange
könscellerna i Pi och Fx. Ur Hofsten II.

392

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free