- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
394

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 10. Oktober 1933 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjukdom, som nedärves på samma sätt är blödaresjukan
(y. Hofdten II s. 25o).

Det är av ovanstående tydligt, att könskromosomerna ej blott
inverka på könet utan även äro bärare av andra anlag. Hos
bananflugan känner man i själva verket ett stort antal olika
arvsanlag, som nedärves könsbundet. Redan av detta kan man
formulera satsen att varje X-kromosom är bärare av ett flertal,
ja av ett stort antal anlag (Y-kromosomen däremot i det
närmaste tom på anlag). Det fordras icke mycket eftertanke för
att förstå att kromosomerna ntädte vara bärare av ett större
antal anlag. Antalet anlag är ju ofantligt mycket större än
kromosomernas antal. Sådana anlag som ligga i samma
kromosom kallas »kopplade». Fig. 6 visar ett försök av liknande
art som det vi återgivit i fig. 3. Men honan är här utmärkt
genom gul kroppsfärg och vita ögon. Båda dessa egenskaper, av
vilka vi redan lärt känna den ena, betingas av arvsfaktorer, som
ligga i X-kromosomen. De betecknas på figuren med y och w.
Den nämnda honan korsas med en hanne med grå kroppsfärg
och röda ögon. På motsvarande plats som y och w ligger i
detta fall hos hannens X-kromosom arvsfaktorerna Y och W,
som betinga grå kropps- och röd ögonfärg. Kromosom som
är bärare av dessa anlag är tecknad svart. Förhållandet i
Fi-generationen liknar fullkomligt det vi förut lärt känna. Man har
»korsvis» nedärvning. Om vi endast skulle ta hänsyn till
typerna a, b, e, f (omramade på fig. 6) i F2-generationen, skulle
förhållandena precis likna dem i vårt föregående exempel, fig. 3,
i det att halva antalet honor och halva antalet hannar i F2 likna
stammodern i Px, under detatt den andra halvan av resp. hannar
och honor likna stamfadern i Px. Typerna a, b, e, f utgöra
största delen av materialet i F2, nämligen icke mindre än 98,6 %.
De båda arvsfaktorerna w och y liksom ’W och Y hålla här
samman, de äro kopplade. I en mindre del av F2-materialet,
nämligen 1.5 % har man typerna c, d, honor, och g, h, hannar.
Här ha de nämnda faktorerna skiljts åt. Man har flugor med
röda ögon och gul kroppsfärg (F2 c, g) eller med vita ögon och
grå kroppsfärg (F2 d, h). Hur skall nu detta förklaras? Orsaken
ha vi att söka hos honorna i Fx. När kromosomerna förbereda
sig till reduktionsdelningen, lägga de sig tätt intill varandra
(jmf. I fig. 5). Härunder inträder ett brott på kromosomerna,
varefter följer ett utbyte av kromosomdelar, se fig. 7 a och b.
De kromosomer, som skiljas åt efter utbytet, bestå till en del av
den ursprungliga »svarta», till en annan del av den ursprungliga
»vita» kromosomen. Brottet på kromosomerna kan uppstå var
som helst utefter kromosomernas längd. Om brottet sker på

594

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free