- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
418

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 11. November 1933 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖREDRA G.

VINTERGATORNAS [-VINTERGATA.-]
{+VINTER-
GATA.+}

Himlavahetö utforökande har i alla tider tillhört
männiökornaö Uv lig ad te intreöden. De tre
radioföre-lädningar, dom profeööor Knut Lundmark i Lund
håller under november om Vinter g atö mad upptäckande
och utfordkande komma därför helt däker t att tilldra
dig radiolyddnarnad uppmärkdamhet. Profeddor
Lundmark ökriver här nedan en orientering i ämnet.

VIntergatarid utfordkande.

Kikarens användning för astronomiska observationers
utförande ledde bl. a. till en bekräftelse av Demokritos’ från
Abdera förutsägelse, att det svaga diffusa ljus, som bildar
Vintergatans bälte runt himlen, orsakas av myriader stjärnor,
vilka var för sig äro för ljussvaga för att kunna iakttagas för
blotta ögat. Den, som först gjorde det möjligt att undersöka
stjärnornas fördelning i världsrymden genom att från en
iakttagen tvådimensional fördelning beräkna den tredimensionala
fördelningen i rymden, var William Herschel. Sedan hans tid
har denna del av den stellara astronomien allt mer utvecklats
och förfinats. Som huvudresultat av dessa undersökningar
synes framgå, att de stjärnor, som vi känna, bilda ett i rymden
avgränsat system, étjärnéyétemet eller vinberg atéy ete met med en
största utsträckning i Vintergatans plan av omkring 100,000
ljusår. Systemet är tillnärmelsevis linsformigt, varvid linsens
tjocklek är ungefär 10,000 ljusår. Stjärnorna synas icke vara
likformigt fördelade inom detta system, utan de klumpa ihop
sig i förtätningar av större och mindre dimensioner
(stjärnhopar och stjärnmoln). Vitt utsträckta massor av mörk materia
finnas också inom stjärnsystemet, dels i form av mörka nebulosor
och dels i form av kosmiskt stoft. Detta förekommer särskilt i
väldiga moln bestående av kalciumpartiklar, vilka moln synas
inhölja hela systemet.

Stjärnsystemet befinner sig i en roterande rörelse, vilken ej
sker likformigt med växande avstånd ifrån centrum. Vi befinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free