Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 11. November 1933 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glada spanska skönheter i färgglada högtidskläder.
Då man närmar sig Tarragona, märker man, att man kommer
till en gammal romarstad. Kustlandsvägen går genom en väl
bibehållen triumfbåge, rest av Lucius Sergius Sura. Tarragona,
amfiteatraliskt byggt på en höjd, har ett dominerande läge vid
havet och äger för övrigt många minnesmärken från romartiden.
I staden tog en gång de från Frankrike utdrivna
chartreuse-munkarna sin tillflykt och hava där tillverkat sin ryktbara likör.
Under färden söderut märker man att odlingen undergår
förändring. Olivplanteringar avlösas av apelsinträdgårdar. Man
är inne i den apelsinodlande provinsen Valencia. I böndernas
klädedräkt ser man även en förändring. Katalanernas röda
mössa och blåa blus synes ej längre, den valenciska bonden
uppträder i kortbyxor, en kort jacka och en näsduk, vanligen
svart, virad kring huvudet. Staden Valencia är blå himmel,
strålande sol, siden och spetsar och sköna kvinnor.
Min väg gick vidare till Alicante, kallat »det levantinska
Nizza», genom Elche, där Europas enda palmskog finnes, till
Almeria.
Vägen mellan Almeria och Malaga slingrar sig längs
Medelhavet i våldsamma krökar vid kanten av de nästan lodrätt
stupande klipporna. Här stå ännu kvar de gamla moriska
vakttornen, atalayaé. Och så var jag vid »Malagas vinstänkta
redd».
Från Malaga gick min väg till Ronda, den gamla staden vid
43°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
