- Project Runeberg -  Röster i Radio / 1933 /
469

(1932-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - No. 12. December 1933 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en ytterligt festlig och prunkande medeltid, som med alla sina
obestridliga behag snarast hör hemma i utopiernas luftstreck.

Chesterton är alltigenom romantiker och mystiker. Det är
säkerligens hans dragning åt mystik, som kommit honom att
känna sig befryndad med medeltidens anda, och han försvarar
undret med en logisk skärpa, som skulle anstått en medeltida
skolast. Anledningen till att vi vanliga människor så sällan
få se ett under, säger han, är den att vi gå och vänta oss
någonting sällsamt och ovanligt. Men undret är det vanligaste av
allt. Det för förnuftet ofattbara och oförklarliga omger oss
under hela vårt liv; -—- detta är huvudtemat just för hans komedi
»Trolldom». Och livet självt är ett enda stort mirakel,
alltifrån dess gåtfulla upprinnelse, allt intill dess gåtfulla slut. I
fråga om Chestertons mystik känner man, liksom i fråga om alla
andra motiv i hans författarskap, ett dunkelt behov av
reservationer och invändningar, förståndiga kommentarer och
inskränkande utläggningar. För ögonblicket skola vi emellertid låta
sådant vara. Hans iögonfallande överdrifter uträtta i varje
fall ett gott verk: de tvinga oss att tänka efter och se efter.
De äro en formlig utmaning mot alla våra vanetankar och
vaneglosor. Och om det då och då skulle slumpa sig så lyckligt, att
vi inte bara kunna antaga denna utmaning utan också
framgångsrikt försvara oss och vårt tänkesätt, så har Chesterton likväl
under stridens gång lyckats utföra någonting, som i sig självt
nästan är ett mirakel: han har förmått oss af t ruska liv i våra
gamla stela föreställningar, han har förvandlat den käpphäst, som
vi bruka rida, till en flygande vinghäst.

Karl Ragnar Gierow.

STORHERTIGINNAN AV GEROLSTEIN.

ÖVER HUNDRA OPERETTER har Offenbach skrivit, och
det är under sådana förhållanden begripligt, att åtskilliga
sjunkit i glömska. Till dem hör visserligen inte
»Storhertiginnan av Gerolstein», men för Sveriges del tycks den i alla fall
ha hunnit bli så obekant, att när ett tyskt filmbolag för inte
länge sedan knyckte den rätt originella idén till dess intrig
fick manuskriptförfattaren mycket beröm för sitt fyndiga
uppslags skull. På scenen har operetten emellertid getts i åtskilliga
repriser sedan 1867, då såväl urpremiären som dess svenska
premiär ägde rum, och den gjorde på sin tid en betydande
succés. Utan tvivel tillhör den också Offenbachs bästa verk,

469

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:45:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrad/1933/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free