- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / I Årg. 1912 /
1:2

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidning, begagnar jag med tacksamhet det
mig givna tillfället att framföra ett
önskemål i avseende på föreningens
strävanden, vilket ligger mig på hjärtat att
få uttalat.

Jag vill uttrycka detta önskemål så
här: sträven frimodigt för Eder sak,
ty den är god och rättvis och kan för
den skull icke i längden motstås, men
gören det samtidigt sättande Eder
samhälleliga uppgifter före att
förverkliga, när politisk makt faller Eder till.

Att begära makt utan att säga från,
till vilka samhällsgagnande ändamål
man önskar bruka den, giver lätteligen
intryck av maktlystnad blott för
maktens egen skull och reser upp stegrat
motstånd mot sig. Och vad som är
ännu värre, är att maktsträvare utan
positiva program, som de vilja
förverkliga, själva lätt glömma, att makt är
till för att gagna med eller åtminstone
lätt falla för frestelsen att se den
sanningen i någon mån förbi. Med vilken
påföljd när de ernått den åtrådda
maktutvidgningen, är lätt att förstå.

Den kvinnliga rösträtten är — liksom
naturligtvis all politisk rösträtt —
egentligen alltför god att falla i
händerna på dem, som icke lärt sig förstå
vad sant samhälleligt liv kräver,
nämligen att man offrar sitt liv för att
vinna det, utan partisinne lever för det
hela och allas gemensamma bästa och
betraktar ökat inflytande såsom
förpliktande till ökade självoffer, ständigt
är på spaning efter goda samhälleliga
idéer och stadigt på färd med att
bereda rum för deras förverkligande.

In summa och ännu en gång: faren
efter makt, men alltid med sikte på att
göra gagn; skåden revorna i
samhällslivet och övervägen, huru i viljen att
de skola botas; fostren Sveriges
kvinnor ej blott till att hava samhälleliga
intressen in abstracto, utan uppsåt att
göra positiva inslag i
samhällsutvecklingen; låten edert strävande efter makt
vara buret av, att det är något bestämt,
som I viljen ha fram och som I
övervägt och begrundat.

På det sättet fostren I Eder själva
för kommande uppgifters fyllande och
gören det oemotsägligt, att det är en
förlust för samhällslivet att längre
utestänga Eder från politiskt inflytande.

Då jag säger detta, är jag
naturligtvis ej främmande för, att vad jag
yrkat måste leda till meningsstrid
inom det kvinnliga lägret. Men dels är
det min övertygelse, att det utanför det
nakna yrkandet på politisk rösträtt för
kvinnor finnes mycket, om vilket alla
välsinnade kvinnor kunna enas, dels
vet jag att meningsbrytningar, som
uppbäras av för alla parter gemensamt
intresse för samhällslivets bästa, till
sist skola visa sig hava verkat icke
splittrande utan enande och på
gemenskapen stärkande.

Stockholm den 23 februari 1912.

        H. E. Hallberg.



Understundom förverkligas våra
drömmar. Min mångåriga dröm om
ett billigt rösträttsblad för Sveriges
kvinnor är nu ett glädjande faktum.

Jag har även drömt fagra drömmar
om vad detta blad skulle uträtta. Det
skulle verka som murbruket mellan
stenarna i bygget, som bandet kring
blommorna i girlanden, som vinden på
vingarna i väderkvarnen, som oljan på
maskindelarna, som solsken och vatten
på plantorna —.

Ja — få nu se i vad mån även dessa
mina drömmar kunna bli verklighet!

                        Ann Margret Holmgren,
f. Tersmeden.



För denna tidning finnes ingen
bättre önskan än att den med det snaraste
må avlida, men höljd av vapenära efter
en vacker seger!

                        Ellen Key,

Strand, Alvastra.

1 febr. 1912.



Jag skulle vilja önska, att tidningen
fyllde sin uppgift så väl, att den snart
ej hade någon uppgift vidare att fylla.

                        Carl Lindhagen.



Det kan icke hjälpas, att frågan om
den kvinnliga rösträtten, sedan den
blivit en partisak allt mera gått över
till en ren maktfråga. Prof.
Reuterskiölds rösträttsutredning, som skulle
kunna ha mycket att lära våra
riksdagsmän av olika partier, slår med
nyktraste objektivitet ihjäl hela
knippen av s. k. principskäl, bara genom
att påpeka, att rösträttsutvidgningar i
olika länder vanligen i huvudsak så
anordnats, att "blott de kategorier av
människor, vilka tillsammans bildat en
ny maktfaktor i samhället", kommit i
åtnjutande av rösträtt — allt under det
man sökt övertyga sig själv om
riktigheten av fiktionen att utvidgningen
genomförts, enär och emedan de nya
väljarklassernas individer mognat för
rösträtt.

D. v. s. man har beviljat en ny grupp
människor tillträde till lagstiftningen,
i den mån den kunnat tilltvinga sig
detta genom att redan på förhand
genom sammanslutningar av ekonomisk
eller politisk art ha satt sig i respekt.
Detta låter visserligen ej så ideellt och
humant som när man säger att
kvinnorna böra ha rösträtt, så fort de
mognat för det politiska livet, men att
maktargumenteringen redan börjat
framträda, det synes bäst på det ofta
upprepade påståendet, att kvinnorna
icke i någon högre grad visat sig vilja
ha rösträtt. Den "maktfaktor" vi redan
ha av omkr. 30,000 för rösträtt medvetet
organiserade kvinnor — jag medräknar
Hvita bandet och socialdemokratiska
kvinnoorganisationerna — är icke
tillräckligt stark alltså för att kunna göra
sig gällande som maktfaktor, och här
viker man endast för masspåtryckning.

I grunden fordrar man här en
starkare masspåtryckning än den man
förut fordrat av rösträttslösa män.
Skulle lantarbetarnas rösträtt någonsin
blivit genomförd, om man fordrat,
att de skulle organisera sig i samma
grad som man nu fordrar av
kvinnorna? Men att man skruvar upp
fordringarna är härvidlag det naturligaste i
världen, ty bakom den politiska
maktfrågan ligger familjernas och
känslornas maktfråga, segare och ömtåligare
än någon annan.

När jag för flera år sedan en gång
talte om anledningarna till att vi då
ännu icke hade flera kvinnor i
rösträttsföreningarna, yttrade en gift
kvinna ur de högre samhällslagren till
mig: "Doktorn glömmer att nämna de
många, många gifta kvinnor, som för
husfridens skull inte våga gå in i
någon förening". Och jag tillstår, att jag
före mitt deltagande i rösträttsarbetet
icke hade en aning om det myckna —
låt vara i rosor inlindade —
familjetyranniet i våra bygder — och i
Stockholm.

                        Lydia Wahlström.

Rösträttspropositionen



väntas bli överlämnad till riksdagen
första veckan av mars.

Inför stadsfullmäktigevalen i Stockholm.


Några namn.



Åter står Stockholm inför
stadsfullmäktigeval och denna gång komma
valen att gälla tre år. En enda kvinnlig
kandidat står under omval, nämligen
fröken Gertrud Månsson för
socialdemokratiska partiet. Under sin
stadsfullmäktigetid har fröken Månsson
väckt motion om årligt anslag af 3,000
kr. till Hvita Bandets upptagningshem,
samt såsom medmotionär underskrivit
hr G. Magnussons motioner om
upptagande av ett 5 millioners lån för
uppförande av arbetarebostadshus och om
anslag till nödhjälpsutdelning utan
karaktär av fattigvårdsunderstöd åt icke
självförvållat arbetslösa tillhörande
Stockholm. Likaså har hon instämt i
hr Aug. Ljunggrens motion om rätt för
folkskollelärarinna att söka innehava
överlärarebefattning samt d:r Bratts
motion om att en skola i
hushållsgöromål och barnavård för unga flickor
som gått ut folkskolan skulle upprättas
för räntemedel ur d’Anastasiska
fonden, samt hr Järtes om beredande och
försäljning genom kommunens försorg
av billig mat för arbetslösa och deras
familjer.

Fröken Månsson kommer säkerligen
att uppställas av socialdemokratiska
partiet till omval i 4:de kretsen.

Inom det frisinnade partiet har en
kvinna uppställts på första rummet i
5:te kretsen nämligen d:r Karolina
Widerström. Hon har varit ordförande
i Stockholms F. K. P. R. och är numera
ledamot av Landsföreningens
verkställande utskott.

D:r Widerström har i samband med
sin vidsträckta läkareverksamhet
redan gjort många betydelsefulla
insatser i det allmännas tjänst, framförallt
på folkupplysningens och hälsovårdens
områden. Banbrytare har hon varit i
fråga om undervisning i hälsolära i
skolorna, särskilt densammas
utsträckande även till sexuell hygien. Sedan
några år är d:r Widerström ledamot
av folkskoleöverstyrelsen. I tal och
skrift har hon verkat för spridande av
större insikter i barnavård och för att
praktisk undervisning härutinnan
såväl som i huslig ekonomi skall ingå
i alla unga kvinnors utbildning.
Sällskapet Barnavård, som utbildar
barnsköterskor och Barnavårdsskolan, som
avser att meddela undervisning åt
Högre folkskolans elever, ha båda
tillkommit till stor del genom hennes
medverkan. Av folkskoleöverstyrelsen är
hon insatt i den kommitté, som skall
utarbeta förslag till yrkesskola för
sömmerskor.

Alla hygieniska reformer, ej minst
bostadsfrågan, komma att i d:r
Widerström få ett kraftigt stöd. Hela d:r
Widerströms föregående verksamhet
borgar för att barnavården,
skolväsendet och fattigvårdens rationella
anordnande skola i henne finna en varm och
vältalig förespråkare.

Men utom d:r Widerström kommer
en annan verksam medlem av
Stockholms F. K. P. R., nämligen fröken
Stina Quint å de moderatas lista i
femte kretsen att uppställas på säker plats.
Hon har tillhört Stockholms F. K. P.
R:s styrelse såsom dess
kassaförvaltare sedan 1903. Fröken Quint, som är
skånska, genomgick Stockholms
folkskolelärarinneseminarium och
tjänstgjorde som folkskolelärarinna i 12 år
innan hon helt ägnade sig åt sin
livsuppgift, utgivandet av Folkskolans
Barntidning. Under sitt nu 20-åriga
redaktörsskap för denna tidning har hon
gjort sig känd ej blott såsom en
kapacitet på det organisatoriska och
ekonomiska området, utan även såsom en
varm förkämpe för folkupplysningen.
Den brist på god, billig läsning för
folkets barn, som var rådande, då
Folkskolans Barntidning började, ville hon
fylla och trots ivrigt avrådande satte
hon sin plan i verket. Genom att
använda folkskolelärarekåren såsom
mellanhand kunde hon låta tidningen
utgå i massupplaga och den mängd
småskrifter, svenska original för
barnen och deras föräldrar som utgått
med tidningen över hela Sveriges land
har varit till nytta och glädje i de
svenska hemmen. Fröken Quints
arbete har på detta område varit
banbrytande.

Rösträttskvinnornas intresse vid
valet kommer säkert att knytas vid ännu
två kandidater, nämligen redaktör G.
H. von Koch, som är uppställd på 3:dje
rummet å de frisinnades lista i 3:dje
kretsen och borgmästare Lindhagen.
Red. von Koch är medlem av männens
förening för kvinnans politiska
rösträtt och har i tal och skrift visat sitt
allvarliga intresse för de frågor som
särskilt beröra kvinnorna.

Hans arbete inom Stockholms
stadsfullmäktige vid föregående mandat för
bostadsfrågan, kommunal
bostadsförmedling, nykterhetsfrågan m. m., hans
insats på det sociala området såsom
redaktör av Social Tidskrift,
styrelseledamot av Centralförbundet för
socialt arbete, och såsom grundläggare av
Svenska fattigvårdsförbundet och
Stockholms barnavårdsbyrå är allt för
väl känt för att här behöva
kommenteras. Det bör särskilt för
rösträttskvinnorna inom tredje kretsen kännas
såsom hederssak att åt stadsfullmäktige
söka återbörda redaktör von Koch.

Borgmästare Lindhagen, som
kommer att sättas upp av arbetarepartiet i
tredje kretsen, behöver icke någon
anbefallning hos kvinnorna.         Amå.



"Amerika väntar ..."



Från Amerika skrives till sista
numret av Jus Suffragii, den Internationella
kvinnorösträttsalliansens officiella
tidning:

Vi ha under sista veckan hållit
möten för att uttrycka vår glädje över
underrättelsen genom telegram till alla
våra stora tidningar, att konungen av
Sverige i trontalet vid riksdagens
öppnande bebådade framläggandet av
förslag om rösträtt för kvinnor. Flera
tidningar ha innehållit ledande
artiklar i ämnet; vi taga nämligen för givet
att ett regeringsförslag skall samla
majoritet. Vi skola med otålighet
avvakta omröstningen och skola med
förut oanad glädje mottaga
underrättelsen att Sveriges ädla kvinnor äntligen
vunnit sin politiska frihet.



En kvinnlig kommunalfullmäktig och
kvinnlig ordförande i
fattigvårdsstyrelsen har Hörby köping sedan årets
början. Båda dessa förtroendeuppdrag
innehavas av folkskollärarinnan
fröken Ulrika Svensson. Dessutom sitta
i fattigvårdsstyrelsen två kvinnor som
ledamöter och en som suppleant.

Alla fyra kvinnorna äro medlemar i
Hörby F. K. P. R.


LIFFÖRSÄKRINGSBOLAGET BALDER

— ÖMSESIDIGT —

Hufvudkontor: STUREGATAN 8, STOCKHOLM,

Alla Balders fonder — omkring 10 miljoner
— tillhöra de försäkrade, som äro de enda
delägarne i bolaget och ensamma förfoga öfver
vinsten.

Balder, har låga premier och årliga
vinstutdelningar, hvilka pågått alltsedan 1892 och
under de senare åren öfverstigit 100,000 kronor
pr år.

Balder kan bevilja försäkring äfven utan
läkareundersökning. Hafvandeskap utgör ej hinder
för försäkring i bolaget. Äfven kvinnliga
ombud antagas. (K. R. 402

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/1/0002.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free