Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:R 11
ra störta Conciliation bill, sedan mr
Asquith talat om att framlägga ett
förslag om allmän rösträtt för män. I
detta förslag vilja sufiiragetterna ha
kvinnorna med. Men mr Asquith
kommer aldrig att föra fram en sådan
bill. Conciliation bill leder ju ändå in
på den rätta vägen, därför vilja vi
stödja den ända tills vi se, att den icke
leder till någonting.
— Och vad tror ni om mr Lloyd
George?
— Yi lita icke på honom, lyder det
snabba svaret. Han säger icke vad
han tänker, och han har förut yttrat
saker som stå i skarp motsats till vad
han nu säger. För ett och ett halvt år
sedan sade han, att frågan om
kvinnans rösträtt icke kunde behandlas av
parlamentet, så länge någon annan
fråga av vikt stode på
arbetsordningen.
En ljusglimt för kvinnorna är, att
arbetarpartiet har beslutit att stödja
kvinnans rösträtt. Och regeringen är
beroende av detta parti. Nära två
miljoner fackföreningsledamöter voro
representerade på den sista kongressen,
som arbetarpartiet höll, vilket bevisar
partiets makt och myndighet. Till dem
står nu kvinnornas hopp.
Utsikterna till framgång äro
emellertid icke stora och tiden för avgörandet
närmar sig. Den 22 mars kommer
Conciliation bill före till behandling i
parlamentet, och sedan måste något göras,
som mrs Coates-Hansen uttrycker sig.
Hennes förening har förut i sina
annaler inskrivit sådana bedrifter som
vakthållningen utanför parlamentshu-#
set och ett tal i underhuset. En af
Free-dom League hade kedjat sig fast vid
gallret framför damernas läktare i
underhuset och apostroferade från denna
upphöjda plats församlingen.
Föreningen är stolt över detta, men den tar
bestämt avstånd från våldsammare
åtgärder.
Antisuffragisternas väldiga möte i
Albert Hall, lett av lord Cromer är
också föremål för några
randanmärkningar ar mrs Coates-Hansen. Ett av de
engelska antirösträttsivrarnas
starkaste skäl kom fram i miss’ Markhams
tal, som sedan gått genom
världspressen och införlivats med antis arsenal
som ett av deras kraftigaste tillhyggen.
Miss Markham pekade på i hur rin^a
grad kvinnorna gjort bruk av sin
kommunala rösträtt, hur få kvinnor, som
sitta som stadsfullmäktige i Englands
städer. Nu är saken den, som miss
Markham glömde att tala om, att
genom en kommunallag af 1907 äro alla
gifta kvinnor uteslutna från
stadsfullmäktigevalen, men å andra sidan äga,
enligt en annan lagparagraf, endast
gifta kvinnor den "residential
qualifi-cation", som ger dem kommunal
rösträtt. Kommunallagens dunkla
affatt-ning har givit anledning till att den
tolkas olika på olika håll. I
Birmingham t. ex. sitta gifta kvinnor i
stadsfullmäktige, men mrs Coates-Hansen
har varit vald i sin stad, men fick sitt
val överklagat, därför att hon var gift.
Den lilla damen talar ännu länge om
sitt land och om de förändringar, som
det undergått på de sista åren. Jag
ser för mig det korrekta England, som
jag minnes med alla dess: "We don’t do
that, you know", "We never go to this
sort of place", o. s. v. Rösträtten har
flyttat många skrankor och närmat
kvinnor av olika klasser till varandra.
Den lilla suffragetten berättar om de
politiska massmötena under bar
himmel, då en kvinna talar till tusentals
människor. Ett tätt packat torg med
huvud vid huvud. Ingen går förbi
varken fina damer eller arbetsklädda. Och
den lilla kvinnan, som de flesta väl
kunna se, men endast ett fåtal höra,
håller dem alla fångna därför att de
veta, att hon är en suffragett och
därför att de ha sympati för hennes
kamp.
Elisabeth Krey.
Stadsfullmäktigevalet i
Stockholm.
Ännu ett par namn*
I 3:dje kretsen, som först gick till
val, ha 972 flera röstande deltagit, än
i fjol i 4:de 550. Det’vore glädjande om
de röstande kvinnornas antal ökats.
Ännu återstå val i 6:te, l:sta och 2:dra
kretsarna. Endast det frisinnade
partiet har här uppställt kvinnliga
kandidater. I sjätte kretsen uppsattes
folkskollärarinnan fröken Ida Johansson i
andra rummet.
Sitt intresse för kommunala
angelägenheter har fröken Johansson ärvt
från sitt barndomshem. Efter att ha
genomgått Folkskollärarinneseminariet
anställdes hon vid Katarina folkskola,
som hon sedan dess tillhört. Inom
skolan har hennes förmåga tagits i
anspråk inom ett stort antal
kommittéer. Såsom medlem av lärarekårens
ombudsförsamling har hon haft
till-fnlle att genom sina lugna,
sakliga inlägg vinna gehör för sina
krav på folkskoleundervisningens
förbättrande. Till lararekårens
representant i överstyrelsen för Stockholms
stads folkskolor valdes hon 1906, och
under 5 år verkade hon inom
överstyrelsen för reformer i undervisningen,
för sociala reformer såsom fattiga
skolbarns bespisning m. m. ävensom för
förbättringar i lararekårens löner;
särskilt äro lärarinnorna i detta avseende
henne tack skyldiga.
Redan 2 år innan Föreningen för
husmoderskolor och Barnavård bildades
hade hon i samråd med fröken Anna
Kylander tagit initiativet till dess
föregångare Folkskolelärarinnornas
hus-moderskola, avsedd för de elever, som
gått ut folkskolans "högsta kurs. I
styrelsen för denna institution har hon
fungerat såsom ordförande och i den
av de gula spårvägskorten understödda
föreningen är hon styrelsemedlem.
Fröken Johansson tillhör såväl
Frisinnade valmansföreningens
centralstyrelse som sjätte kretsens
lokalstyrelse.
I andra kretsen har på
suppleantplats uppsatts fröken Gertrud af
Klintberg, som gjort sig känd inom det
sociala området, särskilt
fattigvårdsarbetet. Fröken Klintberg är född 1866
och började sin bana som
slöjdlärarinna efter att hava genomgått Nääs
slöjdseminarium och den Lundinska
slöjdkursen. Efter ett års sociala studier
vid kvinnliga Settlements i England
och Tyskland ingick hon 1902 i
Föreningen för Välgörenhetens Ordnande
och övertog ledningen av F. V. 0:s
slöjdavdelning. Det kan räknas som
hennes förtjänst, att hava
omorganiserat slöjdavdelningen så att den numera
nästan bär sig. Hon är ledamot av
organisationskommittén för F. V. 0:s
registerbyrå och föreningens
styrelsesuppleant.
Inom fattigvårdsarbetet har fröken
Klintbergs kraft tagits mer och mer i
anspråk. Hon är medlem i styrelsen
för Asylerna for husvilla, ledamot av
Fattigvårdsnämnden sedan 1905, av
Försörjningsinrättningens styrelse
sedan 1907, av Fattigvårdsnämndens
upp-handlingskommision sedan 1909 och har
nu senast utsetts till ordförande i den
av fattigvårdsnämnden tillsatta
kommittén för bespisning av arbetslösa.
Såsom delegerad för beviljande av
fattigvård och såsom medlem av den
kommitté, som organiserat stadens
spädbarnshem, har hon nedlagt ett drygt
arbete. 1909—10 deltog hon i de
förberedande arbetena inom
Fredrika-Bremer-förbundets yrkeskommitté och är
suppleant i styrelsen för Sunnerdahlska
stiftelsens hemskolor på landet.
Det vore önskligt, att båda dessa
dugande krafter komme till användning
inom vår kommunalrepresentation.
Amä.
Yad våra vänner säga.
Rösträtt för kvinnor har haft glädjen
mottaga flera sympatiuttalanden från
de ledande inom rösträttsföreningarna
i grannlanden, vilka vi här publicera.
Svenske Kvinder har Grund til nu,
stöttet til den kongelige Proposition,
at samle al Kraft på at erobre den
sidste Skanse "Majoritet i Förste
Kam-meret". Hertill synes mig Bladet at
vare et udmserket Vaaben for den store
svenske Landsorganisation, som raader
over saa mange fortrinlige Penne.
Paa min Organisations Vegne önsker
jeg de svenske Kvinder: Lykke til!
Eline Hansen,
^ormand for
Danske Kvindforeningers
Valgrets-forbund.
Samtidigt med at jeg udssender mit
sidste Nummer af "Kvindestemmerets
Bladet", i hvilket jeg fra Jan. 1907 har
bestraebt mig for at give en Beretning
snart om det ene Land, snart om det
andet, saaledes at jeg ligesom har holdt
et Vindue aabent, hvorfra vi har
kun-net see
Kvindestemmeretsprocessioner-ne dragé förbi snart den ene — snart
den anden — og jeg nu altsaa staar i
Begreb med at ’smaekke det i — saa er
det mig meget ksert, at L. K. P. R:s nye
Organ: "Rösträtt för kvinnor" ligesom
tager Arbejdet op med Hensyn til
Ud-landet og gör det saa prisbilligt, at Alle
og Enhver kan holde det.
Naturligtvis er Bladets Opgave
m-dadtil det vigtigste og jeg slutter mig
til Fru Ann Margret Holmgrens
"Dröm" om hvad detta Blad: "Rösträtt
för kvinnor", skal udrette som
forbin-dende Led" och som "Initiativtagende
Tilskynder"; og önsker ksere Venner i
Sverrig "Held til Rejsen" og "god
Fortsättning/" som vi med saa god Grund
kan forme vor Hilsen, naar det ggelder
Sverrigs Arbejde for Stemmeret.
Johanne Munter.
Köbenhavn 4 Marts 1912.
Mod tag herved
Landskvindestemme-retsforeningens Lykönskning med at
Föreningen har oprettet sit eget Blad,
der allerede i sit förste Nummer byder
et saa vaekkende Indhold til Fremme af
Kvinders Ret. At eie et eget Organ for
sin Sag gir en Styrke, der kun kan
overtraeffes af det levende Ord, som
dog, selv med de svenske Kvinders
ud-mserkede Stemmeretsorganisation, ikke
kan naa Alle slig som et Blad, der paa
Grund af sin Prisbillighed kan höides
og lasses af Hvemsomhelst.
Naar man faar Bud om at den
svenske Konge i sin Trontale har meldt
Fremssettelse for Rigsdagen af
Lovfor-slag om Stemmeret for Kvinder og
samtidigt ser ’Landsföreningens"
sidste Vedtag gir det Forjaettelse om, at
de svenske Kvinders store og
maalbe-vidste Arbeide for sit Krav snart skal
krones med Held og vise vor fselles
store Sags uimodstaaelige Seiersgang
fra Land til Land.
For Hovedstyret
F. M. Qvam,
Formand.
Landskvindestemmeretsforeningen.
Gjsevran 3—3—12.
Kommunalt röstberättigade
kvinnor försumma icke att deltaga i årets
landstingsmannavai! Kom ihåg att
titgången av dessa Tal inverkar p&
Första kammarens sammansättning
och på denna åter beror lösningen
ar kyinnornas rösträttsfråga.
Tre programuttalanden.
De moderatas, de frisinnades
och socialdemokraternas upprop till
Landstingsmannaval en*
Ur de valupprop, som de olika
politiska partierna utsänt till
landstings-mannavalen ha vi hämtat några
punkter, som särskilt angå partiets
ställning till vår brännande fråga. De
moderata ha givit frågan om kvinnans
politiska rösträtt en framträdande plats
i sitt upprop, där det bl. a. heter:
Man må om den politiska
kvinnorösträtten ha vilken mening som helst, så borde
man i alla fall kunna inse, att dess
genomförande under nuvarande förhållanden
skulle bli till en stor olycka för samhället.*
Våra almogehustrur och allmogedöttrar
skulle icke infinna sig vid valurnorna, och
detta betyder detsamma som att det stora
flertalet svenska kvinnor icke skulle
begagna sin rosträtt. Möjligen komma de s.
k. bildade klassernas kvinnor att deltaga i
valen, men dessa kvinnor utgöra ett ringa
fåtal. De kvinnor, som säkert, skulle infinna
sig till valen, vore sådana delar av
arbetareklassens kvinnor, som stå under påverkan
av socialisternas bearbetningar.
I Frisinnade lands förening ens
upprop kommer en annan synpunkt fram:
Slutligen tyda alla tecken på, att Första
kammarens högermajoritet kommer att resa
ett starkt motstånd mot kravet på rättvisa
åt kvinnorna genom tillerkännandet åt dem
av politisk rösträtt, vilket krav dock den
stora huvudmassan av landets valmän givit
sin anslutning genom fjolårets val.
Bland de särskilda reformönskemål,
som Frisinnade landsföreningen
framhåller intar politiska rättigheter åt
kvinnorna en av de mest framskjutna
platserna. De frisinnades upprop är
ställt till män och kvinnor, under det att
de moderata uppmana "alle man" att
gå fram till valurnorna.
Ur det Socialdemokratiska partiets
upprop anföra vi följande:
I den nya, efter den 40-gradiga skalan
utsedda Första kammaren, finnas visserligen
frisinnade element, ja, t. o. m. några
arbetarrepresentanter, men majoriteten utgör ett
urval av de mot folkviljan "mest stridbara"
bland den gamla högern. Det lider därför
icke ringaste tvivel, att den skall, om den
får sitta kvar, till det yttersta begagna sitt
veto mot Andra kammarens reformförslag
i lagstiftningsfrågor, såsom frågor om
effektiv nykterhetslagstiftning, om rösträtt
för kvinnor ––
* Kursiverat av oss.
Rösträtts propositionen. På grund av
ytterligare dröjsmål med den av den
Lindmanska regeringen till
överdirektör Widell uppdragna statistiska
utredningen, vilken ursprungligen sades
skola föreligga färdig sistlidna juni,
kan den kungl. propositionen
framläggas först i slutet av denna månad.
Kvinnoröstr ättsdag en. L. K. P. R:s
verkställande utskott föreslår med
anledning av den ändrade tiden för
rösträttspropositionens framläggande att
F. K. P. R:s opinionsmöten anordnas i
samband med riksdagsmännens
påskferier eller under dagarna 8—10 april, i
stället för 23 eller 25 mars, som förut
föreslagits.
(Professor MONO)
Oöverträffat medel för erhållande av klar och fräsch hy.
Pris Kr. 3.—, 5 50, och 10.—.
FRANSKA PA RFYMMA G A SINE T
21 Drottninggatan 21, Stockholm.
Riks Tel. 38 09. allm. tel. 311. (KR 476)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
