Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 9—10
Tre nordiska jubileer.
Danmarks, Xorges och Finlands kvinnor
ha i år firat stora minnen, 40-ärsdagcn av
"Dansk Kvindesaiufunds" bildande,
"Xy-lflendes" tjugufemte årgång- och "Unionens"
tjuguårsdag.
Då man nämner "Dansk Kvindesamfund"
återkallas i tanka nia många ädla
personligheter: Matilde Fibiger, Pauline Worm.
Fredrik och Matildc Bajer — de bägge som
förmådde Pauline Worin att bilda
samfundet — Kristine Fredriksen. Jntta Möller
och ännu fler. Då "Xykende" nämnes. 1
rader Gina Krog ensam fram, hon som
skapade tidskriften, uppehöll den genom de
hårda åren och som alltjämt är dess
redaktör. Med "Unionen", den linska
kvinnoföreningen, tänker man sig huvudsakligen
Lucina Hagman och Annie Furuhjelm.
Jubileet för "Dansk Kvindesamfund" bär
också prägeln av ett de mångas jubileum.
På jubileumsfesten, den 24 febr., var också
höjdpunkten invigningen av ett standar.
Huru lycklig var 1*0r övrigt icke idéen till
detta! Man ser där hur den danska
bondflickan finner guldhornet i Danmarks jord.
— "Nylrende"-jubiléet, den 15 febr., blev
ett Gina Krog-jubileum. Hon var ensam
festens föremål. Henne gåvos
hyllningstalen och en överväldigande blomslerskörd.
— "Unionens" tjuguårsfest åter, deu 10
febr., fick en särprägel genom Selma
Lagerlöfs närvaro och t< genom att hon, efter
talens rad, där man särskilt märkte de
ryska kvinnornas, uppläste sin gripande
"Mamsell Fredrika".
Allt vad "Dansk Kvindesamfund",
"Xy-lrende" och "Unionen" verkat därom har
man i dessa dagar genom referat av
festtalen ocli genom särskilda publikationer
fått en klar föreställning.
Särskilt är detta förhållandet med "Dansk
Kvindesamfund". Författarinnan fru
Gy-rithe Jjcmches gedigna och entusiastiska
festpublikation "Dansk Kvindesamfunds
Iii-storie gennem 40 Aar" för oss helt. in i
förhållandena vid samfundets stiftaude och
dess senare utveckling. Man ser hur
samfundet utom dansk hänförelse även har
något av svensk, ty Bajer hade omvänts från
likgiltig till entusiastisk av Sophie
Adler-sparres ädla strävanden ocli blev "Tidskrift
för Hemmets" ombud i Danmark. Det var
i denna egenskap han mottog uppmaning
från Geneve att i Danmark bilda en
dotter-förening till den därvarande "Association
internationale des femmes". Man följer
sedan samfundet genom åren, ser dess stora
intresse och insats för kvinnans utbildning
i skilda verksamhetsgrenar och hantverk,
dess arbete för kvinnans kommunala
rösträtt och nu på senare åren dess upptagande
på programmet även av kvinnans politiska
rösträtt. — "Nylaendes" sista nummer, ett
festnummer, ger en intressant
sammanfattande översikt av tidskriftens historia och
strävanden. Och särskilt genom referatet
av Gina Krogs stora tal på festen får man
en föreställning om enhetligheten och
hög-lieten i denna tidskrifts strävanden för
full likställighet mellan man och kvinna.
I "Nutids" februarihäfte slutligen ägnas
en varm artikel åt Lucina Hagman. Och
genom denna såväl som genom tal-referaten
visas det kända stora arbete de finska
kvinnorna nedlagt på förvärvandet av
mänskliga och medborgerliga rättigheter.
gande resor, och de hade alltför många
överordnade. Till följd därav motsvarade
deras sociala ställning ej deras sociala
utgifter. Utskottet borde därför ha uttalat
sig för en utredning, huruvida deras
ställning kunde förbättras genom statsbidrag.
Intet yrkande. Hr V. Bäckström instämde.
Hr Larsson i Ivlagstorp redogjorde för
föregående motioner i denna fråga samt
bemötte utförligt utskottets framställning.
Frågan vore av så stor vikt, att det måste
förvåna att statsutskottet ej bestått
åtminstone en välvilligare motivering. Yrkade
bifall till motionen.
Hr Ekman i Mo gård ansåg, att frågan
var av ringa betydelse. Yrkade avslag.
För motionen talade vidare hrr Olausson,
Byström, Raoul Hamilton och Helger, medan
hr Sjö talade för utskottets förslag.
Frågan avgjordes genom votering, som
utföll med bifall till motionen med 103
röster mot 91, som avgåvos för utskottets
förslag. Som emellertid Första kammaren utan
votering antagit utskottets hemställan, har
frågan förfallit. Gwen.
Yad våra vänner säga.
Hvis "Rösträtt för Kvinnors" opgave
or endt, naar stemmeret for kvinder
paa samme vilkaar som for mamd er
en kjendsgjerning i Sverige — saa kan
jeg ikke önske bladet et långt, men et
kort liv, og et likesaa begivenhetsrikt
og straalende liv som det er kort.
Men hvis dels formaal ogsaa er at
hjöelpe landets kvinder til at benytte
sine vundne rettigheter paa bedste
maate, saa vet jeg det maa bli et långt
liv. — Det vil ikke undre mig om vi
fa ar se at kvinderne i Sverige staar
mer forberedt for sine nye opgaver end
j vi her i Norge. Men allikevel vil nian
nok der som her gjore den erfaring at
stemmeretten, det er stort set
begyndeisen, at först naar vi har faat den, kan
vi for älvor gjore os skikket til at
brnke den.
Det gjfelder da at faa don snarest, og
paa samme vilkaar som for miend. Og
(1 erfor: lykke til, naar det nu skal gaa
med kraft og mot og — utaalmodighet!
Men naar den seir er vundet, Önsker
jeg bladet, hvis det vil fortssette sit
arbeide, kraft og mot og — stor
taal-modigliet, saa det ikke gaar tra3t paa
veien mot nye maal.
I hvert fald: Om kort eller långt —
et lykkeligt, et daadrikt liv!
Leve Rösträtt för Kvinnor!
Kristiania den 25 mars 1912.
Gina Krog.
Det bar glsedet mig meget, at
Kedak-tionen bar givet mig Lejlighed til at
udtale mine bedste Lykönskninger i
Anledning af, at "Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt" er begyndt
at udgive sit eget Blad. Jeg anser det
for at va?re af uvurderlig Betydning
for Landsföreningen at faa en sserskilt
Rösträttstidning. Saa snart vi her i
Danmark havde stiftet
"Landsforbun-det for K vi nders Valgret", var det vor
förste Tanke at skaffe den et scerligt
Organ, der kunde danne et Bindeled
rnel-lem de forskellige
Kvindevalgretsfore-ninger, hvoraf Landsforbundet bestaar.
Og vort Blad "Kvindevalgret", der nu
er paä 5:te Aargang, har vaeret os en
stor Hjaelp.
At dömine efter det förste Nummer
af "Kösträtt för kvinnor" synes Bladet
ville faa et udmaerket Indhold.
Jeg tror, det er uhyre klogt af
Landsföreningen, at den har besluttet at
udgive dette Blad, selv om mange maaske
vil synes, at det paa dette Tidspunkt er
överflödigt at ssette saa stor en
Virk-somhed i Scene, netop nu da de svenske
Kvinder vel liele Verden over anses for
at vaere de naeste, der vil faa
Valgret-ten. Men man skal nu en Gang ikke
saelge Huden, för man har skudt
Björnen, och för Kvinderne har sort paa
hvidt for, at de er Maendenes
Ligestille-de, för kan og bör de ikke nedlaegge
Vaabnene.
Elna Munch,
Viceprsesident for Landsforbundet for
Kvinders Valgret.
Köbenhavn 2 Marts 1912.
De bedstie Önsker for den ny
"Tidning", der optager kampen for
"Lösningen av rösträttsfrågan"!
Naar jeg mindes den Underström af
Energi og Kampiver, som vi fremmede
Deltagere i Kvindevalgretskongressen i
Stockholm i Fjor maerkede bos Eder,
jaevnsides Eders storslaaede
Elskvaer-dighed, der bragte os til at föle os som
bjemme i Eders smukke Hovedstad, —
naar jeg mindes Selma Lagerlöfs
sjael-fulde Tale og Sven Scholanders
skaem-tende Viseforedrag under Kongressen,
sa siger jeg: I har alt, hvad der kraeves
England just nu.
Om ställningen i England skriver en
medlem av The National Union of Women’s
Suffrage Societies till Rösträtt för Kvinnor:
Sedan sistlidna november ha
händelserna i Storbritannien så snabbt avlöst
varandra, att premiärministerns
tillkännagivande att regeringen liade för
avsikt att framlägga ett förslag om
allmän rösträtt för män nu tycks
tillhöra historien. Och likväl är
ställningen med avseende å kvinnornas
rösträtt i det närmaste oförändrad. Då
premiärministern den 17 november
mottog en deputation från
rösträttsföreningarna, framställde mrs Fawcett
å sin förenings vägnar fyra frågor till
premiärministern, varpå avgavs
följande svar:
1) Är det regeringeps avsikt att
regeringsförslaget om allmän rösträtt skall
slutbehandlas 1912?
Ja, det är vår avsikt. Vi hoppas
genomföra det under det året.
2) Kominer förslaget att avfattas så,
att det medgiver tillägg om rösträtt för
kvinnor på andra villkor än för män?
Ja.
3) Förbinder sig regeringen att icke
motsätta sig sådana tillägg?
Ja.
4) Kommer regeringen att betrakta
varje tillägg om rösträtt för kvinnor,
sedan underhuset antagit detsamma,
som en del av själva förslaget och
stödja det i alla instanser?
Ja.
Några dagar senare sände mr Lloyd
George ett meddelande till N. U. W.
S. S. genom dess pressorgan "The
Com-mon Cause", i vilket han sade:
"Jag är villig att göra allt som står
i min makt för att hjälpa dem, som
arbeta för en lycklig utgång under den
kommande parlamentssessionen."
Den 8 december höll Landsföreningen
extra centralstyrelsemöte för att
överlägga om ställningen.
Verkställande utskottets åtgärder
godkändes tacksamt av
lokalföreningarna, och man beslöt att N. U. W.
S. S. skulle arbeta såväl för
regeringens rösträttsförslag som för
förlikningsförslaget (the Conciliation Bill),
vilken senare redan två gånger gått
igenom i andra läsningen i
underhuset.
Den 14 februari sammanträdde
parlamentet och den 23 februari anordnade
N. U. W. S. S. ett massmöte i Albert
til, at före Jer Sag frem til Se jr! Naar
I selv vil. Og det vil I jo! Derom
vidner dette nye Kvindeblad.
Og skulde det lykkes Eder, svenske
Söstre, at naa fuld Medborgerret inden
Eders danske Söstre, da vil der dog
alligevel fra os lyde et Glaedesraab til
Eder og en Tak for Eders uböjelige
Kamp. Om der end hos os da maa vaere
en Sorg over at vore Maend, vor
Rigs-dag har villet lade Danmark blive det
sidste af de skandinaviske Lande, hvor
Kvinder opnaar Valgret.
Om det stataende Spörgsmaal:
"Kvinders politiske Valgret og Valgbarhed"
er Rigsdagen i Realiteten enig med os.
Der skal kun findes en Udvej til at
overvinde de formelle Hindringer.
Maatte denne Udvej snarest blive
fun-den! Men man ved, at formelle
Hindringer of te er långt vanskeligere at
overvinde end de reelle.
Gid Skandinaviens 4 Lande snarest
maatte blive et lysende Eksempel for
de store Lande, der endnu ikke har
givet Kvinderne fuld Medborgerret!
Louise Nörlund.
Rösträttspropositionens
framläggande i riksdagen är nu
definitivt bestämt till tisdagen den 2 april.
Kvinnornas kommunala rösträtt 50
år. Året 1912 är ett märkesår för de
svenska kvinnorna. Våra
kommunallagar, som gåvo kvinnorna kommunal
rösträtt infördes nämligen för 50 år
sedan.
Det värdigaste sättet att stadfästa
minnet av denna reform vore att 1912"
tillerkänna kvinnorna politisk rösträtt.
Nya landvinningar.
Ett rösträttsmöte hölls den 11 mars i
Värnamo, vid vilket fru Augusta Tonning
talade över ämnet: "Kvinnans
medborgarrätt". Föredraget, som åhördes av ett
60-tal personer, mest damen var sakligt och
uttömmande samt frambars med värdighet
ocli djup känsla för kvinnornas rättvisa
sak. Efter föredraget bildades en avdelning
av L. K. P. I’., i vilken antecknade sig ett
10-tal medlemmar.
Sedan det sista numret av tidningen
utkom ha vi att anteckna bildandet af fem
nya F. K. P. R., nämligen i Landa, Hybo
och Kilafors efter föredrag av fröken Elin
Palman, i Axvall efter föredrag av fru
Jenny Veländer och i Rånnum efter
föredrag av fröken Signe Wollter.
Hall i London, under ordförandens,
mrs Fawcetfs presidium och med
finansministern Lloyd George som
huvudtalare. Trots störande
uppträdanden av en del medlemmar av den
stridande (militant) föreningen var mötet
alldeles utomordentligt lyckat och en
summa av över 5,000 pund (90,000 kr.)
insamlades.
Vid parlamentssessionens början
beslöts att andra läsningen av
förlikningsförslaget skulle äga rum den 22
mars. Detta förslag gick igenom i
andra läsningen förra året med en
majoritet av 167 röster, men regeringen
vägrade fortsatt behandling av förslaget
till i år.
Den 1 mars ägde de allmänt kända
oroligheterna rum, som tillställdes av
the Women’s Social and Political
Union, en av de stridande
föreningarna, då skada till flera tusen pund
tillfogades butiksägare i Londons
Western!. The N. U. W. S. S., som alltid
tagit bestämt avstånd från alla
våldshandlingar, klargjorde sin ställning i
brev som tillställdes alla
parlamentsledamöter och offentliggjordes i
pressen. Brevet slutade med en vädjan till
parlamentsledamöterna att icke låta
den stora massan av laglydiga
rösträttskvinnor lida för fel, som begås av
ett lagöverträdande fåtal.
Det är antagligt att
marsorolighe-terna icke skola undgå att utöva
inflytande på behandlingen av
förlikningsförslaget vid andra läsningen. De 167
rösternas majoritet är dock tillräckligt
stor för att kunna bära även en ganska
avsevärd minskning.
Den 19 mars förklarade
premiärministern under djupt beklagande att till
följd av den genom kolstrejken
förorsakade kritiska situationen regeringen
sett sig nödsakad att taga den dag som
utlovats till förlikningsförslaget i
anspråk. Andra läsningen är nu beslutad
till den 28 mars.
Vid den tid då dessa rader föreligga
i tryck, torde resultatet av
omröstningen redan vara känt.
Under tiden avvakta vi utgången
med hopp och tillförsikt att nära 50 års
arbete skall bära frukt och att rösträtt
för kvinnor i någon form skall beviljas
av parlamentet under denna session.
Regeringens rösträttsförslag kommer
med all sannolikhet icke att föreläggas
parlamentet förr än på hösten.
LIFFORSAKRINGSBOLAGET BALDER
— ÖMSESIDIGT
-Hofyadkontor: STUREGATAN 8, STOCKHOLM,
Alla Balders fonder — omkring 10 miljoner
— tillhöra de försäkrade, som äro de enda
delägarne i bolaget och ensamma förfoga öfver
vinsten.
Balder har låga premier och årliga
vinstutdelningar, k vilka pågått alltsedan 1892 och
under de senare åren öfverstigit 100,000 kronor
pr år.
Balder kan bevilja försäkring iifven utan
läkare-undersökning. Hafvandeskap utgör ej hinder
for forsäkring i bolaget. Äfven kvinnliga
ombud antagas. (K R. 402)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
