Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
N:r 9—10
Kvinnornas dag.
Den kungl. propositionen framkallar oponionsmöten över
hela landet*
För att stödja den kungl.
propositionen ha kvinnorna anordnat
offentliga möten över »hela landet. De
ha velat uttrycka sin glädje och sin
tacksamhet över att deras sak tagit
detta stora steg framåt genom att ge
dessa möten prägeln av fest i så stor
utsträckning som det stått i deras
makt. Utom den allvarliga delen av
mötet med anförande av någon
riksdagsman eller någon talarinna ur L.
K. P. R:s egna led har programmet
upptagit sång, deklamation, tablåer,
dramatiska tillfälligheter m. m. — allt
saker som vi på grund av
utrymmesskäl måste avstå från att här återgiva.
Vid mötena är följande resolution
antagen:
Tisdagen den 2:dra april 1912 blev en
märkesdag i den svenska
kvinnoröst-rättsrörelsens historia. Då framlades
nämligen för första gången inför
Sveriges riksdag e?i kungl. proposition om
rösträtt och valbarhet för svensk
kvinna på samma villkor som för svensk
man.
Vi, män och kvinnor, till ett antal av
......, samlade till opinionsmöte i —
............, uttala den bestämda
förhoppningen, att Riksdagens båda
kamrar måtte i år såsom vilande antaga
detta regeringsförslag och därmed giva
verklighet åt trontalets ord, att hänsyn
såväl till rättvisa som till statens
väl-förstådda nytta kräver en rättelse av
det missförhållandet, att kvinnan i det
väsentliga saknar den förnämsta av
alla medborgerliga rättigheter.
Vi anföra i största korthet namnen
på en del av de orter, där mötena
hållits och deras talare. Vi sakna ännu
underrättelser från en del håll.
Alvesta 9 april. Talare: fröken Elin
Pål-man.
till nya ansträngningar med ny energi
och nya förhoppningar. Vad de
närmast ämna sätta in sitt arbete på är
vad den engelska landsföreningen
(National Union of Women’s Suffrage
So-cieties) beträffar att på allt sätt stödja
ett tilläggsförslag om kvinnans
rösträtt till den av regeringen utlovade
re-formbillen om allmän rösträtt. De
anse att ansvaret för att ett sådant
till-lägg skall gå igenom ligger hos dem,
som motsatte sig förlikningsbillen,
emedan de önskade ett mera omfattande
förslag.
Suffragetterna (Women’s Social and
Politican Union) däremot, vilka från
början stödde förlikningsbillen, men
sedermera tagit avstånd från
densamma, vilja ej alls mera veta av några
enskilda parlamentsledamöters förslag
eller tillägg, utan anse den enda
möjligheten för kvinnorna att erhålla
rösträtt ligga i att regeringen själv
framlägger förslag i frågan. De anse att
ett tilläggsförslag måste falla av
samma orsaker som förlikningsbillen;
särskilt framhålla de, att nationalisterna
förklarat sig ämna rösta mot alla
enskilda medlemmars rösträttsförslag.
Tilläggsförslaget betrakta de som helt
och hållet tillkommet för att avleda
uppmärksamheten och ge regeringen
fria händer att sysselsätta sig med
andra saker, till dess sessionen är över.
Det enda, som kan göra slut på allt
köpslående om villkor och tillägg, är,
säga de, att regeringen framlägger och
genomdriver ett förslag, grundat på
den enkla och logiska principen att vad
som ger en man rätt att tösta också
skall ge en kvinna samma rätt.
Arvidsjaur 6 april. Talare:
seminarieadjunkten Anna Grönfeldt. Mötet var besökt
av 350 personer.
Arvika 9 april. Talare: redaktör Hellberg:.
Mötet var besökt av 100 personer.
Engelholm 15 april. Talare: fru Anna
Bugge-Wicksell.
Enköping 11 april. Talare: friherrinnan
Ebba Palmstierna.
Eskilstuna li april. Talare: redaktör K.
M. Lindh. Mötet var besökt av 200
personer.
Falkenberg 13 april. Talare: fröken
Carola Karlsson.
Falun 13 april. Talare: fröken Cecilia
Francke, t. f. borgmästare Ernst Lyberg,
fru Ellen Hagen.
Flen 10 april. Talare: fru Elisabeth
Bugge.
Färgelanda 9 april. Talare: fröken Sofia
Svensson, fröken Ruth Bergius. Mötet var
besökt av 110 personer.
Gäfle 16 april. Talare: doktor Lydia
Wahlström, redaktör Karl M. Lindh.
Göteborg 10 april. Talare: fru Frigga
Carlberg, fröken Elin Almblad, fröken
Anna Tengström, fru Klara Andersson,
fröken Anna Larsson, fröken Carola
Karlsson. Mötet var besökt av 1,000 personer.
Hernösand 8 april. Talare:
riksdagsmännen R. Sundström och A. J. Hagström,
fruarna E. Setterlind, H. Kallstenius och G.
Åsard. Mötet var besökt av omkring 300
personer.
Hjo 8 april. Talare: fru Frigga Carlberg.
Mötet var besökt av 125 personer.
Hvetlanda 8 april. Talare: fil. kand. J.
Fager. Mötet räknade omkring 100
deltagare.
Hälsingborg 11 april. Talare: fru Anna
Bugge-Wicksell och författaren K. G.
Os-sian-Nilsson. Mötet var besökt av 300
personer.
Järpen 9 april. Talare: fröfcen A,
Hult-qvist, fröken K. Forsgren. Mötet var
besökt av 100 personer.
Jönköping 8 april. Talare: fru Elisabeth
Wfern-Bugge.
Karlskrona 12 april. Talare: doktor Gulli
Petrini.
Karlskoga 14 april. Talare: ledamoten av
riksdagens Andra kammare pastor II.
Hal-lén, fru Ebba Danielsson.
Köping 10 april. Talare: redaktör
Segerborg, fröken Elin Wahlquist. Mötet var
besökt av 500 personer.
Landskrona 8 april. Talare: fröken Sigrid
Kruse. Omkring 200 personer besökte
mötet.
Luleå 12 april. Talare:
seminarieadjunkten E. Liittkens.
Lund 11 april. Talaref prof. S. Herner,
doc. Hilma Borelius och fru Anna
Bugge-Wicksell. Mötet var besökt av 300 personer.
Malmö 9 april. Talare: doktor Gulli
Petrini, ledamoten av riksdagens Första
kammare N. Bruce.
Marstrand 8 april. Talare: fröken Sofia
Svensson. Mötet var besökt av 175 personer.
Nyköping 14 april. Talare: fru Elisabeth
Wsern-Bugge.
Oskarshamn 8 april. Talare: fröken I. L.
Westeson, fru Frida Stéenhoff. Mötet var
besökt av 500 personer.
Ronneby 12 april. Talare: fru Augusta
Tonning, pastor R. Thomseus, fru Anna
Bugge-Wicksell.
Skara 15 april. Talare: apotekare A.
Halldin, fru Jenny Veländer.
Skee 7 april. Talare: fröken Signe
Woll-ter. Mötet var besökt av omkring 100
personer.
Skön 13 april. Talare: ledamoten av
Sundsvalls stadsfullmäktige fröken Elin
Nilsson.
Stenstorp 14 april. Talare: apotekare
Halldin och Stenstorps F. K. P. R:s ordf.
Söderhamn 9 april. Talare: fröken Elsa
Bengtsson.
Söderköping 15 april. Talare: fru Frigga
Carlberg, fru Malla Grönlund.
Södertälje 3 april. Talare: ledamoten av
riksdagens Andra kammare, borgmästare
J. Pettersson, fru Carola Sahl-von Koch. I
mötet deltogo omkring 150 personer.
Sölvesborg 11 april.
Tidaholm 9 april. Talare: fru Gurli
Hertz-man-Ericsson.
På föreläsningsM i Koppland 10—Z5 mars.
Resebrev till Rösträtt för Kvinnor av Elin Palman.
Man har bett mig om några rader för
Rösträttstidningens räkning efter min
Norrlandsturné Vad är det då man vill jag
skall skriva om?
Är det de synliga resultaten av turnén
man vill veta?
Nåväl, de äro tills dato: fyra nya
lokalföreningar av L. K. P. R. — i Sveden,
Landa, Hybo och Kilafors (den sistnämnda
kallad Hanebo F. K. P. R.) — två till
hälften bildade: i Alfta och Järvsö, vilka jag
hoppas snart kunna inrangeras bland de
färdiga, samt dessutom en hel del nya
medlemmar både i lokalföreningar och som
direkt anslutna till Landsföreningen. Därtill
vågar jag också räkna som verkliga, om
också inte synliga resultat, en på flera håll
betydligt uppluckrad jordmån till nästa
rösträttsföredrag på orten. I Jädenås t. ex.,
där aldrig förut offentligt talats ett ord om
kvinnans rösträtt, finnas redan nu åtta
namngivna kvinnor, som önska
rösträttsförening på platsen (skicka dit ett nytt
föredrag efter lämplig tid, V. U., och ni har
förening förstås!), i Hofors bör likaså en
rösträttsförening bli den givna frukten
efter nästa föredrag, blott man lyckas
Övertala någon av de 7 kvinnor, som nu ingingo
direkt i Landsföreningen, att åtaga sig
ordförandeskapet i Vallsta torde likaså
småningom en förening kunna tänkas.
Emellertid är det kanske inte bara ett
sådant här uppräknande av fakta, man
begär v mig, då jag nu skall lämna en
redogörelse för min resa utan även några
personliga intryck. Om jag därför skulle
försöka inskränka mig till att bara tala om
den vänlighet som rört mig allra mest av
all den hjärtliga välvilja och det
entusiastiska intresse, som strömmat mig till
mötes under min 16 dagars färd, så blir jag
ändå i valet och kvalet. Jag tror, att allra
främst måste nämnas min skjutskarl från
lärila till Ljusdal. Det var på en söndag
— hans ordinarie vilodag alltså — och han
skjutsade mig den halvannan mil långa
vägen — för övrigt med en häst, som gratis
ställts till förfogande av en bland de
manliga åhörarna. När jag efter slutad färd
räckte honom 1 krona (en mycket blygsam
drickspenning alltså), sköt han stolt
tillbaka min hand: "Nej tack, fröken, inga
drickspengar! Jag var på ert föredrag och
det är därför och inte för drickspengar jag
skjutsat fröken!"
Eller — jag minnes särskilt en man bland
mina åhörare i Hybo — en lång, äldre man
med klokt ansikte under silvervitt hår och
ett par eftertänksamma ögon, vilkas blick
jag oavvänt känt under mitt föredrag. Då
jag efter föredragets slut föreslog
bildandet av en rösträttsförening och bad alla
kvinnor, som ville vara med om att bilda
en sådan förening, dröja kvar i salen, såg
jag den gamle mannen skynda ut i förstu-
Tierp 9 april. Talare: frih. Ebba
Palmstierna.
Trollhättan 8 april. Talare: ledamoten av
riksdagens Andra kammare G. A.
Strömberg, fröken Signe Wollter, pastor N.
Hehr-ne. Mötet var besökt av 300 personer.
Ulricehamn 9 april. Talare: fröken Signe
Wollter.
Umeå 8 april. Talare: rektor Lindgren,
ledamoten av riksdagens Första kammare E.
Rosén, fru Vifäll, seminarieadjunkterna
Middelsten och Grönfeldt. Mötet var
besökt av 400 personer.
Uppsala 9 april. Talare: fru Elisabeth
Söderman, fru Ella Billing, ledamoten av
riksdagens Andra kammare prof. Nils Edén.
Omkring 500 personer närvoro.
Visby 9 april. Talare: kapten Axel
Bolin.
Vänersborg 8 april. Talare: ledamoten av
riksdagens Andra kammare G. A.
Strömberg, fröken Signe Wollter. Mötet var
besökt av 150 personer.
Växjö 10 april. Talare: d:r Gulli Petrini.
Öxnered 8 april. Talare:
landstingsmannen Albert Johansson.
gan efter den stora hopen av kvinnor som
gingo och hörde honom förtrytsamt säga:
"Att ni inte blygas för att gå i stället för
att stanna efter ett föredrag som detta.
Det är ju era egna intressen det gäller."
Och då många ändå fortsatte att gå, kom
han tillbaka in i salen och fram till mig
och sade: "Vet fröken, jag skäms å deras
vägnar. Att de kunna vilja gå, när fröken
ber dem stanna. Om föreningen här vill ta
emot manliga medlemmar, blir jag den
förste att gå in."
I Landa, där föreningen för övrigt från
början startades också med manliga
medlemmar på dessa senares egen begäran,
kom en gammal man efter föredraget fram
till mig och sade stilla: "Vet fröken
varför jag tycker, att fröken har så rätt? Jo,
därför att jag själv har en så god och
präktig hustru. Hade hon inte varit den hon
är, hade jag ej heller varit den jag nu är."
Ja, många, många sådana belysande
smådrag skulle jag ytterligare kunna
framdraga — om blott utrymmet medgåve.
Söderhamnsföreningen m. fl., m. fl., få förlåta —
och förstå — att jag inte i denna
kortfattade skildring särskilt nämner dem. Det
behöver därför visst inte förnekas, att det
är mycket roligt för en föreläsare att ha
en publik som t. ex. i Söderhamn. En
fullsatt sal så gott som — med stadens
myndighetspersoner också representerade —
och där man väl känner och märker
åhörarnas sympatier och intresse — och sedan
få som avslutning efteråt en alltigenom
lyckad fest med personlig angenäm
bekantskap med en stor del af de kvinnliga
åhörarna. Likaså är det mig en
vederkvickelse att sätta värde på för en
föreläsare ute i ärenden som dessa att då och
då få en om också kort paus i en gästfri
familj. Men — det förblir dock mer
rörande, då sympatien och förståelsen för
saken tar sig spontana uttryck hos t. ex. en
lantbefolkning, som lever tämligen på sidan
om de stora dagsfrågorna eller från en
arbetare, som kanske icke så mycket hört
talas om kvinnans rösträtt.
Jag har nu talat endast om de angenäma
erfarenheterna under turnén. Till sist vill
jag också — for rättvisans skull —
presentera den enda oangenäma erfarenheten av
mina 21 norrlandsföredrag. Och denna
erfarenhet var en stationsmästare i Vallsta,
vilket jag nämner särskilt med tanke på
nästa eventuella föredragshållerska i
Vallsta, så att hon vet, vad hon har att rätta
sig efter. För det visste inte jag, utan jag
tog att börja med mannen på allvar, då
han uppträdde med vad han själv kallade
"diskussionsinlägg". Publiken kände
emellertid mannen bättre än jag, ty den
mottog hans yttranden med visslingar och
hyssningar, då han upprepade gånger
begärde ordet för att tala om kvinnans
"bristande mogenhet". Och efteråt försäkrade
man mig, att ingenting bättre kunde verka
för saken i Vallsta än stationsmästarens
inlägg mot den. Och det tror jag.
Som en sammanfattning av mina
erfarenheter under min norrlandsturné vill
jag säga, att man blir glad av att hålla
rösträttsföredrag i Norrland. Vilket
intresse överallt och vilka uppmärksamma
åhörare! Också på platsen, där detta
föredrag faktiskt var det första i saken, var
man genast färdig med sitt intresse.
Om blott L. K. P. R. hade tillräckligt
med pengar till sitt förfogande för alla
omkostnader och föreläsare att tillgå, så att
hela landsbygden kunde "matas" med
föredrag om vår fråga (så att varje svensk
man och kvinna kunde få höra en rätt,
men icke vrängd framställning om vad de
s. k. rösträttskvinnorna vilja och varför de
vilja detta) så skulle medlemsantalet i L.
K. P. R. mycket raskt mångdubblas.
Det är min tro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
