Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:R 11 RÖSTRÄTT FÖR KYIHfiTOR 3
politisk rösträtt och valbarhet för kvinnor.
Kungl. proposition framlagd den 2 april.
Den väntade regeringspropositionen
om politisk rösträtt och valbarhet för
kvinnor överlämnades till riksdagen
tisdagen den 2 april. Enligt förslaget
skulle kvinnor erhålla valrätt på
samma villkor som män. Från valrätt
uteslutas dock gifta kvinnor, som ej
vunnit boskillnad och vilkas män falla för
något av de olika strecken, det vill säga
äro i konkurstillstånd, häfta för
fattigvårdsunderstöd eller inte erlagt de tre
sistförflutna årens stats- och
kommu-nalutskylder. För de kvinnor, som
väljas till ledamöter av riksdagen, gäller
till skillnad från deras manliga
kamrater den bestämmelsen, att de när som
helst ha rätt att avsäga sig sitt
mandat.
För att råda bot på den olägenheten,
a£t särskilt på landet röstberättigade
makar ha svårt att utöva sin rösträtt
samtidigt, ställer justitieministern i
utsikt regeringsförslag om rätt för
makar att, där båda äro
röstberättigade, utöva rösträtt för varandra genom
fullmakt.
Under åberopande av
statsrådsprotokollet för den 29 mars, förelägger k.
m:t till riksdagens prövning följande
förslag till ändrad lydelse av
paragraferna 9,16,19 och 21 riksdagsordningen.
Par. 9.
Till ledamöter i Första kammaren kunna
endast väljas män och kvinnor, som
uppnått –––sin befattning.
Par. 16.
Valrätt tillkommer envar välfrejdad
svensk medborgare, såväl man som kvinna
från och med kalenderåret näst efter det
varunder han uppnått tjugofyra års ålder,
dock ej
a) den som står under förmyndcrskap eller
är i konkurstillstånd;
b) gift kvinna, som ej vunnit boskillnad
och vilkens man är i konkurstillstånd;
c) den som häftar for understöd, vilket
under löpande eller sistförflutna
kalenderåret av fattigvårdssamhälle tilldelats den
häftande själv eller dennes hustru eller
minderåriga barn;
d) gift kvinna, vilkens man häftar för
understöd, som under löpande eller
sistförflutna kalenderåret av fattigvårdssamhälle
tilldelats henne eller makarnas minderåriga
barn;
e) den som icke erlagt de honom påförda
utskylder till stat och kommun, vilka
förfallit till betalning under de tre
sistförflutna kalenderåren;
f) gift kvinna, som ej vunnit boskillnad
och vilkens man icke erlagt de honom
påförda utskylder till stat och kommun, vilka
förfallit till betalning under de tre
sistförflutna kalenderåren;
g) värnpliktig, som icke fullgjort de
honom till och med utgången av sistförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.
Till efterrättelse vid val skall finnas
röstlängd, och skall, på sätt i vallagen finnes
närmare bestämt, valrätten grundas på
förhållandena vid tiden för röstlängdens
tillkomst, ändå att förändring före valet
inträffar.
Par. 19.
Till ledamöter i Andra kammaren kunna
endast utses män och kvinnor, som äga
valrätt inom valkretsen eller, där fråga är om
stad, bestående av flera valkretsar, inom
någon av dessa.
Par. 21.
Riksdagsman — –––––-
tre lagtima riksdagar.
Kvinna är berättigad att avsäga sig
riks-dagsmannauppdrag, även om icke något av
nu nämnda skäl är för handen.
Avsägelse — — — — konungens
befall-ningshavande.
Justitieministerns motivering.
Sin utförliga motivering för det
framlagda förslaget inleder
justitieministern med en erinran om 1906 års
riksdagsskrivelse med begäran om
utredning av kvinnornas rösträttsfråga.
I denna skrivelse gav riksdagen sitt
principiella godkännande åt
kvinnornas krav på direkt politiskt inflytande.
Det uttalades, att en motsatt
ståndpunkt skulle vara oförenlig med den
stora utsträckningen av valrätten för
män och framhölls att kvinnorna
skulle vara ägnade att öva ett
gagne-ligt inflytande, i synnerhet på den
sociala lagstiftningen.
Kvinnans politiska mognad.
Beträffande frågan, huruvida
kvinnorna kunna anses äga erforderlig
kunskap och mognad för att
tillerkännas politisk rösträtt, finner
justitieministern det av de faktiska
förhållandena bevisat, att kvinnan numera på de
flesta arbetsområden ansetts äga
kompetens för utförande av viktiga
funktioner i såväl det allmännas som
enskild tjänst. Hennes skolunderbyggnad
är i allmänhet densamma som kommit
med henpe socialt jämställda män till
del. Det finnes därför knappast något
skäl för antagandet, att kvinnorna i
allmänhet skulle vara på grund av
bristande kunskaper mindre skickade än
män att utöva politisk valrätt och
erhålla valbarhet till riksdagen. Att
kvinnorna också i den allmänna
åskådningen förutsättas äga jämte nödiga
insikter tillräcklig mognad för
bedömandet av ärenden, som angå det
allmänna, synes vara i princip erkänt
genom deras delaktighet i den
kommunala rösträtten och därav följande rätt
till inverkan på valen till Första
kammaren.
Folkmeningen.
Kravet på lika valrätt och valbarhet
för män och kvinnor uppbäres enligt
statsrådsprotokollet av en bestämd och
klart uttalad folkmening. Det har
vunnit stark anslutning inom de skilda
politiska partierna, har länge stått på
såväl det frisinnade som det
socialdemokratiska partiets program och har av
båda dessa partiers representanter
inom riksdagen framförts och vunnit
Andra kammarens bifall. Att förslag om
politisk rösträtt för kvinnorna icke
upptogs i de k. propositioner till
riksdagen angående förändrade
rösträtts-bestämmelser, vilka åren 1906 och 1907
förelades riksdagen, ägde, liksom
riksdagens år 1906 intagna ståndpunkt i
frågan, sin förklaring i en önskan att
icke härmed äventyra ett fördröjande
av rösträttsfrågans lösning i dess
helhet, varjämte föredragande
departementschefen vid motiveringen till 1907
års proposition kunde hänvisa till den
av riksdagen nyligen begärda, då icke
medhunna utredningen. Men i
sistnämnda proposition gavs tillika ett
oförbehållsamt erkännande av det
berättigade i den pågående rörelsen för
att kvinnan, den gifta såväl som den
ogifta, måtte kunna själv bevaka sina
egna intressen och äga att lika med
mannen deltaga i det offentliga livet,
samt uttalades den övertygelsen, att
politisk rösträtt för Sveriges kvinnor
i en nära liggande framtid komme att
bliva verklighet.
Kvinnorna och rösträttskravet.
Efter en redogörelse för de
kvinnoorganisationer som ha rösträttsfrågan
på sitt program och för vad som fiån
kvinnohåll direkt åtgjorts for
rösträttsfrågans framförande fortsätter
justitieministern :
"Vid sidan härav hava kvinnor, inom
eller utom ovannämnda eller andra
organisationer, alltmera börjat taga
initiativ till eller eljest deltaga i ett
omfattande socialt arbete; i fredsarbetet
eller för försvarsväsendet; i
nykterhetsarbetet; i den kooperativa rörelsen
etc. — kort sagt, under den livliga
verksamhet, som för närvarande
utvecklas i skilda riktningar inom
samhällslivet, har kvinnan övertagit en
betydande del av arbetsbördan. Och det
kan därför med goda skäl göras
gällande, att det samhälleliga intresse, som
kvinnorna på frivillighetens väg
ådagalagt, bör tillgodogöras av
statsmakterna genom att giva dem deras del
även i den offentliga
samhällsverksamheten."
Härefter påvisas sambandet mellan
strävandena för allmän rösträtt för
män och det ökade intresset hos
kvinnorna för deras egen rösträttsfråga.
Från de mest auktoritativa håll har
medgetts att rösträtt för kvinnan bör
följa som en oavvislig konsekvens av
allmän rösträtt för män. Det var Louis
De Geers mening 1886, och det har även
uttalats av 1899, 1902 och 1906 års
konstitutionsutskott. Genom petitioner och
andra meningsyttringar ha de svenska
kvinnorna understött de i riksdagen
väckta förslagen om rösträtt för
kvinnor. 1898 års petition undertecknades
av 62,000 kvinnor och 1907 års af 142,128
kvinnor.
Man har anmärkt, att antalet
medlemmar i de speciella
kvinnorösträttsföreningarna vore för ringa för att
manifestera ett mera allmänt intresse
for rösträtten bland kvinnorna själva.
Denna anmärkning synes vara
obefogad särskilt efter den jämförelse med
anslutningen av rösträttslösa män till
de föreningar, som på sin tid verkade
för den utbildning av rösträtten, vars
berättigande numera ingen torde vilja
öppet ifrågasätta.
Invändningarna.
Efter att hava redogjort för
kvinnorösträtten i en del andra länder,
övergår justitieministern till att bemöta en
del invändningar mot
kvinnorösträtten. Varandra motsägande äro sådana
meningar som de, att kvinnornas
införande i den aktiva politiken skulle å
ena sidan utöva en ödeläggande
inverkan på de speciellt kvinnliga
egenskaperna och på hemmen, men å andra
sidan medföra en försvagad nationell
politik, vars nuvarande "manliga"
drag borde bevaras och stärkas. Vad
angår rösträttens menliga inverkan på
kvinnorna och familjelivet har
professor Reuterskiöld i sin utredning
konstaterat, att denna invändning icke
avhörts någonstädes, där
kvinnorösträtten en tid tillämpats. Beträffande åter
farhågan att en nationell
framstegspolitik skulle genom kvinnornas direkta
inflytande hindras eller försvagas,
torde detta argument näppeligen med
framgång upprätthållas inför dem,
som äga någon kännedom om de
svenska kvinnornas allmänna åskådning
och hållning i nationella frågor.
Meningar som de nyss berörda hava det
gemensamt, att de hänvisa till
kvinnans större känslighet och
subjektivitet såsom å ena sidan något värdefullt,
som bör skyddas för rösträtt och å
andra sidan något farligt, för vilket
samhället bör skyddas, men synas själva
härleda sig från känslostämningar,
från vilka icke heller männen alltid äro
främmande.
Partiställningen.
Likaså bemötes invändningen, att
det vore betänkligt att så kort tid efter
en betydande rösträttsutvidgning
upptaga ett stort okänt element av väljare.
Enligt vad som framgår av professor
Reuterskiölds och överdirektör Widells
utredningar är emellertid den allmänna
erfarenheten från kvinnorösträttens
länder den, att partiernas jämviktsläge
förbliver ungefär detsamma som förut,
innan kvinnorna erhöllo rösträtt. Det
torde icke vara oberättigat att antaga,
att verkningarna i detta hänseende
skulle bliva ungefär liknande, om
rösträtt för kvinnor infördes i Sverige.
Men med erinran härom bör det,
enligt statsrådets mening, samtidigt
betonas, att den omständigheten, att
utövningen av kvinnornas rösträtt icke
influerar på partiernas inbördes
ställning, ingalunda gör kvinnornas
deltagande i politiken överflödigt eller
overksamt, enär de ju tillföra sina
respektive partier värdet av sitt arbete
och av sina speciella egenskaper och
intressen.
Få samma villkor som männen.
I motiveringen för förslagets
specialbestämmelser gör justitieministern
gällande, att det riktigaste är att ta
steget fullt ut, medge valrätt på samma
villkor som för männen och valbarhet
till båda kamrarna. Att inskränka
reformen endast till de kommunalt
röstberättigade kvinnorna är så mycket
mera olämpligt som därigenom
flertalet gifta kvinnor skulle bli utan
rösträtt, men just de gifta kvinnorna
måste anses utgöra ett värdefullt stöd för
det lugna framåtskridandet.
Röstning med fullmakt.
För att minska den särskilt på
landsbygden framträdande olägenheten av
att röstberättigade makar ofta äro
förhindrade att samtidigt utöva sin
rösträtt, framkastar justitieministern den
ovan omtalade tanken på rätt för
makar att rösta för varandra genom
fullmakt. Något missbruk behöver man
inte befara vid en så strängt begränsad
rätt till användning av fullmakt.
Däremot skulle genom en dylik anordning
till en viss gräns sjömän och andra som
äro förhindrade att personligen infinna
sig vid valtillfället beredas en
möjlighet att utöva sin rätt, låt vara att i
sistnämnda syfte även mera vittgående
bestämmelser äro behövliga.
Justitieministern ställer i utsikt förslag i
frågan inom sådan tid att de kunna
slutligt avgöras av riksdagen samtidigt
med förslaget till rösträtt för kvinnor.
Ungerns kvinnor lyckönska Sveriges.
L. K. P. R. har med anledning av den
kungl. propositionen mottagit följande
telegram från den ungerska
rösträttsföreningen: Hurra för Sverige!
Vänta med glädje segerrika svenskor till
rösträttskongressen i Budapest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
