- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / I Årg. 1912 /
11:2

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR

N:r 9—10

Hommer tminnoröstritten att främja nyktwhetssahen?

Bland de skäl, som under den senaste
tiden framförts mot kvinnorösträtten,
är det väl intet, som förekommer alla
dem, som äro något inne i saken, mera
förbluffande än då man förklarar, att
kvinnornas rösträtt ej skulle gagna
nykterhetssaken, eller rent av antyder
att den skulle kunna skada den.

Professor Thyrén, som en gång,
genom att på ett så utmärkt sätt
framlägga de gamla och tungt vägande
skälen för rusdrycksförbud inför regering
och riksdag, ansågs som en av
nykterhetsfolkets främsta kämpar, har genom
6itt uppträdande i
kvinnorösträttsde-batten den 18 maj med all tydlighet
visat, att han härvidlag är lika litet att
lita på som i andra avseenden, såsom t.
ex. i avseende på kvinnorösträtten,
vilken han, som bekant, livligt
förordade 1908. För vanliga mindre lärda
personer förefaller det som dunkelt
tal, varför ett rusdrycksförbud
genomfört av en tredjedel av Sveriges män
och alla Sveriges kvinnor skulle vara
sämre än ett som vore genomfört av
män mot män.

Då man jämför detta yttrande med
hans förbudstal, där han lade den
stora synpunkten av folkhälsa på
denna sak, frågar man sig ovillkorligen,
om hälsan icke är lika dyrbar, om man
återvunnit den genom en kvinnlig som
genom en manlig läkares hjälp.

Efter detta lära nog ej
nykterhetsvännerna kunna lita på hans bistånd.
Hans övertygelse av år 1910 om
rusdrycksförbudets nödvändighet varar
kanske ej längre än hans åsikt om
kvinnorösträtten, som han år 1908
ansåg krävas av "logik och
rättfärdighet".

Inte tror jag heller att professor
Thyréns auktoritet är mycket värd
numera.

Värre är det med en försåtlig
antydan, som överdirektör Widell tillåter
sig i sin officiella utredning angående
kvinnorösträttens verkningar i de
stater, där kvinnorna ha rösträtt, och som
går ut på, att kvinnorösträtten rent av
6kadat nykterhetssaken.

Nu har som bekant högern aldrig
förut visat sig behjärta de fosterländska
och i vidaste mening folkliga krav, som
nykterhetsfolket företräder, men denna
antydan har plötsligt väckt dess
nykterhetsnit och har med förtjusning
upptagits av såväl högertidningar som
högertalare. Särskilt har amiral
Lindman uppehållit sig härvid i tydlig
avsikt att misstänkliggöra den kvinnliga
rösträtten hos nykterhetsvännerna.

Det är kanske därför ej ur vägen att
något närmare granska hr Widells
uppgifter.

Det är i vissa stater i Amerika och i
Australien, som kvinnorna erhållit
politisk rösträtt, och överdirektör Widell
förklarar "att en viss ledning för
bedömande av nykterhetens ståndpunkt
i stater med kvinnans rösträtt kan
man erhålla genom folkräkningeris
uppgifter om antalet bartenders
(krö-gare)". Han jämför siffran för
kvinnorösträttsstaterna med medelsiffran för
hela Unionen och finner därvid *’att
krögarnas antal i alla de stater, som
infört rösträtt för kvinnor, utom Utah,
är betydligt större i förhållande till
den vuxna manliga befolkningen än
vad fallet är i Unionen över huvud."

I avseende på förhållandena i
Amerika har redaktör G. H. v. Koch
granskat hr Widells statistik och han
fäster därvid först uppmärksamheten på,
att den statistik som använts är från
år 1900 och vid denna tid hade endast
fyra av de stater, som författaren räk-

nat med, givit kvinnorna rösträtt och
av dessa fyra hade endast en stat
någon lägre tid tillämpat densamma.
"Det måste," fortsätter han, "sålunda
redan på grund härav vara oberättigat
att draga några slutsatser av
statistiken i fråga."

Dessutom påpekar han, att man ej
jämfört "rösträttsstaterna" med dessas
grannstater, som leva under närmast
liknande förhållanden, utan tagit en
medelsiffra från hela Unionen oavsett
att i somliga stater finnes
rusdrycksförbud och sålunda officiellt inga
krö-gare, och att andra ha mycket höga f
ör-säljningsrättsavgifter o. s. v. varför en
jämförelse av detta slag ej kan
tillmätas något värde.

Hr v. Koch anför slutligen några
siffror från 1910 och medtager därvid
endast de stater, som hänföras till
"Western Division" och varest
liknande förhållanden råda, och gör en
jämförelse angående antalet
minuthandlare av rusdrycker på 10,000 av
befolkningen.

1) Rösträttsstater, som år 1860 ägde
kvinnlig rösträtt:

Idaho 31

Wyoming 40

Colorado 34

Utah 29

Medeltal 33,5

2) Nyblivna rösträttsstater, som efter
1910 erhållit kvinnlig rösträtt, eller där
förslag föreligger om rösträttens
ge-gomforande:

Washington 34

Oregon 33

California 73

Medeltal 46,7

3) Stater, som ej infört kvinnlig
rösträtt och där förslag ej framkommit i
frågan:

Montana 67

N. Mexico 31

Arizona 45

Nevada 190

Medeltal 83,2

Samma fördelaktiga resultat i
nykterhetsavseende för
kvinnorösträttsstaterna erhåller man genom att
beräkna huru stor del av befolkningen, som
är boende inom områden där "lokalt
förbud" är rådande.

% av befolkningen

1) Rösträttsstater: 80m lever inom

förbudeområden.
Colorado 54,5

Wyoming 32,9

Idaho 78,3

Utah 33,5

Medeltal 49,8*

2) Nyblivna rösträttsstater:

California 10,9

Oregon 42,3

Washington 38,9

Medeltal 30,7

3) Stater, som ej infört kvinnlig
rösträtt:

Montana 3,9

N. Mexico 7,6

Arizona 22,0

Nevada 9,7

Medeltal 10,8

Dessa siffror giva en helt annan syn
på kvinnorösträttens verkningar i
nykterhetshänseende och får väl anses
tillförlitligare i det fallet än de från år
1900, som hr Widell funnit lämpligt
att anföra.

I avseende på Australien har
nykterhetssällskapets upplysningsbyrå gjort

några undersökningar, vilka tydligt
visa att nykterhetsvännerna verkligen
ha rätt, då de anse, att intet så kan
främja deras sak som rösträtt för
kvinnorna. Härav vill jag anföra
följande:

"I Nya Zeeland erhöllo kvinnorna
den politiska rösträtten år 1893.
Samma år utövades för första gången det
lokala vetot med det resultat, att ett
distrikt blev torrlagt. Under de år, som
förflutet sedan dess, hava 12 distrikt
med en befolkningssiffra av över
114,300, blivit torrlagda.

Sedan år 1893 ha 141 rättigheter
in-dragits och det är förbjudet att
försälja alkohol till personer under 21 år.
Alkoholen är bannlyst från samtliga
lägerplatser, och i de torrlagda
distrikten tillåtes ej någon spritservering
varken i klubbar, vid kapplöpningsbanor
eller i idrottsparker.

Fylleriet har reducerats med från 70
till 90 proc. och alla svårare brott hava
alldeles upphört.

Nedanstående tabell från staden och
distriktet Mastuton, där alkoholen
utmönstrades år 1908, talar ett kraftigt
språk.

Fylleri 287 41 36

Lösdriveri 25 2 1

Oanständigt

språk 21 2 5

Stöld 44 8 6

Oanständigt

uppträdande 3 0 0

Illasinnad
åverkan å annans

egendom 5 11

Motstånd mot
polis 12 2 0

Med sådana fakta för ögonen kan
man icke gärna påstå, att kvinnans
rösträtt haft ett menligt inflytande på
nykterheten i Nya Zeeland.

Med avseende på inflytandet av
kvinnans rösträtt på speciellt
nykterhetslagstiftningen har Sir John Cockburn,
f. d. premiärminister i Syd-Australien,
sagt, att Australien hade genomfört
den största av alla nykterhetsreformer,
då det givit rösträtt åt kvinnorna, och
om något annat land menade allvar
med sina nykterhetssträvanden, skulle
det handla på samma sätt.

Här tycks man sålunda verkligen
iakttagit verkningar av
kvinnorösträtten i avseende på nykterhetssaken —
men dessa ha alldeles undgått hr
Wi-dell.

Att vi här i Sverige ha all anledning
att anse, att nykterhetssaken skulle få
kvinnornas stöd, visar resultatet av
den förbudsomröstning, som för ett par
år sedan igångsattes av
nykterhetsfolket, och då-majoriteten av dem som
röstade för rusdrycksförbud utgjordes
av kvinnor. Detta faktum bör i vårt
land gälla mera än alla amerikanska
och australiska siffror — huru
gynnsamma dessa än må ställa sig — ty det
är dock vårt land det gäller och det
är fråga om nykterhetsintresset hos
vårt lands kvinnor.

Då i allmänhet det är kvinnan och
familjen, som hårdast drabbas av
mannens spritmissbruk, är det ju helt
naturligt, att kvinnorna skola vara mest
intresserade av att få bort orsaken till
detta — spriten. Och i detta fall hålla
nog kvinnorna i de högre och lägre
klasserna tillsamman. Visserligen har
ej spritmissbruket i det burgnare
hemmet, som har en säkrare ekonomisk
grundval, så påtagliga följder av
fullständig ruin, nöd och allsköns elände
som i arbetarehemmet, men varje
kvinna, som är bunden vid en drinkare,
känner det nog lika djupt, och för var-

je mor är nog oron då hennes söner
skola ut i världen lika stor.

T. o. m. den socialt okunnigaste
kvinna vet väl i allmänhet, att de flesta
förfelade liv äro förorsakade av
spritmissbruk, och den, vars son är absolutist,
känner sig betydligt tryggare och
säkrare än den, vars son icke är det.

Desto sorgligare är det under sådana
förhållanden att en och annan kvinna
nedlåter sig att uppträda mot
nykterhetsvännernas strävanden för bättre
sociala förhållanden, såsom
professorskan Anna Söderblom gjorde i Uppala
under det mycket omtalade
antiröst-rättsmötet den 23 april detta år.

Här låter det, som om fru Söderblom
rent av tyckte det vara synd om
männen, då hemmet blir "trångt" genom de
många barnen — deras egna barn —
och hustrun därigenom överansträngd
och "sur", som fru Söderblom uttrycker
sig. Det förefaller som om hon tyckte
det vara synd att mannen ej skulle
kunna få "tillfredsställa sitt behov av
njutning och vila från gnagande
bekymmer" genom att ta sig några
supar.

Det framgår ej av hennes tal, om hon
även anser, att hustrun på samma sätt
borde tillfredsställa sitt behov av
"njutning och vila från gnagande
bekymmer", vilket jag antar ej är ett
uteslutande manligt behov.

Vi tro, att om ej rusdryckernas
frestelser möta den ordentlige arbetaren,
så skola först och främst hemmen i
allmänhet ej behöva bli så trånga och
överbefolkade, att hustrurna skola ha
lättare att bibehålla sina krafter och sitt
goda lynne, och att i den stigande
folkupplysningen och det levande intresse
för kunskap, som faktiskt förefinnes
hos vår arbetarebefolkning, finns en
källa där våra arbetare på ett bättre
sätt kunna tillfredsställa sina behov av
njutning och vila från bekymmer, som
dessutom ofta ej äro så gnagande för
den nyktre som för den onyktre
arbetaren.

Huru man än vill vända och vrida
det, ar det nog så, att kvinnorna, som
av erfarenhet veta, att spritdryckerna
varken äro nyttiga eller nödvändiga
men som så ofta få bära de svåraste
följderna av deras missbruk, äro
nykterhetsvännernas naturliga
bundsförvanter — och att de, då de bliva
fullmyndiga medborgare, komma att
främja nykterhetsfolkets arbete för ett
sunt och lyckligt släkte i vårt land.

Sigrid Kruse.

Japanskorna och politiken.

I det japanska parlamentet har nyligen
framlagts ett förslag till ändring av
polisförordningen, enligt vilken det nu är
förbjudet för kvinnor och minderåriga att
deltaga i politiska möten. Förslaget i
fråga gick ut på att upphäva denna
bestämmelse. På framställning av regeringen
blev förslaget remitterat till en kommitté,
som kraftigt och enhälligt tillstyrkte
förslagets förkastande. Denna mening blev
slutligen ock parlamentets, 6edan först
förslagsställaren fått säga sitt hjärtas
uppriktiga åsikt. Kommitténs ordförande
hävdade gent emot detta, att kvinnorna skulle
försumma sina husliga plikter, om man gav
dem tillfälle att få deltaga i det politiska
livet. Och dessutom kunde ju det
förfärande inträffa, att hustrurna hade en
annan uppfattning om en politisk fråga än
deras män. Detta skulle då bara leda till
bråk och tvistigheter.

Hino, lagförslagets upphovsman,
protesterade energiskt mot dessa uttalanden och
sade bland annat, att Japans kvinnor på
intet sätt liknade "de oförskämda slamsorna
i Europa och Amerika" — en förklaring,
som mottogs med långvarigt och livligt
bifall.

19 0 9 sista året före
torrläggningen 19 10 första aret efter
torrläggningen 19 11 andra året efter
torrläggningen

Gynna "Rösträtt för Kvinnors" Annonsören!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/1/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free