Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II ÅRG. STOCKHOLM, 1 FEBRUARI 1913. N:r 3
Kvindestemmeretten, som hos os er gjennemfört
under tilslutning fra alle politiske partier, har endnu
ikke bestaat saalaenge, at dens direkte virkninger er
let paaviselige. Men likesom den fra förste fserd er
blit utövet i stor utstraekning, saa mener jeg, at dens
indflydelse allerede kan maerkes i to retninger: Den
har straks bidraget til at utvide kvindernes synskreds.
> O g den har ved sin blotte tilvaerelse hat en gavnlig
indflydelse paa nationalförsamlingens holdning i
for-skjellige spörsmaal.
Höiesteretsassessor Hagerup B ull.
talet kvinnor icke önska rösträtt. Till
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 oeh 15 i var månad
Redaktör : Ester Brisman.
Träffas onsdag och lördag kl. V2 3—Vg 4.
Redaktion och Expedition; 6 Lästmakaregatan 1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstei. Norr 600. Allm. tel. Brunkeb. 944.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten
Pris för 1913 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen genom
posten eller genom insändande av 1 krona 75
öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris: 1-5 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Rikstei. 456. Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e. m.
Uppbåd.
— ”Budkavlen går
kring berg och dal;
— nu förestår
ett — val.”
Ett val förestår för kvinnorna i
Sveriges land. Ej ett val i gängse mening,
ty det gäller ej en person eller ett parti,
det gäller en princip. Det gäller att
ställa sig för eller einot, det gäller att
stödja eller ieke stödja principen om
kvinnornas medborgarrätt i eget
fosterland. Det gäller, om allas deras
tystnad, som ännu ej haft tillfälle eller
möjlighet att öppet ansluta sig till
rösträttsrörelsen, fortfarande utan
vidare skall få tagas till förevändning
för ständigt uppskov med frågans
lösning. Det gäller se om ej de skaror,
vissa riksdagsprofessorer oåtsporda
göra sig till tolk för, vid en mönstring
befinnas vara betydligt mindre än de
förmoda.
Centralstyrelsen i Landsföreningen
för kvinnans politiska rösträtt beslöt
på sitt årliga möte i Stockholm den 9
och 10 januari att 1913 skall bli ett
betydelsefullt år i rörelsens historia.
Under detta år kommer, liksom en gång
förut, namninsamlingslistor att spridas
över hela landet, från
norrskenstrak-terna ned till Sundets stränder.
Under 1906, då kvinnornas
rösträttsfråga var jämförelsevis ny och
rösträttsrörelsen ännu ej fått den stora
omfattning den nu äger, framlämnade
Sveriges kvinnor en masspetition till
riksdagen undertecknad av 142,128
kvinnor. Sedan kvinnornas
rösträttsfråga numera varit föremål för en
kungl. proposition och tre gånger
antagits av Andra kammaren, äro
petitionernas tider förbi. Vad som nu under
detta år kommer till stånd är alltså
icke en masspetition, utan en
opinionsyttring från kvinnornas sida. De ha
blivit uppfordrade härtill genom det
av motståndare inom och utom
riksdagen ofta framförda påståendet, att fler-
detta ”flertal” räknas då helt
kategoriskt alla de, som icke synas i
rösträttsföreningarnas kolumner. Men vi veta,
att bland dessa som icke synas finnas
många många vänner, som för
”husfridens” skull tvingats offra sin
anslutning till en rörelse, vilken är lika illa
sedd av en viss art konservatism som
av en viss art radikalism.
Årsavgiften till
rösträttsföreningarna, fast den i de flesta fall ej
överstiger en krona, är troligen ofta ett
hinder för de många fattiga hustrur, som
aldrig disponera en penning för egen
del, ”ej ens 10 öre till inträdesavgift
vid ett möte”.
Nu har ett tillfälle kommit for alla
dem som fattigdom, isolering eller
människofruktan hitintills hållit borta,
att, sida vid sida med dem, som
kommit i elvte timmen eller dem, som
arbetat träget i många år instämma i
orden: ”Vi undertecknade svenska
kvinnor ansluta oss till kravet på full
politisk medborgarrätt för Sveriges
kvinnor.”
Det är att hoppas att kulturen stigit,
att utvecklingen gått framåt, att —
enväldet minskats på de 6 år, som
förflutit sedan förra opinionsyttringen av
detta slag. Skall nu någon vuxen
kvinna, vare sig moder, maka, syster eller
dotter, av påtryckning eller maktspråk
från sin omgivnings sida hindras att
teckna sitt namn, då hennes sympati
och rättskänsla bjuder henne göra det?
Eller huru länge får man om
”frihetens stamort på jorden” säga, ”jag vet
att du är och blir vad du var” — då
det gäller kvinnornas självständighet
och bestämmanderätt över egna
handlingar?
Mycken energi, mycken entusiasm,
mycken uppoffring oeh mycket
tålamod kräver planeringen och
fullföljandet av ett arbete med sådan omfattning
som denna opinionsyttring. Men allt
detta finnes inom rösträttskvinnornas
led. Och vi veta att vi få inången god
handräckning, och vi veta att med oss
instämma röster från kvinnor av alla
stånd och klasser, av alla åldrar och
av de mest olika livsåskådningar. Vår
rösträttsfråga är ej, såsom männens
var, en klassfråga, den rör sig tvärt
igenom samhällets alla lager, från dess
höjd till dess djup, i denna punkt
sakna vi alla detsamma: makten till
rätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
