Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENERGON
forordas av Svenska läkare såsom ett kraftigt näriugspreparat, verksamt styrkande vid allmän
svaghet, blodbrist, rubbningar i nerYsystemet ocli nnder rekonvalescens»
Energon (i pulverform) säljes i kartonger å kr. 1.40, 2.60 och 5.80. Tillverkas av A. B. Pharmacia,
Torkel Knutsoasgatan 33, Stockholm. Kontrollant: Professorn m. m. K. A. Vesterberg,
Finnes Energon ej att tillgå på platsen tillskriv bolaget direkt.
Giv ditt namn!
Till Sveriges kvinnor.
Rösträttsrörelsens
karaktär.
Som framgår av en notis på annat
ställe i dagens nummer, blev ett av fru
Bertha Nordenson inom Stockholms F.
K. P. R. framlagt förslag om ändring
av föreningens stadgar därhän att i
Sverige bosatta utländska kvinnor icke
skulle kunna tillhöra Stockholms F. Iv.
P. R. av föreningen på möte den 26
februari med 99 röster mot 33 avslaget.
Fru Nordenson har av denna
anledning i en genom pressen offentliggjord
skrivelse till föreningens styrelse
anmält sitt utträde ur föreningen.
Såsom var att vänta, har detta fru
Nordensons steg framkallat åtskilliga
kommentarier, särskilt i den mot
rösträttsrörelsen fientliga högerpressen,
som av det skedda söker att smida ett
nytt vapen mot rösträttsrörelsen oeh
tillvita denna brist på — nationell
instinkt.
Utan att här vilja upptaga denna
fråga till diskussion — saken rör ju
närmast ett mellanhavande mellan en
lokalförening och en dess medlem —
kunna vi likväl icke underlåta att
framhålla oeh ytterligare understryka
några av de synpunkter, som recj.an
framkommit såväl på föreningens
möten som i pressen.
Den kvinnliga rösträttsrörelsen har
det gemensamt med alla andra stora
reformrörelser att den, framsprungen
som den är ur missförhållandena i
samhället, som äro de samma över hela
världen, icke är lokaliserad till något
enskilt land eller någon avskild del av
jorden, utan omfattar hela världen. På
samma sätt som exempelvis Svenska
kvinnornas nationalförbund, Vita
bandet och K. F. U. K. — för att endast
nämna några andra stora med L. K. P.
R. jämförliga
kvinnosammanslutnin-gar — äro nationalavdelningar, som
sortera under var sin stora
världssam-manslutning — International Couneil
of Women, Christian Women’s
Tempe-rance Union och Young Women’s
Christian x\ssociation — är L. K. P. R.
den svenska grenen av International
mar av lantdagen, och det är alltid
en glädje att låta blicken vila på dessa
vackra, nu lätt grånade huvuden.
Av de finsktalande kvinnliga
socialisterna känner jag blott få, men
aldrig glömmer jag Mi i na Sillanpää, fast
hon icke längre företräder sitt parti.
Intelligent var hon så att det sken om
henne, och det roade mig alltid att hon
varit kokerska — detta av det rent
personliga skälet att denna kvinna
hägrade som ett ouppliinneligt ideal
for det kvinnliga väsen, som styrde
och ställde bland grytor och
kastruller hemma i vårt kök.
En annan av partiets mest bemärkta
medlemmar är den bekanta unga
socialisten fru Hilja Parsinen. Hon
anförtrodde mig, att hon gärna skulle
offra hela sin politiska ryktbarhet, om
åsikterna kunde omsättas i handling
bara. ”Tänk”, yttrade hon, ”tänk bara,
jag har varit här i lantdagen i sju år
och ännu stå vi och stampa på samma
ställe. Det är bara att skriva petition
på petition och förgås i overksamhet i
stället för att —”
”1 stället för vad då!” sporde jag och
fru Hilja suckade. Vi befunno oss på
lantdagen, dit jag kommit för att
åhöra en debatt, och den kvällen var
det återigen fråga om en petition,
uttrycket för det storslagna i ett litet
folks modiga kamp mot övermakten,
varunder både män och kvinnor få ta
del i striden. Fru Hilja tänkte på Karl
Marx och hur fjärran världen ännu var
från hans rike, men jag nöjde mig med
att tänka på mitt eget kön och glädja
mig åt att vi dock den kvällen voro
ett steg närmare målet: gemensamhet i
strid och offer för kvinnor så väl som
för män.
Jane Gernandt-Claine.
”©iv ditt namn! ©iv ditt namn!"
fiunt kring städer ocf) bygder
gär ett upprop, en maning
som fordom till tings.
Vkör du ej f)ur de be
de mdngtusende bladen,
fjur de mana som klockan,
när f>elgsmäl det rings!
”©iv ditt namn! ©iv ditt namn!"
Känn f)ur seklerna brusa,
l)6r f)ur släktena tala
sitt krav genom dig!
Set som förr var fördolt
fick du näden att skada*
Du år med ocl) bär fanan
i Ijeligt krig.
Woman Suffrage Alliance. Alla dessa
världsrörelser hava ursprungligen
upprunnit ur anglosaclisisk mark,
varifrån de sedan utgrenat sig till andra
länder, där de tagit nationella former.
Orsak och slutmål ii ro gemensamma
för grenarna och det hela, endast i frå-*
ga om medlen för målets uppnående
uppstå olikheter betingade av varje
lands olika politiska förhållanden. Men
även här ha de olika länderna mycket
att lära av varandra, något som ju
tydligt framgår av varje internationell
kongress, där taktikfrågor intaga ett
framstående rum på programmet.
Vilken betydelse det kan ha för den, som
på sin avlägsna ort tycker sig digna
under arbetet, ensam och oförstådd, att
veta sig vara en i en syskonkrets, som
omsluter jorden, det förstår den som
haft förmånen få närvara vid de
internationella kongresserna. Vi få där
en påminnelse om att samma strid,
som vi kämpa och som vi inånga
gånger tycka hopplös, utkämpas av
kvinnor i alla länder, att överallt är
motståndet detsamma och att skälen, som
mrs Chapman Catt på kongressen i
Amsterdam 1908 så sant yttrade, äro
desamma om de uttalas på japanska
eller holländska, isländska eller
italienska. ”En kinesisk mandarin och en
amerikansk statsman, en sultan från
Sululandet och en engelsk
premiärminister giva alldeles samma skäl, varför
kvinnorna icke skola ha rösträtt” Och
mrs Catt fortsätter: ”Vi måste på detta
möte slå an en ton så fylld av
syster-ligt förstående, av tro på kvinnokönet,
av jublande hopp, en ton som kan
höras av kvinnor i alla länder och kan
förmå dem att stiga fram och ansluta
sig till vår världsarmé.” Att mrs Catt
själv uppfattat innebörden av denna
maning och handlat därefter, det har
hon visat, då hon under sin nyligen
avslutade resa runt jorden organiserat
kvinnliga rösträttsföreningar såväl i
Afrika som i Asien.
Vi som var och en i vårt land ar-
Vad är du? ;01ott en länk
i en famnande kedja,
en försvinnande droppe
i livets älv.
fften den gärning som bärs
utav seklernas längtan
skall du leva uti, när
du borta är själv.
©iv ditt namn! Sök din rätt!
X>et år f)årligt att söka,
det år stort att fä kämpa
för sanning ocf) rått
fftinns att det som du strider
ocl) det som du vinner
skall gagna en framtid,
en senfödd ätt!
beta i vår organisation vi glädja oss
åt varje ny landvinning i medvetandet
av att varje förening som bildas, varje
medlem som vinnes, det må vara på
denna eller andra sidan jordklotet, är
en vinst för hela rörelsen, en vinst för
alla länder. Och det arbete vi utföra i
rösträttsrörelsens tjänst, det kommer
ej blott vårt eget land till godo utan
alla länder. Det enskilda landets
seger är allas seger, det enskilda landets
nederlag allas nederlag. Här är icke
jude eller grek...
Det är i känslan av de starka
gemensamma intressen som binda kvinnorna
samman, i känslan av att vi alla
behöva varandras hjälp och stöd, att vi
kunna vara till nytta varhelst i
världen vi blivit satta att verka, som
såväl våra grannländers som de stora
nationernas rösträttsföreningar äro
öppna för alla, som vilja ”ansluta sig
till vår världsarmé”.
Nya landvinningar.
Nya F. K. P. R. ha bildats i Alby,
Medelpad, efter föredrag av fröken Elin
Wahl-quist och med fru Maria Widegren som
ordförande och centralstyrelsemedlem, i
Linsäll och Sveg, Härjedalen, efter föredrag
av fru Augusta Tonning, samt i
Ljungs-kile, Bohuslän, efter föredrag av fru
Frig-ga Carlberg. Till ordförande och
centralstyrelsemedlem valdes i Linsäll fru Ullén
och i Sveg fröken Maria Malmberg. I
Ljungskile valdes till ordförande i
interims-styrelsen fru Maria Ljungner.
Den internationella kvinnodagen
firades den 2 mars av de
socialdemokratiska kvinnorna i Stockholm med en
agita-tionsfest i Folkets hus. Det egentliga
festtalet hölls av riksdagsman Winberg, som
talade om ”Kvinnornas rätt och samhällets
intresse”, och som framhöll hur det är av
nöden — och detta ej minst för kvinnorna —
att man själv bevakar sina intressen oeh
hur för kvinnorna rösträtten är den enda
utvägen därtill. Vidare förekom sång av
Kvinnoklubbarnas sångkör och
deklamation av fröken Wessel.
Fri Elu Hucli i Stockholm,
Det andra föredraget i den serie över
kvinnosakens pionjärer i de nordiska
länderna, som anordnats av kommittén för
resande av en staty åt Fredrika Bremer,
hölls den 8 mars av cand. mag. fru Elna
Mnnch från Köpenhamn och var ägnat åt
Mathilde Fibiger, den första danska
kvinno-sakskvinnan i modärn mening.
Fru Munch gav en intressant och
gedigen framställning av Mathilde Fibigers
liv och hennes arbete för kvinnornas
frigörelse — ett arbete som hon började
redan vid 19 års ålder, då hon gav ut sin
bok Tolv Breve fra Clara Raphael. I denna
bok, som väckte ett oerhört uppseende och
gav upphov åt en otalig massa
följdskrif-ter, slog hon sitt stora slag för kvinnornas
frigörelse från konventionella fördomar.
Under sitt återstående liv — hon dog 1872,
blott 41 år gammal — måste hon så gott som
oavbrutet kämpa mot fattigdomen och
ensamheten, och, slutade fru Munch, ”det är
vemodigt för oss danska kvinnor, som snart
gå att hissa segerkransen på kvinnans
frigörelsesträvande, att tänka att vår första
pionjär dog ensam, fattig och övergiven
på ett sjukhus.”
Efter fru Munchs med varmt bifall
mottagna föredrag vidtog en musikavdelning
med danskt program. Ackompanjerad av
sin mor, professorskan Helena Nyblom,
sjöng dr Holger Nyblom en rad sånger
åv Heise och Gade, alla hälsade med de
livligaste applåder.
På söndagen hade Stockholms F. K. P. R.
anordnat ett offentligt möte å Runan, kl.
1,30 e. m., varvid fru Elna Munch talade
om ”Den danske Kigsdag og Kvindernes
Stemmeret”.
Fru Munch gav först en sakrik överblick
av den danska kvinnorörelsens historia
från dess första början. Hon omnämnde
sedan hur kvinnorna vunnit sin
kommunala rösträtt, vilken de utövade första gången
1909. Det tycktes som om detta hade
förändrat stämningen till förmån för den
politiska kvinnorösträtten. Det nu
föreliggande rösträttsförslaget, som skall avskaffa
den privilegierade rösträtten till
landstinget, skall även ge kvinnorna rösträtt.
Förslaget vilar visserligen f, n. hos ett
utskott, och om det än är svårt att säga hur
frågans vidare utveckling blir, torde det
dock vara alldeles säkert, att intet
rösträttsförslag kommer att genomföras, där
icke kvinnorna äro med på samma villkor
som männen. Skälet till det på senaste
tiden så förändrade läget av frågan är,
enligt fru Munch, att söka däri, att man
anser kvinnans rös/rätt ett nödvändigt och
oundvikligt ont, som man i alla händelser
är tvungen att finna sig i. Det är
utvecklingens lag, som drivit frågan framåt,
ehuru man naturligtvis har den starka
rösträttsorganisationen att tacka för att
icke hela kravet blivit undanskjutet.
Det intressanta föredraget hälsades med
varmaste bifall av en med stor
uppmärksamhet lyssnande publik, bland vilken även
märktes riksdagsmän.
Namninsamlingen i Stockholm.
Stockholms F. K. P. R. har nu Öppnat
sin namninsamlingsbyrå, Lästmakaregatan
6, 3 tr. Ordförande i den
tolvmanna-kom-mitté, som för någon tid sedan tillsattes av
Stockholms F. K. P. R. för att leda
arbetet med namninsamlingen är fröken Anna
Lindhagen, men byråföreståndarinna är
StockholmsfÖreningens vice ordförande,
lärarinnan fröken Anna Ljungberg. Vad som
nu i första rummet behöves, är emellertid
arbetskraft — personer som vilja åtaga sig
att gå med listor i ett eller flera hus och
vara med om att anskaffa medhjälpare.
Alla de som vilja vara med om att hjälpa
till i arbetet, böra fortast möjligt insända
sina namn och fullständiga adresser,
helst även rote och kvarter, under adress
Namninsamlingen, Lästmakaregatan 6. För
muntliga upplysningar hålles byrån öppen
tisdagar, torsdagar oeh lördagar
och måndagar, onsdagar och fredagar 7—8.
61 sa CoIIin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
