Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra sä mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II ARG.
STOCKHOLM, 15 JUNI 1913.
N:r 12.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 oeh 15 i var månad
Redaktör: Ester Beismai?.
Träffas onsdag oeh lördag kl. Vs 3—V2 4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan 1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
RikBtel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten
Pris for 1913 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen genom
posten eller genom insändande av 1 krona 75
Öre i postanvisning till tidningens expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Rikstel. 456. Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e. m.
Rösträtt ocb värnplikt.
Då ovanstående kombination på
sista tiden blivit ett synnerligen
omtyckt slagord i kampen mot kvinnans
rösträtt, kan det vara skäl att ur
stats-rättslig synpunkt en smula syna detta
argument i sömmarna. För att ge
mera eftertryck åt mina ord föredrar
jag att huvudsakligen ordagrant citera
en uppsats i Statsvetenskaplig
tidskrift 1902 av dess redaktör prof.
Fahl-beek, som bekant en av högerns
förnämsta statsrättsliga auktoriteter i
vårt land och en ivrig, att icke säga
frenetisk motståndare till kvinnans
rösträtt. Samma artikel har förut
anförts i en polemik mot d:r Hjalmar
Haralds i samma tidskrift för 1908 av
docenten Hilma Borelius, vilket hade
till påföljd, att han i denna punkt blev
henne svaret skyldig. Detta tyckes
dock, att döma av tidningsreferaten,
icke hindra, att unghögern numera i
alla fall under sitt härnadståg mot
kvinnans rösträtt gladeligen vänder
upp och ned på den gamla fjärdingen
och som lämpligt argument åter
begagnar den mot dess egen statsrättsliga
ståndpunkt stridande s. k. bytesteorien.
Det är om denna, som Fahlbeek (s. 69)
säger:
”Hos den gamla frihandelsskolans
män var det mycket vanligt, att icke
blott alla ekonomiska företeelser utan
ock samhälle oeh stat betraktades
under bytets synvinkel. Skatter och
andra prestationer till det allmänna äro
ett byte och en betalning för de
tjänster, som detta i form av rättsskydd
oeh liknande gör den enskilde.
Staten uppfattades ungefär ^som en
fÖr-säkringsanstalt, där de ömsesidiga
prestationerna betingade varandra, och
hela samhället som ett bolag, eller
annan på fördrag grundad inrättning,
varest rättigheter oeh skyldigheter
balansera varann.”
Kvinnornas varldsparlament i Budapest.
Söndagen den 15 juni öppnas i ©udapest den tJntemationella
flöstråttsalliansens 7:de kongress under ?Drs Carrie Chapman Catts
ordförandeskap. För alla rösträttskvinnor världen runt äro dessa
kongresser av den största betydelse, ocl) mänga, varma tankar
sändas under dessa dagar till alla dem, som samlats frän fem världs*
delar för att dryfta samtidens mest omfattande fräga, kvinnornas
krav pä full politisk medborgarrätt
De svenska rösträttskvinnorna \)a ännu i tacksamt minne den
sista kongressen 1 Stockholm, som knöt den svenska rösträtts*
rörelsen ännu fastare samman med den stora världsrörelsen i ar*
betet för ett gemensamt mäL
Förvissade om att Ungerns rösträttskvinnor skola komma att
erfara samma upplyftande känsla, sända vi, svenska rösträttskvinnor,
en f)älsning till Ungern od) till kongressen 1 det säkra fjoppet att
den kommer att bli sina föregängare värdig*
Det är denna rent privaträttsliga
uppfattning av samhälle och stat, som
förf. menar återkommer i det vanliga
resonemanget: för vad jag betalar och
ger det allmänna har jag rätt att
fordra full valuta. Rösträtten är min
rättighet på grund av vad jag i utbyte
ger stat och samhälle. Och han
framhåller, att det är i denna något
hyfsade form, som den gamla, av
statsrätten längesedan övergivna läran om
rösträtten som en allmäntmänsklig
rättighet oupphörligt går igen bland
alla folkklasser, icke minst hos de s. k.
bildade. — ”Med denna formulering
undgår man ock den fatala
konsekvensen, att kvinnor och rättsligen även
barn borde ha rösträtt, ifall den är
en allmän mänsklig rättighet. Såsom
endast medborgerlig rättighet kan den
begränsas till vuxne män, eftersom
värnpliktens tunga utkräves endast av
dem.
En närmare eftertanke lär dock, att
denna uppfattning av rösträtten icke
står högre än den andra, vars
avkomma den för övrigt, såsom vi ovan
sågo, är.
Den privaträttsliga uppfattning av
förhållandet mellan stat och individ,
som närmast ligger till grund för
föreställningen om rösträtten som en
valuta för tippfyllda medborgerliga
skyldigheter, hör icke hemma uti den
moderna * rättsstaten. Uti det medeltida
ståndssamhället eller i
nybyggarsam-hällen, som ännu ej hunnit till ett fast
statsväsen, har denna synpunkt sitt
berättigande. Detsamma gäller i viss
mån alltjämt om förhållandet till kom-
munen. –-Men överallt, där
kommunen verkar som statsorgan, såsom
i fråga om rättsvård, skolväsen,
hälsovård och liknande, där får den
fullständigt vika. Hur mycket mer skall
ej då detta vara fallet med staten själv
i dess moderna gestalt, som sätter sitt
intresse över alla enskilda intressen
och principiellt ej kan medgiva någon
köpslagan om rättigheter och
skyldigheter mellan sig och sina undersåtar!
Den bestämmer ensam bådadera och
uteslutande med hänsyn till sitt eget
välförstådda intresse. Det är just
härigenom den moderna staten skiljer sig
från den medeltida ståndsstaten med
dess ständiga pakterande mellan det
allmänna och de enskilda intressena.
Rösträtten och alla andra
medborgerliga rättigheter kunna lika litet
grundas på fullgjorda prestanda efter
pri-vaträttsligt sätt som på en människan
medfödd rättighet. Den förra
meningen är ett utflöde av en föråldrad och
ovetenskaplig uppfattning av staten
lika väl som den senare.”
Så långt prof. Fahlbeek. Själv har
jag i mitt arbete för kvinnans rösträtt
aldrig begagnat bytesteorien och
därför från min ståndpunkt heller aldrig
riktigt kunnat med den speciellt
kvinnliga arten därav: teorien om
moder-skapet såsom motsvarande mannens
värnplikt. Detta även av det skälet,
att de båda synas mig ligga på alltför
olika plan för att kunna sammanföras
i ett statsrättsligt resonemang. Vill
man nödvändigt möta bytesteorien på
dess egen mark, d. v. s. när man har
att göra med högermän, som avsikt-
Tag listan med!
”Om sommaren sköna, när marken
hon gläds” etc., då är det en frestelse
att glömma namnlistorna hemma och
bara ge sig ut i naturen för att njuta
och vederkvickas.
Men rösträttskvinnorna äro kända
för plikttrohet och bruka ej svika, oeh
nu är det viktigare än någonsin, att de
ge prov på dessa sina dygder.
Tag listan med bör det viska i våra
öron var enda morgon, innan vi gå ut.
Listan måste följa oss överallt, var vi
gå eller stå. Den skall vara med på
korta söndagsturer eller på långa
vistelser på landet oeh vid badorter
m. m., vid våra besök i affärer eller hos
sömmerskan, såväl som hos alla andra
våra bekanta.
Namnen måste plockas, var vi finna
dem, alldeles som vi plocka blommor,
där de växa, somliga ymnigt på ängen,
andra mera magert på dikeskanten.
Och de skänka oss glädje i och för sig,
och vi fröjda oss åt att få bära dem
hem med oss.
En bunt listor, fyllda med levande
namn, skall ge varaktigare glädje än
den härligaste bukett kan göra, även
om vi under plockandet sårats mer än
en gång av taggar och brännässlor. Ty
dessa namn tala om kvinnors ihärdiga
vilja att hjälpa kvinnor, och om
kvinnors självuppoffrande önskan att
hjälpa samhället och fosterlandet till större
humanitet, strängare moral, högre ideal
och lyckligare förhållanden.
När vi vandra på namninsamlingens
besvärliga vägar, så låt oss lyssna till
Elsa Collins manande ord:
”Giv ditt namn! Sök din rätt!
Det är härligt att söka,
det är stort att få kämpa
för sanning oeh rätt.
Minns att det som du strider
och det som du vinner
skall gagna en framtid,
en senfödd ätt!”
Och först oeh sist: Tag listan med!
Ann-Margret Holmgren,
f. Tersmeden.
ligt eller ”av födsel och ohindrad
vana” ignorera högerns egen lära om den
suveräna staten, så synes det mig
smakligare att begagna argumentet
om ett kvinnans värnpliktsår
(hus-hållsvård, barnavård och sjukvård —
se min bok ”Nya Nutidsfrågor!”), som
samhället visserligen ur flera
synpunkter kunde behöva, men som säkerligen
icke kommer att bli en verklighet,
förrän just när kvinnorna fått rösträtt.
Lydia Wahlström.
Borstmagasinet
R. STOCKLASSA
SS Drottnlnggm fm #> 23
Allm. Tel. BO BS.
(A. F. 1582)
Jönlsöpings-Magasinet
Etabl. 1873. Regeringsgatan 45. A. T. 5541.
Parfym» och Ramaffär»
r
Ivar Haeggströms Boklr. A. B.
26 Gamla Kungsholmsbrogatan
AHt slags boktryck.
LAGEHSONS
SKOMAGASIN
dakobsgatan 18 • Fredsgafan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
