Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENERGON
förordas av Svenska läkare såsom ett kraftigt näringspreparat, verksamt styrkande
vid allmän svaghet, blodbrist, rubbningar i nervsystemet
och under rekonvalescens.
Energon (i pulverform) säljes i kartonger ä kr. 1.40, 2.60 och 5.80. Tillverkas av A.B. Pharmacia,
Torkel Knutsonsgatan 33, Stockholm. Kontrollant; Professorn m. m. K. A. Vesterberg.
Finnes Energon ej att tillgå på platsen tillskriv bolaget direkt.
Med insamlingslistor i
gråa Uppland.
Det var den 19 juli som början var satt
till fru Tonnings turné i Uppsala län. I
Åkerby, Öster-LÖvsta socken, skulle
röst-rättsevangelium för första gången
predikas av en kvinnlig talare. Alltså den 19
foro vi från Uppsala till Tobo och togo
därifrån skjuts till Åkerby. Alla stugor
på vägen besökte vi, oeh resultatet blev ej
så dåligt. Nå, äntligen i Åkerby! Efter
en dryg timmes väntan efter den utsatta
tiden hölls föredraget inför en publik på
omkr. 100 personer, varav hälften kvinnor.
Att intresset var stort, märktes på den
strykande åtgången av våra broschyrer och
flygblad och inte minst av vykorten med
talarinnans porträtt. Början var alltså god.
Den 20 juli voro vi i Söderfors. Eesans
strapatser och obehag hoppar jag över.
Alltså i Söderfors, där fru T. hade att tala
på ett stort nykterhetsmöte. Allting var
gott och väl, utom vädret. Men när fru
T. sent omsider flck tala, sken solen upp, och
regnet slutade. Solen skiner alltid när fru
T. talar. Där hade fru T. att tala för
omkring 600 personer och framför allt
intresserade personer. Det var dödstyst under
föredraget. Så många namn fingo vi inte
då, men listor placerades på säkra
händer.
Efter några dagars uppehåll började vi
arbetet igen. Gimo bruk var då vår
resas mål. Där hade vi väntat oss ganska
mycket motstånd, men namninsamlingen
gick förvånansvärt lätt. Senare fingo vi
veta att fru Billing hållit föredrag där,
vilket förklarar saken. Samma kväll
lämnade vi Gimo, och begåvo oss till mera
svår-bearbetade trakter, närmast till Haberga
gästgivaregård.
Följande dag, 24 juli, blev en ganska
ansträngande dag. Vi hade beslutat oss för
att med våra listor besöka Ekeby socken,
en av de mörkaste i Uppland. Sagt och
gjort, vi gingo med gott mod. Och mod
behövdes det sannerligen, ty på den l1/? mil
långa vägen mellan Haberga och Ekeby
kyrka möttes vi av orubbliga: ”Nej.” Men
väl framme ljusnade det. Vi försökte vår
lycka på den största bondgården, och det
lyckades genast. Den präktiga, energiska
frun i huset tog genast en lista.
Den 25 juli gingo vi i ilmarseh genom
3 socknar. Från Haberga gick färden till
Alunda och Stavby oeh vidare till Ramhälls
gruvor och Morkarla kyrka. Under denna
färd uppsökte vi lämpliga personer, som togo
hand om våra listor, vi sålde broschyrer
och delade ut flygblad och diskuterade.
Från Morkarla kyrka gingo vi till Knaby
station och därifrån till Dannemora, där
fru T. skulle hålla föredrag. Dessförinnan
besökte vi Österby bruk och lämnade kvar
listor. Ingen av de andra dagarna hade
kommit med sådana överraskningar som
denna. Föredraget måste hållas på
landsvägen! Men vi togo det med jämnmod.
Vår vitgula flagga sattes upp, och
föredraget hölls inför en talrikt församlad
publik. Många kort och mycket broschyrer
såldes och delades ut. Minnet av den
kvällens rösträttsmöte är i mitt tycke det
roligaste från hela resan.
Den 27 juli befunno vi oss i Karlholms
bruk vid Vesslandsfjärden. Här blev fru
T:s föredrag helt kort, men ivriga och
intresserade personer togo sig an våra listor,
oeh deras arbetshåg bådar gott för vår
sak. Dagen därpå, 28 juli, var föredrag
bestämt i Tierp. På nerresan dit besökte
vi alla större samhällen, såsom Vesslands
kyrkoby och Strömbergs bruk och funno
överallt personer, som voro hågade att
arbeta för namninsamlingen. Och detta i det
smått föraktade, gråa Uppland. På
kvällen hölls så föredrag i Tierp,
Nu följde ett par dagars vila, varpå vi
den 3 aug. åter upptogo arbetet, nu i
Vatt-holma. Även här lyckades det ganska bra.
Själva kyrkoherdens fru tog hand om våra
listor. Sa fortsatte vi till Viksta, örbyhus,
Gamla Uppsala och Grillby. Den 3 sept.
höll fru T. sitt sista föredrag i Enköping.
Brev från By o.
Ordföranden och sekreteraren i F. K. P. R.
invalda i folkpensionering snämnden.
Det är en känd eller åtminstone en
allmänt driven sats att småstäderna i politiskt
och kommunalt hänseende äro, i
förhållande till våra större städer och
industricentra, långt efter sin tid.
En ljusning i detta avseende har dess
bättre börjat inträda. I Hjo ha
stadsfullmäktige i pensionsnämnden invalt
ordföranden och sekreteraren i F. K. P. R. fru
Gerda Bodén och fröken Lisa Gustafsson.
Vem skulle för ett par år sedan kunnat
tro att stadsfullmäktige i Hjo skulle invälja
de två ledande rösträttskvinnorna i
samhället i en nämnd, som de ha att utse, i Hjo
där kvinnorösträttsrörelsen för helt få år
sedan ansågs som en styggelse, och där
platstidningen vid
kvinnorösträttsförenin-gens bildande skrev, att vi behöva ingen
valboskap utan män.
Samhället har nu kommit till insikt om
att det behöves även kvinnor för att
kunna tillfredsställande sköta ett samhälles alla
funktioner. Och varför skulle ej kvinnorna
få deltaga i våra samhällens och vårt lands
angelägenheter, dessa som utgöra över
hälften av vårt lands invånare. Ja, den
frågan är ej gott att besvara. Den allra
minsta eftertanke skall visa oss att det är
en oerhört stor orättvisa mot våra kvinnor,
att dessa skola hållas undan allt
inflytande på vårt lands och våra kommuners
angelägenheter.
Endast en enda sak borde vara
bestämmande i vår ställning till kvinnorösträtten,
och det är rättvisan.
Man hör så ofta att kvinnorna ej äro
mogna för rösträtt. Men när skola
kvinnorna mogna? Väl aldrig om
kvinnorösträttens motståndare få råda.
Åven hör man ofta att våra kvinnor
ingen rösträtt vilja ha. Ja, sant är att det
finns kvinnor, som ingen rösträtt vilja ha.
De intresserä sig inte så mycket för vårt
lands väl eller ve att de önska deltaga i
dess angelägenheter, och det är beklagligt.
Men inte är det väl rätt, att de
intelligenta kvinnor som önska deltaga i
skötseln av vårt lands och våra samhällens
angelägenheter skola hållas undan för dessa
ointresserade varelser. Det är en stor
orättvisa.
Vad skulle männen säga, om de icke skulle
ha rösträtt, därför att en del män icke
begagna sig av densamma. Jag tror
männen skulle bli missnöjda.
Det är att hoppas, att intresset i våra
kommuner vaknar för denna rättfärdiga
reform och att opinionen blir så stark att
motståndet vid nästa års riksdag blir
brutet.
Det är en rättfärdig reform, och den måste
genomföras snart.
Carl B—w.
Som helhet kan sägas att denna turné
varit mycket lyckad. Allt som allt ha 22
platser blivit besökta, och 11 föredrag
hållits. Motståndet har ej varit starkt mer än
i en enda socken, varför man kan vänta
det bästa resultat.
Med hälsningar till fru Tonning från res-
kamraten.
T. E.
Tala inte om 5etl
När fru Widebeck och jag i somras
kommo till Malmköping för att en solhet
söndagsmiddag i juli söka tända någon
liten rösträttseld, gav man oss ej mycket
hopp om att några av köpingens invånare
skulle finna sig manade att stänga in sig
i den lilla kvava godtemplarsalen. Men de
kommo — män, kvinnor och barn — och att
vi ej reste dit förgäves, därom vittna
namnen på rösträttslistorna.
Jag anförde en del om kvinnans ställning
inom äktenskapet enligt forna och nutida
lagar. Jag antar, att många av mina
åhörare kände ungefär detsamma som jag själv
känt vid studiet av detta ämne: i början
en trygg överlägsenhet gentemot
”barbariska” tider och en belåten suck: ”gud ske
lov, att det där är förbi”, och sedan en
djup och bitter förödmjukelse inför vår
tids förhållanden, när ögat äntligen vågar
och förmår se dem i deras nakna, råa och
oetiska verklighet. Det gör ingen kvinna
med den flacka uppfostran vår tids
kvinnor fått, om ej hon själv druckit ett
äktenskapligt eländes bittra kalk, eller hon
har nog förstånd och nog hjärta att
kunna i medkänsla följa sina olyckssystrar.
Jag förstod det ej förrän ganska sent. Det
var en gång, jag skröt med vår tid, ty
jag visste icke, hurudan den är, utån
trodde, den var sådan, som jag själv dittills
lärt känna den. Jag talade med en
gammal, ovanligt begåvad kvinna i en liten
landsortsstad, lyckligt gift, mor till
många präktiga barn, förmögen, ansedd som få
där i samhället.
”Du vet inte, hurudant ett äktenskap kan
vara i vår tid. En hustrus ställning kan
vara sämre än i någon föregående tid”,
sade hon.
”Då är det hennes fel. Vår tid med
aktning även för den svagas rätt!”
”Du anar inte, vilka medel att tvinga sin
hustru lagen ger mannen, om han vill
begagna dem.”
Ingen rösträttsvind varken i in- eller
utland har blåst så starkt på rösträttsgnistan
i mitt hjärta, som den gamla ståtliga
damens milda, resignerade stämma.
I Malmköping satt där emellertid en äldre
man och hörde på mycket uppmärksamt
om både förr och nu. Efter föredraget sade
han till mig: ”Allt det där vet inte
karlarna om, och jag ska säga doktorinnan
något: tala inte om ’et för dem!”
Han tyckte nog, att jag var grym, då
jag svarade, att vi just skola tala om det
både för männen och hustrurna, tyckte så,
därför att han nog utgick ifrån att vi
kunde bli orsaken till att mången man skulle
pina sin hustru, som nu i okunnighet om
sin makt och hennes hjälplöshet icke gör
det. Men jag utgår ifrån att det finns så
pass mycken rättskänsla och aktning för
människovärdet, att om människor i
allmänhet trängde in i frågan och bildade
sig ett begrepp om allt det sorgliga, som
är konsekvensen av att hustrun-modern
behandlas i lagen som mindrevärdig medlem
av familjen, i medborgerligt hänseende ett
barn i jämförelse med man samt myndiga
barn och tjänare, så skulle alla hederliga
människor instämma med en mor, som sade:
”Jag blygs, att män stiftat sådana lagar
och att kvinnor lyda dem.”
Därför ställde jag mot rådet: ”Tala inte
om ’ett” mitt grymma råd: ”Tala för all
del om ’et!” Jenny Velander.
,/lrbetet ute i landet.
Arvika F. K. P. R. anordnade den 16 och
17 aug. en trädgårdsfest i Agneteberg
utanför staden. Festen blev vacker och värdig
och besöktes på lördagen av 800 och på
söndagen, trots det ogynnsammaste väder, av
200 personer. Av behållningen har
styrelsen anslagit 50 kr. till Kvinnornas hus på
Baltiska utställningen, och för Övrigt
användes den i agitationens tjänst. Inom
föreningens namninsamlingsområde å
landsbygden ha hittills hållits 7 föredrag.
Eslöv F. K. P. *R. hade den 16 aug.
sammanträde under ordförandeskap av fru
Ester Hofvander-Sandberg. önskvärdheten
av att få in en kvinnlig representant i
pensionsnämnden debatterades, och beslöts att
styrelsen skulle vidtaga lämpliga åtgärder
för sakens realiserande.
Krokstrands F. K. P. R. hade den 26 juli
anordnat ett friluftsmöte, varvid fröken
Sofia Svensson från Göteborg föredrog en
”Historik över kvinnornas rösträttsfråga
och varpå kvinnorna grunda sina
fordringar”. Mötet var besökt av 3—400 personer,
och Krokstrands musikkår medverkade.
Bönninge-Tumba F. K. P. R. hade den 10
aug. möte i Tumba. Sedan fru M. Bolin
hälsat de närvarande välkomna och Tumba
stråkorkester spelat ett par nummer,
lämnades ordet till fredstalaren C. Sundblad,
som i ett timslångt anförande besvarade
frågan: ”Varför vill jag ge kvinnorna
rösträtt?” Talaren framhöll särskilt vikten av
att kvinnorna få fullt komma med i
kulturkampen, varigenom rätten och
humaniteten skulle bättre göra sig gällande. Efter
ännu några musiknummer talade fru M.
Bolin om reglementeringskommitténs
lagförslag och framhöll att reservanternas
förslag vore det enda, som kunde
tillfredsställa sedlighetsvannernas krav. Slutligen
antogs enhälligt samma resolution som på
kvinnomötet i Stockholm den 19 april.
Mötet avslöts med uppmaning att teckna sina
namn på opinionslistorna.
Ångelholms F. K. P. R. hade den 15 aug.
avskedsfest för sin nitiska och dugliga
ordf., doktorinnan Lindstedt, vilken nu
lämnar samhället för att bosätta sig i
Stockholm. Festen hölls i godtemplarsalen,
som dagen till ära festligt smyckats i vitt
och gult med rösträttsfanan i fonden,
blommor m. m. Föreningens vice ordf., fröken
Rosander, frambar i ett vältaligt anförande
föreningsmedlemmarnas tack till
doktorinnan Lindstedt för hennes energiska arbete
och intresse för föreningen och tillönskade
henne lycka på den nya platsen samt
överlämnade en praktfull bukett med vita och
gula band med inskriptionen:
Tacksamhets-gärd från Ångelholms F. K. P. R. 1908—
1913. Författarinnan fröken Wester avgav
sedan under kvällens lopp en fängslande
berättelse från rösträttskongressens
förhandlingar i Budapest. Doktorinnan
Lindstedt uttalade till slut sitt hjärtliga tack
för den varma hyllning som ägnats henne
samt tillönskade föreningen en god framtid.
Nya landvinningar.
Nya F. K. P. R. ha bildats i Havero
efter föredrag av fröken Elin
Wahl-quist och med fru Anna Nordell som
ordförande samt i Lit efter föredrag av
fröken Hildur Yikblad från Arvidsjaur
och med fru Anna Hansson som
ordförande.
I sällskap med fredsvännema.
Genom vänligt tillmötesgående blev jag i
tillfälle att tala om kvinnans
medborgarrätt på tvänne möten arrangerade av
fredsföreningen i Södertörn; det första hölls i
Berga by, Sorunda socken, söndagen den 81
augusti, i en loge tillhörig en arrendator.
Anslutningen till mötet var ganska stor och
intresset för kvinnorösträtten likaså, och
det lyckades mig att få såväl kvinnor som
män att ta listor för namninsamlingen. Vid
den efter föredragen anordnade
diskussionen måste jag bemöta ett framkommet
påstående att alla rösträttskvinnor nog
komma att mex eller mindre uppföra sig som
de engelska suffragetterna; jag lyckades
göra detta så att den, som framkastat
påståendet, tackade för de upplysningar han
fått och ursäktade sig med att pressens
uppgifter i denna sak gjort honom
tvehåg-sen.
- Det andra mötet försiggick i Svärdsö,
TorÖ kapellförsamling i skärgården,
söndagen den 7 september, och var besökt av
ungefär lika många intresserade åhörare
som det föregående. Sedan här» liksom i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
