- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / II Årg. 1913 /
19:1

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ROSTRÄTT FÖR KVINNOR

Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.

II. ÅRG. STOCKHOLM, 1 OKTOBER 1913. N:r 19.

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR

utkommer den 1 och 15 i var månad

Redaktör: Ester Bbismak.

Träffas onsdag och lördag kl. 1/s3—1/j4.

Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan i
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.

Prenumeration genom posten:

Pris för 1913 1 krona. Lösnummer 5 öre.

För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.

Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.

Rikstel. 456. Allm. tel. 604.

9 f. m.—7 e. m.

Offer.

”Var oeh en skall bryta sin egen väg,
men för ett gemensamt mål, var
särskild befrielse skall verka för allas...
Och det skall komma en dag, då
rösterna ur en flock befriade oeh klarnade
själar skola uppstiga, oeh hinna hans
öra som sitter på vårt fäderneslands
tron, och hinna lagstiftarnas
församling... som ett stort harmoniskt chor.
Och då skola de — lyssna, då skola de
förstå, då skola de handla enligt rätt
och sanning.” —

Mera än ett halvt sekel har förflutit
sedan Fredrika Bremer nedskrev
ovanstående profetiska ord — och har icke
”dagen” nu kommitf Det är ju nu
arbetet pågår för att samla alla de
kvinnoröster, som nästa år, ”likt ett stort
chor”, skola nå vår lagstiftande
församling. Men vi måste möta fram i
hundrade och åter hundrade tusental, om
vi ens skola kunna tänka på att
profetians senare del nu skall bliva
verklighet. Måhända kommer riksdagen att
lyssna, men skall den oekså ”handla
enligt rätt och sanning” — skall vårt krav
på medborgarrätt nu beaktas!

Det är många hjärnor, som i dessa
dagar ängsligt dryfta denna fråga.
Man ser tillbaka; har arbetet
bedrivits med tillräcklig kraft? Man ser
framåt och försöker i tankarna fylla
ut de knappa tre månader, som återstå
på detta så viktiga år. Innan 1913 går
till ända, måste sammanräkningen vara
gjord — har varje rösträttsförening och
varje dess medlem då gjort sin plikt?
Kanske då, men ej ännu.

Ursäkterna ligga nära till hands:
”Man kommer ingen väg utan pengar,
oeh våra äro slut”, ete. etc. Men vi få
ej låta modet falla, ännu ha vi tid, och

■ftesolution.

Den internationella kvinnorösträttsalliansens sjunde kongress,
som tagit del av de erfarenheter, som framlagts av
regeringsrepre-sentanter frän Horge, Finland, Australien, ©regon, Washington och
Kalifornien, vilka alla vittna om uteslutande goda verkningar av
kvinnans rosträtt, anser att rösträttskvavet t)o& de kvinnor, som
leva i ldnder med folkvald representation, härigenom fdtt ett
kraftigt stöd; kongressen uppmanar alla sddana länder att göra sin
folkrepresentation till en verklighet genom att giva kvinnorna sin
andel däri. £rfarenheten visar, att dd det gäller barnen och släktet,
slösa de flesta länder fortfarande med stora reformatoriska och
samhällsbevarande värden genom att hålla sina kvinnor i förtryck.
Kongressen anser därför att ytterligare uppskov av rösträtten är
i hö0sta grad skadligt och yrkar pd att erfarenhet och sakkunskap
md 1 framtiden träda i stället för fruktan, fördom och vidskepelse.

ännu sitta vi med trumf på hand.
Försakelsedagen — offerdagen — är den
förnämsta av dessa, och resultatet av
en sådan dag — nu bestämd till den 15
nästa oktober — måste bliva
glänsande.

Ljusnar det icke redan?

Vi räkna 15,000 medlemmar — alla
vilja vi deltaga, och alla göra vi
uppoffringen med glädje, med kärlek till
det mål vi satt oss före — målet, som
skall bli medlet

”Jag försakar jämt”, heter det. Må
så vara, men vårt rösträttsarbete är
förtjänt av än ytterligare uppoffring

— och för övrigt få vi tillämpa
pro-portionalismens lagar. Besinna
innebörden av ordet försakelsedag och
omsätt den i verklighet — låt offertanken
leda till handling.

Men det finnes något mera än pengar,
som vi också måste giva och det i
riklig mängd, så vida avsett resultat skall
nås. Vår tid och våra krafter få ej
sparas. Varje dag måste listor fyllas, men
detta kommer att gå lättare, i den mån
kassalådan blir tyngre — och vi vänta
mycket av den 15 oktober.

Det hände en norsk rösträttskvinna

— en av dem, som mycket arbetat —
när hon på segerdagen mötte en av sitt
samhälles mera framstående män, att
denne till sin lyckönskan fogade dessa
ord: ”Der står et lys kring deres
hoved, fröken.”

Kyinnorösträtten i Finland
än en gång.

Värdet av hr Onni Granholms uppgifter.

Med anledning av den
uppmärksamhet som på denna sidan Bottenhavet
ägnats den av oss förut refererade
artikeln i Finsk Tidskrift av Onni
Granholm, har medlemmen av den finska
lantdagen fröken Dagmar Neovius i
septembernumret av samma tidskrift i
en på statistik grundad artikel belyst
halten av hr Granholms bevisföring.
Efter att ha lämnat en förklaring över
svarsartikelns tillkomst, vilken för
inhemska läsare vore alldeles överflödig,
säger fröken Neovius:

”De enda faktiska påståenden hr
Onni Granholm kommer med i sin artikel
äro, att kvinnornas rösträtt i Finland
skulle vållat: l:o ett ökat antal
skilsmässor, 2:o ett ökat antal självmord
samt 3:o en tilltagande förvildning
bland ungdomen.

Huru pass litet det första påståendet
håller streck, bevisas av följande tabell,
som upptar skilsmässornas antal på
100,000 invånare i nedanuppräknade
länder. Här står Finland trots sin
rösträtt lägst på skalan, ökningen hos oss
har under 5 år varit 1,1 på 100,000 inv.
eller ungefär som i Sverige, medan den
i Norge utgjort 7,3, i Danmark 4,6, i
Tyskland 3,2 och i Frankrike på 4 år
10,6.

Låt oss avskudda likgiltigheten och
med uppbjudande av alla våra krafter
bidraga till, att liknande ord snart
skola kunna sägas även om oss, ty
”Lys over landet, —

Det er det, vi vil ”

Antal skilsmässor på 100,000 invånare.

1906* 1907 1908 1909 1910
Frankrike t 55,0 58,2 64,8 65,6
Tyskland 19,9 20,1 21,2 23,1 t
Danmark 22,8 24,7 24,4 27,2 27,4
Sverige 10,0 9,1 9,3 9,7 11,0
N orge 9,0 12,9 11,9 14,7 16,3
Finland 4,8 4,2 5,7 6,6 5,9
Vad beträffar självmordens antal,
står Finland lägre än Sverige och
endast i Norge är motsvarande tal
mindre än hos oss. Stegringen av antalet
självmord bland män har under 5 år
varit hos oss 1,2 på 100,000 inv.; i
Sverige 6,9; i Danmark 1,0; i Tyskland på

4 år 1,5 och i Norge på samma tid 0,3.
Bland kvinnor har självmordens antal
i Finland vuxit med 0,8; i Sverige med
1,6; i Tyskland på 4 år med 0,4 och i
Norge på lika lång tid med 0,5 på 100,000
inv. I Danmark ömsom faller och
ömsom stiger självmordens antal, dock
med en tendens att stiga. År 1909 var
antalet 0,6 högre än 1906, föll
visserligen år 1910 till 3,6, men steg åter år

1911 till 4,6.

Antal självmord på 100,000 invånare.

Män
1906 1907 1908 1909 1910
Tyskland 15,7 15,7 17,0 17,2 f
Danmark 14,6 14,3 15,5 15,9 15,6
Sverige 7,4 13,0 12,5 13,9 14,3
Norge 4,4 4,6 4,7 4,7 f
Finland 5,0 5,6 5,8 7,1 6,2
Kvinnor
1906 1907 1908 1909 1910
Tyskland 4,8 4,9 4,9 5,2 f
Danmark 3,9 4,8 4,2 4,5 8,6
Sverige 1,9 2,5 3,1 2,9 3,5
Norge 0,8 1»2 1,0 1,3 f
Finland 1,2 1,3 1,7 1,7 2,0
Allt detta bev isar, att hr O. G:s ovan-
nämnda åsikt icke grundar sig på
någon ”undersökning”.

Vad fÖrvildningen bland ungdomen
beträffar, så har jag därom icke nu
lyckats erhålla några siffror. Men för
sakkunniga är det icke någon obekant
omständighet, att anförda företeelse är
allmän i vår tid oeh intet har att göra
med kvinnorösträtten. Att hr O. G:s
övriga påståenden icke äro mindre
subjektiva, torde utån vidare vara klart
för varje kritisk och fördomsfri
läsare.”

Till ovanstående fogar tidningen
Nutid några reflektioner, vilka stå i bjärt
kontrast till det betyg på
samvets-grannhet och frihet från varje
Överdrift, som N. D. A., samma tidning som
i Sverige gav spridning åt hr
Granholms artikel, tilldelat densamma.

* Kvinnorösträtten infördes i Finland
1906.

Red. av R. f. K.

Glöm ej pristävlingen.

Se cirkulär nr 96 punkt 7.

BORSTMAGASINET

R. STOCKbASSA

2S Drottnfnggmtmn 23

Allm. Tel. SO 38. (A. F. 1582)

Svaluddens Pensionat

rekommenderas

R. T. UlrikBdal 17. A. T. Ulriksdal 85.
Postadr. Järva. Vördsamt Elin Johansson.

Frågobvjrån Kronan

Amanuensen C. Mothander
Mftstersamuelsgatan 71, Stockholm. 10—4.

Alla juridiska uppdrag. Alla slags förfrågningar mot
l kr. postförskott. Specialitet: Barnuppfostringsmål.

LAGERSONS

SKOmAQASIN

dakobsgatan IS - Fredsgatan 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:01:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rostrattkv/2/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free