Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rättegångar
Bevakning av mål i Överrätter och
Ämbetsverk, Äktenskaps-, Arvs- och
Testa-mentsrätt, Skilsmässor, Skogs- och
Jorda-tvister, Beskattningsfrågor m. m. billigt.
Juridiska Ombads- & Advokatbyrån
Gamla Kungsholmsbrogatan 38, Stockholm.
Tel. Brunkeberg. 29 41.
”Herre i sitt hus.”
Ått frågan om kvinnlig rösträtt i dessa
dagar har en hetsig brännbarhet över sig
som aldrig förr, är lätt att märka. Var
två eller tre äro församlade — i synnerhet
motståndare — kommer ämnet givet på tal,
innan många minuter hunnit förgå. Det
märkliga är att en kvinna, som bl. a.
intresserar sig för kvinnlig rösträtt, inte
anses kunna tala om annat, tänka på annat,
drömma om annat. Oeh man använder så
ofta man kan den stackarn till skottavla
för sin arghets pilar. Hon får skulden för
de engelska suffragettupptågen, för allt
snedvridet oeh löjligt, som i någon mån
hänger vid en stor rörelse, för att den eller
den bekanta ”rösträttskvinnan” —
fruktansvärda ord! — inte lär sköta sitt hem
ordentligt, för tidens allmänna ondska, för
nativitetens nedgång oeh för mycket, mycket
annat. År hon då klok så skrattar hon
och slår bort ämnet, ty man kan icke
resonera förstånd med alla människor.
Emellertid — jag satt för en tid sedan i
ett sällskap, där samtalet naturligtvis, av
något å propos, som alls inte hade med
saken att göra, kom in på kvinnans politiska
rösträtt.
En av herrarna, en ung, nygift man,
yttrade då:
— Ja, skulle min hustru komma till mig
och säga att hon gått in i en
rösträttsförening, sä skulle jag sparka ut henne!
Bokstavligen så föllo hans ord.
Det bör tilläggas som en förklaring, ehuru
ej ursäkt, att han vid tillfället ej var
alldeles vad man kallar spik nykter.
Nå, ingen tog upp hans yttrande, det var
ju inte lönt, men den tystnad som följde
var något häpen.
Jag har sedan dess kommit att tänka
några gånger Över detta och åtskilligt annat,
som står i samband med mannen ifråga.
Han är utan tvivel en rätt hygglig karl,
sköter sitt arbete bra och är en omtyckt
sällskapsbroder. Och sin hustru avgudar
han, det är inte fråga om annat.
Jag hörde honom en annan gång säga —
naturligtvis på tal om kvinnlig rösträtt:
— Ja, bara de låta dig vara ifred, min
egen lilla ängel!
Oeh han är mycket rädd att hon skall
förkyla sig och gå upp tidigt om
rnornarna. Men han har den lilla svagheten att
inte ”tåla” sprit i obegränsade kvantiteter,
dricker ofta ett glas for mycket och blir
då bråkig och högljudd. Sådan har hon
sett honom komma hem sent på nätterna
åtskilliga gånger.
Frun är en liten nätt varelse med blåa,
hängivna ögon och trevlig att prata med.
Jag känner henne obetydligt men vet, att
hon bär på ett latent men ständigt
tillba-kahållet socialt intresse.
När opinionslistan kom till henne, sade
hon förläget:
— Nej, jag skriver inte på, för min man
skulle inte tycka om det.
Och då någon invände, att det ju endast
var fråga om en åsikt, som det är var
människas rätt att, oberoende av vem det vara
må, få hysa eller icke hysa, skakade hon
blott på huvudet:
— Ja, det kan nog så vara, men vi ha
talat om saken, och jag vet att han tycker
så illa om den.
En roman nr verkligheten.
ELIZABETH ROBINS: Where are you
going to? Wm. Heinemann, London
1913. Pris 6 sh.
Då och då når oss bland massan av
tidningsnotiser meddelandet om att en ung
flicka spårlöst "försvunnit i världsvimlet.
Polisen är i rörelse; man söker! Intet
resultat. Vart har hon kommit? Av vilka
makter har hon uppslukats? Vi rysa
inför hennes öde, men småningom är hon
glömd. En spillra bland de många som
sugits ned i virvlarna. Ett människoöde
att stirra sig blind på. Hur kan sådant
ske? Leva vi mitt i en vildmark eller i
ett av lagar hägnat samhälle?
Eller vi läsa om varningar för unga
flickor att icke utan noggrann kännedom om
förhållandena antaga erbjudanden om
platser utomlands, och återigen om vita
slavhandlare som avslöjats. Handel med
mänskligt kött och blod, hundraden, ja tusenden
som gå ett inferno till mötes. Vad som
åter och åter inställer sig är den frågan:
Varför gores det inte mer? Varför
gripa inte myndigheterna in med större
energi, när det gäller en så outplånlig
skamfläck på en beprisad kulturs seder?
En mördareliga uppträder. Offren
finnas nedskjutna vid vägkanten eller
mördade i hemmen. Ett lands hela poliskår blir
satt i rörelse. Ingen möda sparas för att
uppspåra mordens förövare, ingen ro
beviljas förrän de samhällsvådliga satts inom
lås och bom, men detta, som är sjudubbelt
värre än mord, denna långsamma,
systematiska tortyr, som ändar i offrets vansinne
eller död, hur förhålla sig
myndigheterna till detta?
Sannerligen är det inte ett skri från
vildmarken, vars eko ljuder vida omkring.
Flera gånger har detta ämne blivit
behandlat i romanens eller novellens form,
nu senast av Elizabeth Robins i en
vackert och själfullt berättad historia, ”Where
are you going to”, en trovärdig skildring
av den ohyggliga taktik, som användes av
slavhandlarna och deras legda hjon, när
det gäller att fånga de unga och oskyldiga
i sina snaror.
De båda unga flickor, varom här är
fråga, tillhöra en god samhällsställning,
deras mor är änka efter en officer och båda
fostras inom hemmets skyddande murar, i
ovetenhet om världen och alla yttre
missförhållanden. Så rädd är modern om sina
små, att barnjungfrun får en allvarlig
skrapa,’ därför att hon vågat tillåta en
främmande dam att vidröra barnets kind.
Flickornas liv förflyter som de flesta
andra unga flickors av liknande
samhällsställning, men en omväxling inträder genom
inbjudningen att tillbringa några månader
i London hos en för dem hittills okänd
syster till deras far. De ha växt upp på
landet. London är hägringen och
drömmen, upplevelsen, varom alla tankar
kretsa. En liten fransyska anlitas för att ställa
deras toaletter i ordning. Det sömmas
dagarna i ända. Sömmerskan får en inblick
i deras förhållanden och familjeliv och
ställer sig i all tysthet i förbindelse med
Namninsamlaren vill för ingenting i
världen ha ett olyckligt äktenskap på sitt
samvete och försvinner men är mycket
tankfull, då hon går nedför trappan.
Alltså: den äkta mannen tillåter sig som
ovan antytts åtskilligt, som på hans hustru
måste verka ytterst pinsamt och bedrövligt,
men han tillåter inte henne att ge synligt
uttryck åt en åsikt i en viss fråga, långt
mindre att ta ringaste del i arbetet för
densammas förverkligande.
Detta är inkommensurabla saker, säger
någon.
Om förlov, de bottna bägge i ett och
detsamma: man är väl herre i sitt hus!
E. A.
vissa personer, vilkas agent hon är. På ett
oförklarligt satt försvinner fasterns
porträtt, det enda de äga av henne, men ingen
fäster någon betydelse därvid, och när
dagen för avresan är inne anträda flickorna
den med de gladaste förväntningar. Fastern
är nere och möter dem vid stationen; allt
går mycket skyndsamt tillväga gch en
lyxautomobil för dem genom gatornas
labyrinter. Det stora maskineriet har
fungerat i all tysthet. Den omättliga
moloksbil-den är åter redo att sluka ungt blod.
Den äldsta av systrarna förvånas över
åtskilligt i fasterns hem, men är för
okunnig att dra några egentliga misstankar.
Hon ser sin yngre, vackra syster Bettina
omringad av ungherrar, och de föra en
konversation, som hon inte är van vid. Den
kavaljer hon är hänvisad till gissar sig till
sammanhanget och förstår flickornas
olyckliga belägenhet. Något av det evigt goda,
som slumrar inom varje människosjäl,
väc-kes till liv inför den unga flickans oskuld,
men när han frågar: ”Vet ni att ni
befinner er i ett av Europas sämst beryktade
hus?” vet hon så litet om livet, att hon
tror honom vara en dåre. Han tvingar
henne dock att förstå, räddar henne ur det
hemska fängelset och skickar henne i en
droska till den verkliga fasterns bostad. Väl
ditkommen har hon endast en tanke: att
rädda Bettina, den älskade systern som är
anförtrodd i hennes vård.
Det är alltför pinsamt att erinra sig
hennes Golgatavandring från polisstation till
polisstation. Hon har ingen adress att gå
efter. Detektiverna skriva likgiltigt upp
hennes meddelanden, man skall göra något
åt saken, men hon får också veta att det
fasans hus hon gästat icke är det enda som
existerar i London.
Efter en hel natt av fruktlöst sökande
faller hon i en elakartad feber, men den
första tanke, som framstår för henne, när
hon återfått medvetandet, rör Bettinas öde.
Under tiden har den unga flickans
tro-lovade icke sparat några ansträngningar
for att återfinna den förlorade. Han har
kunnat följa hennes spår till Paris, sedan
tätnar mörkret och Bettina, den unga,
oskyldiga Bettina är som bortsopad från
jorden, prisgiven åt makter som för länge
sedan mördat hennes oskuld och tro.
Hon höres aldrig mera av. Kanske lever
hon ännu en kvalfylld tillvaro; kanske har
döden, förbarmaren, ändat hennes korta
levnadssaga. Huru som helst, död eller
levande kräver Bettina hämnd. Hämnd för
de marter hon och tusentals hennes
medsystrar undergått, hämnd på dem som
mördat deras ungdoms tro och deras själars
renhet.
Bettinas öde är ett varningsrop till det
samhälle, som alltför länge likgiltigt åsett
kräftskadan, utan att energiskt bortrensa
det onda.
Gurli Hertzman-Ericson.
H EM B RY6GE R1 ET, STOCKHOLM ]
JCogtoÅt
0 i ■ *
tm
a?
ra
Heleneborgsg. 15. A. T. 3164
Rekommenderas som en erkänd god och
närande måltids- och läskedryck.
Finnes på buteljer samt svagdrieka på fat.
TT
ST
CD
Från vår läsekrets.
Också en namnteckning.
En ”Insändare” i Nya Dagligt Allehanda,
som återgivits i Rösträtt för Kvinnor, anför
”såsom ett belysande bidrag till halten av
agitationen för kvinnans politiska rösträtt”
att tvänne gifta kvinnor utan sina
makars vetskap tecknat sina namn under
kvinnornas opinionsyttring och att de gjort det
för att listinnehavaren bett dem därom ”för
kvinnans bästa”.
Det vore roligt att veta om ”Insändaren”
med samma missnöje betraktar de
hundratusentals fall när män utan sina hustrurs
vetskap teckna sitt namn under
borgensförbindelser, växlar och dylikt, emedan de
blivit ombedda därom, för en mans bästa och
trots det, att de därmed riskera och
mången gång åstadkommit total ruin för sin
familj. Kanske har den förslösade
förmögenheten dessutom tillförts boet av hustrun.
Vad säger ”Insändaren”, när män handla
så tanklöst, där ”det allra bästa förhållande
är rådande” emellan makarna?
ff
Bösträttslitter atar:
F. Å, Bather, M. A., D. Se., F. R. S.: Till
de svenska männen. Utgivet av Uppsala
F. K. P. R. (2;dra uppl.). 6 öre; 4: 50 pr
100 ex.
Anna Bugge-Wicksell; Gifta kvinnors
kommunala rösträtt. Utgivet av L. K. P. R.
25 öre pr 100 ex.
Frigga Carlberg: Varför fru Håkansson
gick in i rösträttsföreningen. Utgivet av
Göteborgs F. K. P, R. 5 öre.
Varför fru Håkanssons dotter gick in i
rösträttsföreningen. Utgivet av Göteborgs
F. K. P. R. 5 öre.
Vem löser bojan? Utgivet av Göteborgs F.
K. P. R. 5 öre.
Madame Antis monolog. Efter amerikansk
förebild. Utgivet av Göteborgs F. K. P. R.
10 öre.
Carrie Chapman Catt: Går
kvinnorösträtts-rörelsen ’framåt? Jämte en kort biografi
över Mrs. Catt av Ezaline Boheman.
Utgivet av L. K. P. R. 15 öre.
H. E. Hallberg: Kvinnan i hemmet och
samhället Utgivet av L. K. P. R. 5 öre.
Cicely Hamilton och Christopher St. John:
Huru kvinnorna fingo politisk rösträtt.
Skådespel i en akt. Utgivet av Göteborgs
F. K. P. R. 50 öre.
Sigrid Kruse: Nykterhetsfrågan och
kvinnornas rösträtt Utgivet av L. K. P, R. 90
öre pr 100 ex.
Selma Lagerlöf: Hem och stat Utgivet av
Falu F. K. P. R. 5 öre.
Klara Lindh: Den svenska
kvinnorösträtts-rorelsens historia i korta drag. Utgivet av
L. K. P. R. 5 öre.
Sofi Lindstedt: Varför böra religiöst
övertygade kvinnor ansluta sig till
rösträttsrörelsen f Utgivet av Stockholms F. K. P. R.
5 öre.
Alice Zimmern: Kvinnornas rösträtt i skilda
länder. Med ett förord av Mrs. Chapman
Catt. A.-B. Ljus förlag. 50 öre.
Minneslista. (7:de uppl.) 5 öre.
Opinionsyttringens flygblad:
N:r 1. Några skäl varför kvinnorna böra ha
rösträtt
N:r 2. När kvinnorna sakna rösträtt.
N:r 3. Varför böra de svenska kvinnorna skriva
sina namn på L. K. P. R:s opinionslistorf
N:r 4. De likgiltiga. Av Elin Pålman.
N:r 5. Om betydelsen för Sveriges kvinnor av
den pågående namninsamlingen. Av
Ann-Margret Holmgren, f. Tersmeden.
Utdelas gratis.
Rekvisitioner ställas till
L. K. P. R:s EXPEDITION
6 Lästmakaregatan, Stockholm.
RYMKTiNKTUR
Majorsk&n Edmann
borttager rynkor och pormaskar. Har en underbar
förmåga att föryngra och försköna, ty hyn blir skär oeh
genomskinlig. Anses vara det yppersta medel i sitt slag
I parti oeh minut i
FRANSKA PARFYMMAGAStNET
Hovle veran tor
21 Drottnlnapatan 21, Stockholm
samt i förnämsta Parfym affärer. (A. F. 1555
Lösnummer av Rösträtt för Kvinnor böra säljas på alla förenings- oeh alla offentliga mö fen,
........................ Rekvireras från Expeditionen, Lästmakaregatan 6, Stockholm, —..................
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
