Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
II. ÅRG.
STOCKHOLM, 15 OKTOBER 1913.
N:r 20.
ROSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Brismax.
Träffas onsdag och lördag kl. V2^—1/s4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstei. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1913’ 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Ånnonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Rikstei. 456. Allm. tel. 604.
._____
Till Sveriges kvinnor!
Ett framträdande drag i
tidsutvecklingen är kvinnornas strävan att
uppnå samma medborgerliga rättigheter
som männen, framtiden kommer att
anse denna rätt så naturlig, att den får
svårt att förstå, vilka invändningar
som kunnat göras. Motståndet mot
denna strävan, i vilken alla kulturfolks
kvinnor taga del, kommer att visa sig
fåfängt. Ju högre ett lands kultur
står, dess enigare begära kvinnorna sin
rätt, och dess snabbare bevilja männen
den. I vårt gamla Europa inta de
nordiska länderna den främsta platsen i
avseende på kvinnornas rösträttsfråga.
Målet är uppnått i Finland och Norge
och ligger inom nära räckhåll i
Danmark. Dock ha dessa länders kvinnor
icke arbetat for sin sak så länge, så
målmedvetet och så enigt som de
svenska kvinnorna. Ej mindre än 67
petitioner ha från kvinnorna överlämnats
till regering oeh riksdag. 26 motioner
ha väckts i frågan, och 1912 framlade
regeringen en kungl. proposition om
rösträtt och valbarhet för kvinnor på
samma villkor som för män, vilken
antogs av Andra kammaren.
Mot rättvisan i kvinnornas krav har
ingen invändning kunnat göras. Att
kvinnorna ha samma rätt som männen
att tillvarataga sina egna intressen
torde ej heller kunna motsägas. Också ar
det obestridligen till gagn för det
allmänna bästa att antalet av de
medborgare, som känna sitt samhälleliga
ansvar för det egna folkets utveckling,
Ökas. Att mäns och kvinnors
gemensamma intressesfär vidgas är lyckligt
för förhållandet mellan män och
kvinnor i allmänhet, och alldeles särskilt
for hustruns ställning till mannen och
moderns till sonen.
Då inga verkliga motskäl mot
kvinnornas fulla medborgarskap kunna
uppställas, ha motståndarna förskan-
fDännens internationella kvinnorösträttsallians uttrvcher sin
stora tillfredsställelse över kvinnorösträttens snabba utbredning
ocl) utmärkta verkningar, ftlliansen uttrycker sin allvarliga for*
l)oppning ocl) sin fasta tro att denna reform i framtiden »kall gä
ännu snabbare ocl) att de stora nationerna icke skola dröja att
följa det goda exemplet
3 egenskap av en sammanslutning av mån tillförande alla
nationer önskar Alliansen framvälla säsom sin övertygelse att
kvinnornas politiska frigörelse pä intet sätt kommer att verka skad*
ligt pä Ijemmet ocl) familjen ocl) att släktets välfärd säväl fysiskt
som moraliskt ocl) intellektuellt bäst tillgodoses genom att bevilja
kvinnorna full politisk likställighet med männen.
Manifest från Männens internationella kvinnorösträttsallians Budapest 1913.
Ezaline Boheman
SO år.
I övermorgon firas åter ett jubileum
inom kvinnornas rösträttsrörelse, som
är lyckligt rik på personligheter.
Denna gång räckes kransen tacksamt till
fru Ezaline Boheman,
Landsföreningens uppskattade och avhållna
sekreterare.
Ezaline Boheman föddes på Länna
gård i Huddinge den 17 oktober 1863.
Föräldrarna voro lantbrukaren Aug.
Giron, av inflyttad fransk släkt, och
Hilma Lönbohm, av gammal svensk
bergsmanssläkt. Den lilla Ezaline blev
tidigt föräldralös och kom därför att
tillbringa sin barndom på växlande
ställen, än hos släktingar i Stockholm,
än i pension i landsorten. Hennes
undervisning avslutades med några års
skolgång i Wallinska skolan. Sina
somrar — och ibland även längre
tider — tillbragte hon dock ända till 14
års ålder i barndomshemmet på Länna.
För henne, som för så många
stadsbarn i våra dagar, då familjerna
skifta våningar i staden, men varje
sommar återvända till samma lantställe,
blev sommarhemmet det verkliga
hemmet, som genom sin trofasta
upprepning av intryck så småningom formar
och binder.
”Och här är dungen där göken gol
och här var det skugga och här var sol,
och här var det gott om nattviol,
den dungen är mig kär,
min barndom susar där/’
På Länna har Ezaline Giron säkert
insupit sin stora, starka kärlek till
landet, till den sörmländska herrgårdskul-
turen och till trädgårdar. Hennes
vänner hava väl många gånger lett åt den
påpasslighet, varmed hon, när
tillfället bjuder den kortaste stund, kvistar
ut i en trädgård för att plocka bär
eller blommor eller bönor!
Vid 16 års ålder fick Ezaline Giron
ett hem i Lund hos den originelle
filosofen, professor Borelius, vars maka
var hennes mors syster. Och här
upplevde hon, från 1880—1885, ”fem
förfärligt roliga år”, vilka ännu tyckas
lysa och värma i minnet. De utfylldes
nästan helt av dans, sång, musik och
serenader — ingredienserna i den
tidens oskyldigt glada lundensiska
studentliv. Fröken Giron, en stor
musikalisk begåvning, som också sjöng
med en ovanligt stark och vacker
sopranstämma, blev naturligtvis högt
uppskattad som medverkande faktor i
all denna glädje!
1887, i Stockholm, gifte sig Ezaline
Giron med sedermera filosofie doktorn
och bibliotekarien vid Kungl.
biblioteket, Mauritz Boheman, känd som
framstående humanist och romanist,
särskilt Dantekännare, dessutom skicklig
översättare av en mängd utländska
böcker, — en utsökt och allsidigt
utrustad personlighet, även han högt
musikaliskt begåvad. Makarna
delto-go flitigt i huvudstadens musikliv, bl.
a. som medlemmar, tidtals t. o. m.
styrelsemedlemmar, i Filharmoniska
sällskapet. Deras enda barn, den unge,
begåvade kompositören Torsten
Boheman, har förkovrat det musikaliska
arvet från föräldrarna.
Fru Boheman brukar själv säga, att
sat sig bakom påståendet, att
kvinnorna själva icke önska denna rätt och
detta ansvar. För att giva Sveriges
kvinnor tillfälle att motbevisa detta,
har Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt genom sina
lokalföreningar utsänt opinionslistor över hela
landet. Varje kvinna, som vill sitt
lands väl, sitt köns höjande och
släktets välfärd, bor därför med sitt namn
tmderskriva kvinnornas
opinionsyttring för politisk rösträtt och valbarhet.
Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt.
hennes liv som fullväxt människa
levats i två alldeles skilda världar. Året
1909, då hon, efter mannens död 1908,
på centralstyrelsemötet i Örebro valdes
till Landsföreningens sekreterare,
drager gränsen mellan dessa världar. I
den förra fanns bara böcker och
musik, i den senare finns endast rösträtt,
politik och socialt arbete!
Det mått av arbete fru Boheman har
bakom sig, är högst betydande. Under
sitt liv i den förra världen översatte
hon ett otal böcker från främmande
språk, bl. a. av Kipling, Hall Caine,
Musset. Kipling roade henne mest, —
naturligtvis därför att han erbjöd
hennes energi den svåraste uppgiften.
Hans språk är som bekant ingen lätt
nöt att knäcka och det utomordentliga
sätt varpå hon försvenskat hans
böcker, vittnar nog om hennes säkra
talang som översättare. Ett annat
kraftprov var översättningen av bröderna
Marguerittes dramatiserade skildring
av fransk-tyska kriget — den bekante
professor Schulthess på sin tid
vägrade att tro, att en så i alla detaljer
korrekt översättning kunde vara
verkställd av en kvinna!
I den senare världen har fru
Boheman haft många järn i elden och
manövrerat dem alla jämsides med
osvikligt gott humör utan att sveda
fingrarna. I själva verket hade nog fru
Boheman börjat så smått elda strykugnen,
redan medan hon ännu levde i
böckernas och musikens värld. Sedan år 190?,
har hon ordnat och skött den stora
fotografisamling av svenska
landskapsbilder som Turistföreningen har för
utlåning. År 1909 blev hon
redaktionssekreterare hos föreningen och 1911
redaktör av dess årsskrift.
I kvinnornas kooperativa företag
”Svenska Hem” har fru Boheman
varit med i ledningen alltifrån början år
1905. Hon var föreningens ordf. under
första året, dess v. ordf. 1906—1912 och
intar nu åter ordförandeplatsen. Både
i Stockholm och landsorten har fru
Boheman hållit en mängd föredrag om
kooperation och därmed
sammanhängande ämnen. Och på ”Svenska Hems”
halvårsmöten är det mest hennes
frejdiga röst, som sörjer för
underhållningen. — Ett annat företag, som
åtnjutit hjälpen av fru Bohemans energi
och duktighet, är ”Stockholms
läsesa-long”, där hon varit ordf. sedan 1910.
Det stora tungförda pressjärnet
bland alla hennes uppgifter är
naturligtvis rösträttsarbetet. Sekreterarens
åligganden ha vuxit ofantligt, sedan de
lades på fru Bohemans axlar. Det är
ingen småsak att sköta ens den rent
formella korrespondensen genom de
täta cirkulär, som av sekreteraren
utsändas till de många
lokalföreningarna (nu mer än 200!) landet runt och av
dem besvaras. Men därtill kommer
den mera privata korrespondensen
med de arbetande inom samma
föreningar. Till sekreteraren komma vi
alla i vår nöd — giv oss råd! Skaffa
in de upplysningar vi behöva! Skaffa
r. A. B,
26 Gamla Kungsholmsbrogatan
Allt slags boktryctc.
Svaluddens Pensionat
. _ rekommenderas
- R. T. Ulriksdal 17. >; T: Ulriksdal • 85. •
PöBtädr. Järva. Vördeamt- Elin Johansson.
Frågob\?rån Kronan
Amanuensen C. Mothander
Mästersapmelsgatau. 71, Stoekholm. 10—4.
AUa juridiska • uppdrag. . Ålia slagg förfrågningar mot
1 kr. postförskott. Specialitet: Barnlippfostringsni&l.
LAGBRSONS
SKomACASJM
iJakobsgatan IS - Fredsgalan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
