Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
STOCKHOLM, 15 DECEMBER 1913.
Sd långt jag kan minnas har jag känt den orättvisa,
som tillfogas kvinnan och utestänger henne frän fritt
deltagande i Yarje sysselsättning, Vartill hon genom
sin begåvning känner 6ig kallad. Oeh jag har ständigt
Varit medveten om den obotliga förlust, som staten
lider på grund av att den ej lämnar tillbörligt rum för
kvinnans omdöme oeh Varma känsla i det sociala och
politiska livet.
r FRANCES WILLARD.
II. ÅRG.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Brismak.
Träffas onsdag och lördag kl. 1/a3—Va 4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstei. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress; Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1913 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Ånnonsavdeln.: Rikstei. 456. Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e. m.___.
Yad tiden kräver.
Året 1913 kommer att bli ett
mär-kesår i den svenska
kvinnorösträttsro-relsens historia, en av de milstolpar
under en lång* vandring-, vid vilka man
dröjer för att överskåda längden av
den väg man tillryggalagt och för att
mäta det avstånd man möjligen kan ha
igen. Det kominer att tala om ospart
nit oeh mycken möda, tid som offrats i
en idés tjänst och hoppet om
rättfärdighetens slutliga seger.
Ty när de spridda rösterna hunnit
samla sig till ett ackord, till en stark
strömning genom tiden, när kraven
mognat och växt sig starka i det
allmänna medvetandet, då är det en
orättfärdighet att söka hejda utvecklingen.
Och under detta snart tilländalupna
år blir det siffrorna som tala.
Landsbygdens kvinnor, städernas kvinnor,
kvinnan i salongen och kvinnan i
torpstugan enade i ett gemensamt mål,
förbundna i en tanke: deras köns
frigörelse ur sekelgammal despotism.
Och om motskälen icke voro så
futtiga och små och blottade på logik.
En man yttrade nyligen att
kvinno-släktet aldrig haft att framvisa några
snillen. Hon har icke satt sina tankar
i system; hon har icke varit
religions-stiftare eller skapande konstnär. Om
än dessa teorier torde kunna
vederläggas, är det dock något som vi, för
vårt vidkommande, kunna lämna
alldeles ur räkningen. Snillena äro
meteorerna, som lysa upp firmamentet
och slockna, men det är icke snillena
som med lugn betänksamhet, seg
ihärdighet och arbetskraft bära dagens
tunga oeh hetta. Lagar stiftas icke
för undantagen, utan för regeln,’ för
den stora genomsnittshopen, som
består av män och kvinnor med samma
möjligheter och samma intressen att
värna. Det är denna hop som kan
eldas av snillena oeh hänföras av de-
Damdräkter
tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av
akademiskt utbildad tillskärare. OBS.! Full garanti.
A.-B. Londoner Herr* & Damskrädderi-EtabL
37 Drottninggatan, l tr
A. T. 22519. K. T. 6713 (A. F. 1629).
ras nyskapande tankar, men det är
också den det åligger att bära
utvecklingen och kulturarbetet på sina
breda skuldror.
Att få denna hop så välorganiserad,
så vitt blickande och så besjälad av
rätt färdighetskravet att samhället i
ordets bästa bemärkelse blir ett hem för
alla sina medborgare, det är dit vi
vilja sträva och till det arbetet behöver
mannen kvinnans hjälp.
Så förmenen oss då icke att bära
vår andel av de bördor det stora
hemmet lägger på våra skuldror, och må
varje kvinna besinna vad det är tiden
kräver av henne. Sitt intresse
ådagalägger hon genom att teckna sitt namn
på rösträttslistorna, men är hon
ovillig till detta, då må hon också
besinna att hon ikläder sig ett stort ansvar.
Ty den som icke är med, är mot. Och
i längden hjälper det icke att
spjärna. Utvecklingens hjul rullar
obarmhärtigt framåt och krossar de
egoistiska beräkningarna och de personliga
önskemålen. Och varje reformkrav,
som hunnit genomsyra det allmänna
medvetandet, är en gradmätare på ett
visst utvecklingsskede.
Men det är synd att hejda
framåtskridandet, det är synd att kasta
småsten på den väg, från vilken
kvinnorna röjt undan fördomars och
traditioners tunga block, det är dubbel synd
att icke ge akt på vad tiden kräver,
utan se allt ur sin egoistiska
synvinkels snäva gränser. Giv ditt namn och
stå solidarisk med hela kvinnosläktet.
Nu vila decemberdagarna grå och
tunga över jorden och tanken söker
sig framåt mot det år som klockorna
snart ringa in och som bär budskap
om ljusets seger över vintermörkret.
Måtte det nya året också bringa ett
ljusets och hoppets budskap till dem
som arbeta mot trycket av fördomar
och sekelgammal hävd. Må varje kvin-
Svaluddens Pensionat
rekommenderas
R. T. Ulriksdal 17. A. T. Ulriksdal 85.
Postadr. Järva. Vördsamt Elin Johansson.
F*anallelter.
Av Anna Maria Roos.
För ett par decennier sedan skrev
den lärde orientalisten professor
Herman Almkvist, att det är ett misstag,
när man tror att det är männens
svartsjuka som tvingar de muhammedanska
kvinnorna att bära slöja; kvinnorna
själva — förklarade prof. A. — vilja ej
bli frigjorda från slöjans tvång, vilja
ej visa sina ansikten för främlingar.
För ett par år sedan skrev den kända
författarinnan madame Myriam Harry
under ett besök i Tunis, att det är ett
misstag att tro, att de
muhammedanska kvinnorna äro olyckliga över att
vara instängda i harem; de äro
tvärtom lyckliga i sin fångenskap och skulle
alls ej vilja byta med sina europeiska
systrar.
Helt nyligen behandlades i Kalkutta
stadsfullmäktige ett förslag om att en
offentlig park skulle under några
timmar dagligen upplåtas endast åt
Zena-nas kvinnor — de kvinnor i de högre
klasserna, som annars måste tillbringa
hela sitt liv instängda, men som på
detta sätt skulle, utan att bryta mot de
stränga kastföreskrifterna, få en
möjlighet till att andas frisk luft och få
motion. Läkare hade förklarat, att
härigenom skulle många liv kunna
räddas, som nu vore dömda att snart
utsläckas. Förslaget föll emellertid, —
och dess motståndare förklarade, att
det var av omsorg för kvinnornas eget
väl som de motsatte sig förslaget; det
skulle i själva verket på flera sätt
kunna vålla kvinnorna obehag att komma
ut ur sin sedvanliga avskildhet.
Man känner igen tankegången —
eller hur?
Beträffande de två ovan nämnda
författarnas utsagor, vill jag påpeka, att
de helt visst på sina förfrågningar
kunnat få svar i Överensstämmelse
med de uttalade åsikterna. Muhamme-
na känna sitt ansvar inför det nya
år som stundar oeh må var och en i
sin mån bli den gnista som tänder
rösträttens flammande midvintersbloss
över landet.
Frågobxjrån Kronan
Amanuensen C. Mothander
Mästersamuelsgatan 71, Stockholm. 10—4.
Alla juridiska uppdrag. Alla slags förfrågningar mot
i kr. postförskott. Specialitet: B arnuppfo strings mål.
N:r 24.
danska kvinnor äro vana vid att
endast de, som förlorat sitt anseende som
ärbara kvinnor, uppträda utan slöja;
man kan ju då väl fatta, att många
skola med ovilja avvisa tanken på att
visa sig för allmänheten obeslöjade.
De haremsdamer, som m:me Harry
träffade i Tunis, ha utan tvivel många
gånger av sina män hört föraktfulla
uttryck om de europeiska kvinnornas
frihet att — ensamma och obeslöjade —
röra sig ute bland människor och
uttryck av hån gent emot de europeiska
männen, som kunna tillåta sina
kvinnor något sådant som helt berövar dem
deras kvinnliga värde; det var då ej
underligt om dessa tunesiska kvinnor
förklarade, att de ej ville byta med de
europeiska.
Känsligheten för vad folk säger, är
stor hos de allra flesta människor; oeh
hos kvinnorna är känsligheten för vad
männen säga i allmänhet särskilt stor.
Det är ju en svaghet, — ehuru en
svaghet som dels blir ursäktlig genom
vanor och förhållanden, dels
sammanhänger med mycket av det bästa inom den
kvinnliga naturellen.
Det finnes många, många nutida
europeiska kvinnor, som ständigt fått höra
av de män, som stå dem nära, att de
skulle mista mycket av sin kvinnliga
tjusning, om de strävade efter kvinnlig
rösträtt. Och än mer om de en gång
vunne denna rösträtt. Det är icke så
underligt om de taga intryck därav.
Men då man stundom hör motståndare
till den kvinnliga rösträtten göra
mycken affär av det faktum, att ett ganska
stort antal kvinnor ej äro för nämnda
rösträtt, då tänker man ovillkorligen
därpå, att antagligen många av dessa
kvinnor — ehuru visserligen ej alla —
skulle, om de i stället varit födda i
Orienten, ha förklarat det motbjudande att
kvinnor gå ute på gatorna obeslöjade
och upprörande att kvinnor tala med
främmande män.
Ett rekord vid årets
stadsfullmäktig val.
Den i dagarna av Stockholms stads
statistiska kontor offentliggjorda
redogörelsen för årets stadsfullmäktigeval meddelar
bl. a. det glädjande resultatet, att de
kvinnliga väljarna i större utsträckning än vid
föregående val begagnat sig av sin
kommunala rösträtt. Av de röstande voro
33,887 män, motsvarande 57,3 proc. av
effektivt röstberättigade män och 10,218 kvinnor
eller 39,7 proc. av effektivt röstberättigade
kvinnor. Vid förra valet deltogo 8,111
kvinnor. För dem som klaga över bristande
medborgaranda från kvinnornas sida kan
det vara väl värt att beakta det
sakförhållandet, att av männen voro endast 67,8 proc.
effektivt röstberättigade, medan å andra
sidan kvinnorna hade att uppvisa en siffra
av 90.2 proc. Kvinnorna ha således bättre
än männen förstått att bevara sin rösträtt.
LAGERSOWS
SKOmAGASIN
dakobsgatan 18 - Predsgatan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
