- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / II Årg. 1913 /
24:5

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som efter många själsstrider beslutit
sig för att söka vinna befrielse från
ett förhållande, som verkar
förnedrande oeh försämrande på henne, men alls
ej önskar såra eller kränka, oeh då är
ansökning en både bättre och enklare
form än uttagande av stämning. Och
ansökningsformen berövar ju ej
domaren ett enda av de processmedel han
behöver för ärendets behöriga
prövning; analogien med boskillnad på ena
partens begäran torde vara fnllt
tillräcklig för att bevisa, att inga
praktiska svårigheter behöva uppstå vid
handläggning genom ansökan jämväl
av dessa mål.

Likaledes förefaller mig
bestämmelsen om medling vara alldeles
överflödig. Det gör nästan ett litet löjligt
intryck att läsa en paragraf, som börjar
med att stipulera medling oeh giva
regler för dess åstadkommande, och sedan
slutar med att förklara, att om
makarna undandraga sig medlingen, så gör
det ändå ingenting. Beredningen kan
vara alldeles övertygad om, att i det
stora flertalet fall medling många,
många gånger, innan upplösning av
äktenskapet begäres, försökts av släkt och
vänner, mycket lämpligare människor
än präster och magistratspersoner.

De ändringar i andra lagar än G. B.
som beredningen i samband med sitt
förslag förordat ha till en del redan
nämnts i förbindelse med därmed
sammanhängande bestämmelser. Av de
övriga är det, såvitt jag kan finna, endast
en som kan ha något intresse för
allmänheten, nämligen det nya
stadgandet i Ä. B. 19: 3, att efter återgång,
separation eller skilsmässa den av
föräldrarna, som har barnen i sin vård,
också skall vara deras förmyndare; här
har tidigare rått mycken osäkerhet i
rättstillämpningen, och vi ha skäl att
vara beredningen tacksamma för en
uttrycklig regel härom.

I det hela är det med övervägande
tacksamhet vi mottaga det
föreliggande förslaget. Men det behandlar också
den relativt lättaste delen av
äkten-skapslagstiftningen; det som återstår
är det centrala och det grundläggande;
det är där de principiella
divergenser-na göra sig gällande, och det är ingen
lätt uppgift att därvidlag representera
både den manliga och den kvinnliga
kontrahenten. Den föreliggande delen
gör intryck av icke endast god
förmåga — den bör väl vara självklar hos
Lagberedningen — utan även av god
vilja; måtte förslaget vara ett gott
omen även för dess kommande arbete.

ENÉRCON

förordas av läkare såsom ett
kraftigt näringspreparat, verksamt styrkande vid allmän svaghet, blodbrist,
sömnlöshet, rubbningar i nervsystemet och under rekonvalescens.

Tillverkas av A.-B. PHARMACIA, Stockholm.

Kontrollant: Professor Fil. D:r K. A. Vesterberg.


s Arbetet ute i landet
Alingsås F. K. P. R. hade den 29
november sitt ordinarie höstmöte. Innevarande
års styrelse omvaldes och har följande
sammansättning: fru Anna Kling ordf., fru
Maggie Täcklind v. ordf., fröken Elisabet
Petersson sekr., fröken Hammarstrand
kassaförvaltare, och fröken Lina Larsson;
suppleanter fröken Anna Norlander och fru
Sandin, Till eentralstyrelsemedlem
omvaldes fröken Elisabet Petersson med fru
Maggie Täcklind som suppleant. Till revisorer
utsågos fru Elin Ericsson och doktorinnan
Nystedt. Den 30 nov. höll fröken Ingrid
Bergius offentligt föredrag i Enighetens
lokal om ”Kvinnans politiska rösträtt”, och
efteråt anordnades samkväm för
föreningens medlemmar.

Arvika F. K. P. R. har haft
sammanträde för val av funktionärer. Styrelsen fick
följande sammansättning: ordf. fröken
Olga Segerberg, vice ordf. fru Hildur
Win-blad, sekr. fröken Elsa Nordström,
kassa-förv. fru Anni Robsahm och Övriga
ledamöter fru Greta Rogstadius, fröken Anna
Svensson och fru Anna Rennerfelt.
Suppleanter fru Amanda Larsson och fröken
Brita Crona. Revisorer blevo fröknarna B.
Öberg och B. Gustafsson med fru H.
Nilsson och fröken D. Lindeberg som
suppleanter. Till ledamöter i centralstyrelsen
valdes fröknarna O. Segerberg och E.
Nordström.

Askersnnds F. K. P. R. hade tisdagen den

25 november sitt ordinarie årsmöte. Till
ordförande omvaldes fröken Nicoline
Blidberg och till styrelsemedlemmar fru H.
Myhrman, fru V. Löndborg, fröken J.
Karlsson, fru J. Söderstéen, fröken H.
Ljung-qvist. Fröken Vilma Eriksson invaldes i
styrelsen efter fröken A. Arnander, som
avflyttat från staden; suppleanter blevo de
förutvarande: fru H. Vallerius och
doktorinnan H. Andersson. Till
centralstyrelsemedlem utsåg föreningen fröken Vilma
Eriksson med doktorinnan Hulda
Andersson som suppleant.

Avesta-Krylbo F. K. P. R. hade sitt
ordinarie höstmöte den 24 nov. varvid
följande styrelse valdes: ordf. fru Erika
Falkman, efter fru Karin Gelhaar, som avsade
sig återval, v. ordf. fru Ringa
Wallen-ström, sekr. fröken Hanna Forsell, v. sekr.
fröken Hildegard örtendahl, kassaförv.
fröken Gertrud Forsberg. Vidare invaldes fru
Anna Skoglund, fröken Lotten Eklund;
suppleanter fru Gerda Järnberg och fru
Elin Andersson; revisorer fruarna Hilma
Lundqvist och Lydia Andersson;
centralstyrelsemedlem fru Erika Falkman med
fröken Hanna Forsell som suppleant. Ombud
till länsförbundet: fröken Hanna Forsell,
fru Ringa Wallenström, fru Anna
Skoglund; suppleanter: fröken Lotten Eklund,
fru Hilma Lundqvist och fru Annie Blom.
Föreningen beslöt att anordna en
försakelsedag i och for namninsamlingen. MÖtet
avslutades med ett trevligt samkväm

Borlänge-St. Tuna F. K. P. R. hade den 3
december sitt andra höstsammanträde. Vid
förrättat styrelseval återvaldes fru Maria
Vidigsson till ordförande, övriga
styrelsemedlemmar blevo: fru Elsa Holmgren,
fröken Tyra Liljekvist, fröken Lisa
Flodman, doktorinnan Freja Fredrikson, fru
Elsa Lindbom och fröken Signe Fridholm.
Till suppleanter valdes fröken Matilda
Sterner och fröken Ida Larson. Till
centralstyrelsemedlem valdes fröken Signe
Fridholm med fru Maria Vidigsson som
suppleant. Till revisorer utsågos fröken
Nanny Lej dström och fru Helfrid Larson,
med fröken Agnes Hallberg och fröken
Sigrid Askengren som suppleanter. Efter
förhandlingarnas slut vidtog samkväm med
uppläsning av ”Madame Anti”.

EksjÖ F. K. P. R. hade den 26 nov.
ordinarie höstmöte, varvid den gamla styrelsen
omvaldes, och består densamma av
doktorinnan Scharp ordf., fru H. Hellberg v.
ordf., fröken M. Löfroth sekr., fröken E.
Witt v. sekr., och fröken A. Ohlin kassör.
Till eentralstyrelsemedlem och suppleant

omvaldes fröken Löfroth och doktorinnan
Scharp. Vid mötet förekom ett utförligt
anförande i prostitutionsfrågan, varefter
samma resolution antogs som antagits vid
det stora kvinnomötet i Stockholm den 19
april i år.

Grängesbergs F. K. P. R. har haft sitt
årsmöte i förening med samkväm. Av
årsberättelsen framgick bl. a. att föreningen
växt betydligt under det gångna året, från
22 medlemmar till 54. I själva
Grängesberg har namninsamlingen gått både fort
och bra, tack vare de många som ägnat tid
och krafter däråt. Förutom föreningens
egna medlemmar har en del av Koop.
kvinno-gillets och Socialdemokratiska
kvinnoklubbens medlemmar deltagit i det krävande
arbetet. Resultatet kan också betecknas som
mycket gott, ty kvinnorna ha visat sig i
stor utsträckning veta, vad frågan gällde,
och hos många ha säkert själva
namninsamlingsarbetet verkat som en väckelse.

Göteborgs F. K. P. R. hade den 25 nov.
anordnat ett möte i Gamla högskolans aula.
Sedan ordf. hälsat de närvarande välkomna,
höll fru Gerda Hellberg från Karlstad ett
med livligaste intresse åhört föredrag.
Därefter följde ett trevligt samkväm med sång
och musik, och fru Carlbergs dialog
”Samma don”, vilken spelades utmärkt och
väckte allmän förtjusning. Den 29 nov. hade
föreningen sitt årsmöte under fru Frigga
Carlbergs ordförandeskap. Sedan
protokollet från föregående årsmöte upplästs,
företogs en del val. Till styrelse återvaldes
fruarna Carlberg, Fagerskog och Wigardh,
fröknarna Hamberg, Olsson, Svensson,
Träd-gårdh och Öijer, samt nyvaldes fröken
Leon-tine Sterner efter fru Anna Holm, som
avflyttat från orten. Till
centralstyrelsemedlem valdes fru Frigga Carlberg med fröken
Hildur Öijer till suppleant. Till revisorer
för innevarande års räkenskaper utsågos
fröknarna Augusta Bagge och Martina
Le-visson samt till suppleant fröken Agda
Andersson.

Hallsbergs F. K. P. R. hade sitt årsmöte
tisdagen den 2 dec. under fru Selma
Liljekvists ordförandeskap. Sedan protokoll
från föregående möten upplästs redogjordes
för namninsamlingen, som visat ett gott
resultat. Till ny styrelse för år 1914 valdes:
ordf. fru Selma Liljekvist; vice ordf. fru
Karin Gustavsson; sekr. fru Frida Edström,
vice sekr., fru Jenny Persson, kassaförv.
fru Josefina Molander, vice kassaförv. fru
Lovisa Hallin. Suppleanter blevo fru
Mathilda Lundell och fru Hanna Engström.
Till eentralstyrelsemedlem utsågs fru
Karin Gustavsson med fru Maria Björckström
till suppleant.

Halmstads F. K. P. R. hade den 28 nov.
ordinarie sammanträde. Till
Centralstyrelsemedlem omvaldes ordf. fröken Anna
Ljungberg och suppleant blev fröken Elin
de Maré. Efter föreningsärendena
lämnades en redogörelse för Budapestkongressen.
Flera nya medlemmar antecknades.

Haparanda F. K. P. R. anordnade den 25
nov. ett angenämt samkväm å goodtemp-

Hugh sprang upp från bänken, vit i
ansiktet. Om Ella oförberett slagit honom i
huvudet med suffragetternas klassiskt
vordna vapen, hammaren, skulle han icke blivit
mera ursinnigt utom sig. Han var mållös
av förbittring. Detta var således den
kvinna han i ett ögonblick av hänförelse varit
färdig att sätta högre än alla andra. En
suffragett, världens föraktligaste, mest
förhatliga varelse.

— Jag hatar suffragetterna, var allt vad
han fick fram.

Men Hugh, du vet ingenting om dem. Du
har aldrig hört dem eller sett dem.

—-Jag har sett dem.

— När?

— I slagsmål med polisen. Det plågade
honom att bekänna det. Varför skulle Ella
tvinga honom. Han kände det som en
brännande skam, att kvinnor kunde bära sig Åt
så som dessa. Han skulle velat ge år av
sitt liv för att ha sluppit se uppträdet, som
nu stod för honom med varje detalj klar
och tydlig, och lian tyckte sig se Ella med
utslaget hår och förvridet ansikte i
vanmäktig ilska gå lös på en jättelik
poliskonstapel. Han stod inte ut längre, han ville
gå ifrån henne utan vidare.

Men hon ställde sig i vägen för honom.

— Jag vill, att du skall försöka förstå,
sade hon. Se på mig, Hugh.

Motvilligt lät han sig dragas ned på bän-

ken, hörde henne tala som i en dröm och
tvingade sig att se in i hennes ivriga,
upprörda ansikte, ett nytt ansikte, som
skrämde och lockade honom.

— Minns du i lördags, då vi gick över
gräset i Kensington Gardens och hela
världen var som en enda ljuvlighet? sade Ella.
Jag skall säga dig nu, vad jag inte tänkt
berätta, att jag då var så fylld av min
känsla för dig, att det blev som en extas.
Jag trodde min själ skulle sprängas, om
jag inte fick något uttryck for denna
känsla, jag tyckte att den skulle döda mig.
Den måste uppgå i någonting större och
mäktigare, någonting utom mig, som bar
mig och räddade mig från mig själv. Du
går i kyrkan, du Hugh, du vet vad det
vill säga att upptagas i en menighet,
men det visste inte jag förut. Det är
som att bära en låga, den längtar till elden,
sitt element. Jag vet knappt hur jag kom
att gå till suffragetternas möte i Albert
Hall just den kvällen. Om det inte varit
min känsla för dig, hade jag nog aldrig
kommit dit. Mrs Pankhurst var där, blek
oeh skugglik efter hungerstrejken i
fängelset, och miss Annie Kenney var så
medtagen, att hon kunde endast viska. Hela
församlingen, 10,000 människor, reste sig och
hyllade dem med ljudlös tystnad. Nej, du
kan inte förstå, vad detta var. Tårarna
strömmade ur ögonen på mig. Vad var min

lilla person, min lilla känsla, mot denna
stora, som kom 10,000 människor att resa
sig som en man och som rörde alla deras
själar och gjorde dem stumma av
hänförelse.

— Masshysteri, massmitta, stötte Hugh
fram. Så länge Ella talat om sin känsla
för honom, hade han varit helt med, men
han lyssnade endast förströdd till vad hon
sedan hade att berätta.

— Då kan du också ge samma namn åt
korstågen och andra stora rörelser, som satt
märken i tiden, sade hon lugnt. När
tusentals människor på en gång blevo utom
sig och ropade: Gud vill det!

— Å tyst, du sårar min religiösa känsla.

De tego båda och hämtade andan efter

striden.

— Om jag hade makt över dig, sade Hugh,
och hans gossansikte lades i djupa veck,
skulle jag förbjuda dig att gå nu.

Det var att träffa Ella på hennes
ömmaste punkt. Hon hade icke fullt gjort klart
for sig än i hur hög grad hon begärde
frihet för sin person att söka sin egen väg.

Hon reste sig, kylig och främmande.

— Jag skulle tacka Gud, om jag trodde
på honom, sade hon med en överdriven
värdighet, som verkade barnslig, att jag aldrig
gav dig någon rättighet över mig.

Hugh såg henne gå. Han var egentligen
bottenlöst förvånad över den storm som

gått fram, men förbittrad, på något sätt
kränkt i sina rättigheter också. Det
otroligaste och mest oberäkneliga hade drabbat
honom från Ella, som han trodde sig känna
som sig själv, och hans begrepp om
ordning och reda i den verklighet han vant sig
att handskas med, voro kastade över ända.

Ella tog en bil utanför Towern och kröp
snyftande ihop i hörnet av vagnen. Att
Hugh av alla människor på denna jord inte
skulle förstå. Det blödde inom henne efter
hans hårda ord. Hon kunde inte fatta, att
de skilts som fiender. Det var naturligtvis
hennes fel, som icke kunnat förklara saken.
Hugh var icke sådan som han visat sig.
Hon hade överrumplat honom.

— Idiot, sade hon till sig själv, och satt
plötsligt upprätt i vagnen. Varför sa jag
honom inte, att suffragetterna kämpa för
detsamma som han själv sätter högst, för
sedlig renhet! Varför talade jag inte ett
ord om deras kampanj mot den vita
slavhandeln? Det skulle Hugh förstått, han
som vill att alla tvivelaktiga element skola
exporteras till kolonierna och börja ett nytt
liv där.

Hon var färdig att be chauffören vända
bilen, men stoltheten segrade.

— Så mycket värre för honom, tänkte
hon, så mycket värre for honom, som inte
får vara med i striden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/2/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free