Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrilca-Bremer-FOrliBBdets
trettloårsjnbileu.
Om något reformarbete lönar sig, så
är det kvinnosaksarbetet — det blir
facit av varje bokslut på detta område.
Hur många missräkningar och
nederlag vi än inom de olika småperioderna
må ha att se tillbaka på, hur litet vi
än må anse oss ha hunnit med av
våra önskemål — sedd i
fågelperspektiv tar sig dock kvinnosakens
utveckling icke obetydlig ut, helst om man
tänker på att det här gäller endast
omkring sextio år, räknat från
Fredrika Bremers Hertha och kvinnans
myndighetsförklaring.
Och under den sista halva tiden av
dessa sextio år har
Fredrika-Bremer-Förbundet varit med och burit dagens
tunga och hetta, i många fall startat
reformarbetet, alltid tagit kraftig del
däri. Det är ett långt steg från den
kungl. förordning av 1834, som ger
”välfrejdade personer av kvinnokönet,,
vilka i anseende till försvagad hälsa
eller av andra bevekande
omständigheter äro i behov av något
försörj-ningsmedel, tillåtelse att i Stockholm
tillverka och försälja tårtor, pastejer
och bakelser” — och till
lärarlönenämn-dens nyss utkomna förslag om
tillträde för kvinna till adjunkturer och
lektorat vid statens läroverk samt till
rektorat vid statens samskolor,
folk-skolelärarinneseminarier och Högre
lärarinneseminarium. Det är nästan
lika långt mellan inrättandet av Högre
lärarinneseminarium å ena sidan och
tillkomsten av kvinnliga juris och
teologie kandidater samt juridiska och
filosofiska docenter och 40 kvinnliga
läkare å den andra. Och gå vi även från
frågan om arbete och kompetens till
det kommunala och politiska livet, så
ligger det en inte ringa utveckling
mellan den knappt tillmätta kommunala
rösträtten av 1862, för kvinnorna så
knappt tillmätt, att den praktiskt taget
blev oanvändbar — och den för gifta
kvinnor så liberalt utvidgade
rösträtten jämte den nästan oinskränkta
kommunala valbarhet som 1909 kommit
kvinnorna till del. Se vi på den
politiska rösträtten, är det kanske mången,
som känner sig benägen att knota över
de tuppfjät framåt vi tagit. Jämföra vi
emellertid med männens kamp för sin
egen s. k. ”allmänna” rösträtt, få vi
medge att tolv år inte är så lång tid
för att ha uppnått både utredning,
kunglig proposition och en
landsorganisation på åtskilligt mer än 200
föreningar. Och gå vi därifrån över till
det ömtåligaste av alla
kvinnosaksom-råden, den gifta kvinnans ställning, så
— hur många förändringar i den
manliga opinionen ligga inte bakom det
steg som lagberedningen tog med
inkallandet av kvinnliga sakkunniga?
Nu är det naturligtvis inte min
mening att säga, att
Fredrika-Bremer-Förbundet genomfört allt detta. Men
det finnes ej ett enda av dessa
områden, där det ej på något sätt
medverkat, och på flera håll har det också
framkallat själva starten. Detta har
varit fallet lika mycket under
kvinnorörelsens senare period, den då det
företrädesvis gällt juridiska och
politiska frågor, målsmanskapets
upphävande och rösträtters d. v. s. kvinnans
fulla jämnställighet®ned mannen som
nnder den tidigare, då det endast
gällde det ekonomiska, d. v. s. tillträde till
arbete och kompetens.
Vad rösträttsfrågan angår, har
förbundet där i själva verket skött
första starten, först genom en petition till
Kungl. Maj:t 1899 och sedan genom
sammankallandet av det första mötet
Äkta makar!
Försumma icke inbördes testamente! Uppsättes för
Kr. 5: —. Råd och upplysningar Kr. 2: — å
JOH. J:SON CARLOS ADVOKATBYRÅ
Ad. Fredr. Kyrkogata 15. Telefoner. Exam, jurister.
Kvinnorna omkring Thor ild.
JANE GERNANDT-CLAINE: 1
Skuggan av ett snille. En berättelse från
Thomas Thorilds dagar.
Wahlström & Widstrand. 296 sid. Pris
kr. 4: 50.
Fru Jane Gernandt-Claine har själv
berättat att idén till sin nya roman,
”/ skuggan av ett snille”, fick hon på
Årsta i Baltiska utställningen,*när hon
där fann ett porträtt av Thomas
Tho-rild över dörren till stora hallen. För
en författare, som i likhet med fru
Clai-ne, har ett verkligt intresse for
kvinnornas strävan efter andlig frigörelse
och som samtidigt genom sina sista
böcker kommit att leva sig in i den
tid, som ligger ett sekel eller mera
tillbaka i tiden, för denna författare
ligger kombinationen Thorild —
kvinnorörelsen så nära till hands, att det inte
kan behövas mer än en blick på ett
porträtt för att den skall ligga klar
för tanken.
Kvinnorna omkring Thorild, hur
sågo de honom, hur mottogo de hans
förunderliga nya budskap om
kvinnokönets naturliga höghet? Och
hurudan var denne kvinnornas teoretiska
lovprisare mot de levande kvinnor,
med vilka han kom i beröring?
Man kan inte tänka sig en mera
tacksam uppgift för en författare av Jane
Gernandt-Claines kynne än att väcka
upp dessa döda och glömda kvinnor
omkring Thorild och ställa dem infor
samtiden. Han må väl vara en hjälte
för frågan i april 1902, varpå det alltid
varit representerat i V. U.
Under tiden har F.-B.-F. blivit en
institution att räkna med, ett
departement för kvinnosaken i vårt land och
har också stundom fått dela stadgade
institutioners öde att anses
konservativ och stagnerad. Dylikt kan
förbundet emellertid taga med lugn —
därvidlag delar det öde med alla politiskt
neutrala, som alltid av de krigförande
parterna anses som halva och
försiktiga. Men det är också, som vi
tillfyllest borde veta nu för tiden, en
styrka att vara neutral; då kan man efter
kriget duga som medlare, och då står
man själv med friska krafter redo att
fortsätta det reformarbete, som de
krigförande måst försumma. För att
tillämpa detta resomenang på vår egen
inre politik, så måste givet en tid
komma, då partipolitiken inte längre
betyder så mycket i vårt lands kvinnofråga
som den på sista tiden kommit att
gÖ-ra, och då kommer F.-B.-F. att få ännu
större betydelse än vad det nu har.
Jag misstänker, att förbundet även
efter målsmanskapets upphävande och
rösträttens genomförande kommer att
vara behövligt, både när det gäller
principer och detaljer av kvinnosaken.
Då förblir det också en ovärderlig källa
till styrka för dess arbete att alltid ha
verkat i hägnet av Fredrika Bremers
ideella tankar.
Lydia Wahlström.
Fredrika Bremer-Förbundets 30-årsdag
firades å Strand hotell tisdagen den 8 dec.
med en anslående fest, bevistad av omkring
400 personer. Då förbundets ordf., fru
Agda Montelius, av sjukdom var förhindrad
att närvara, blev det v. ordf., d:r Lydia
Wahlström, som höll högtidstalet. Fröken
Axianne Thorstenson lämnade en historik
av förbundets verksamhet, illustrerad av
skioptikonbilder. Vid supén höll fröken
Lotten Dahlgren ett humoristiskt minnestal
på vers.
just för hennes mest älskade
kvinnotyp: den unga ljuva flickan, vars
väsen är en sammangjutning av förnäm
stolthet oeh personlig värdighetskänsla
med en självförgätande Ömhet, som
söker ett föremål värdigt att ägna sin
av mystik genomdränkta kärlek. En
variation av denna typ, ehuru mindre
erotiskt betonad, mera kyligt
intellektuell är bokens Livia Spånge från Åbo,
som i sin barndom drömde om att bli
en finsk madame de Maintenon och
att med hjälp av de kunskaper hennes
far delgivit henne samla och leda andra
nya flickor på vetandets väg.
Hennes dröm gick inte i uppfyllelse; om
ett livsöde är ägnat att kuva och
krossa en människa, så var det hennes.
Men hennes ande segrade över
sjukdom, bundenhet och brutalt våld, som
betvingade hennes kropp, och hon
vågade slutligen det djärva steget att
göra sig fri ur ett påtvunget
äktenskap och söka realisera i blygsammare
former sin barndomsdröm. Thorilds
roll i hennes kamp för räddningen av
sin naturliga höghet framställes av
författarinnan var icke att lära henne
en helt ny sanning, men att bestyrka
vad hennes eget hjärta sagt redan
henne.
Thorild själv, sådan hans unga
he-rosgestalt skymtar i boken, där hans
teser krevera som granater, står helt
ensam och oberörd och ingen kvinna
kan berömma sig av att det är
kärleken till henne, som inspirerat honom.
Det är först i bokens senare del, som
^ian börjar uppmärksamma sin forna
elevs, den lilla kaffejungfrun Sofia v.
Kowskys svärmiska dyrkan och
besvarar den med att träda upp för hennes
heder och sedan förunna henne
lyckan att följa i landsflykt.
Man är fru Claine särskilt tacksam
för att hon icke sökt att förklara
fenomenet Thorild ur en kärlekshistoria
och över att hon förstått att ge
kvinnorna omkring honom den adel, som
gjort dem till hans jämnbördiga, vilka
förmådde mottaga hans budskap,
därför att det bejakades av deras egna
hjärtan.
All sin poesi och all sin Ömhet har
författarinnan slösat på dessa
kvinnor kring Thorild, och hon lär oss
älska dem som hon gör det själv. Som
en motsats att framhäva deras
ljuvhet har hon tecknat en typ av en rik
1700-tals mamsell, Dorothée, som mera
stämmer med de porträtt, som härröra
från fru Lenngrens hand.
Mot oss döttrar av en senare tid har
riktats den förebråelsen, att vi
otacksamt glömt Thorild, vår
kvinnorörelses stora geniala profet. Bland de
tecken — se porträttet på Årsta — som
tyda på, att vi börja gottgöra
försummelsen, räknar jag också Jane
Gernandt-Claines bok, som är en
förtjusande introduktion för obekanta till
studiet af Thorild själv.
Elin Wägner.
Nya kvinnliga stadsfullmäktige.
I Karlstad har folkskollärarinnan
fröken Anna Ljungkvist omvalts av
de frisinnade och åkeriägaren fröken
Alma Andersson nyvalts av de
moderata.
Vid den 1 dec. förrättat
stadsfullmäktigval i Norrköpings l:sta
valdistrikt blev högerns kvinnliga kandidat,
fröken Anna Karlsson omvald. Fröken
Karlsson är Norköpings enda
kvinnli-ga stadsfullmäktig.
A.-B. JOHN T. LOFGREN & C:o
Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
• Kungl. Hofleverantör ■
_ . . * .i, Siden-ÄYlle-Kläåningstyger
Rlkst. 4 29 mttSffatan 3( StOCKDOllIl. A. T. SO <8 pTOVfir t. ltinrtsnrten sUnrlftR eratlsn francn.
/47\
■ ■■■■■B mm. ■;
^ ■■■BBBBBBBHBB ■■
S Västerlånggatan J
■ (I, d. Barnängens lokal). ■
j, ASTRID SÖDERQUIST |
II] KAPPAPPÄR IJj
1 Klass Damskrädtieri.
Alltid välsorterat lager i fördelaktiga prislägen.
Specialité:
J. A. WETTERGRENS FABRIKATER.
Slutresultatet
av omröstningen i de sju amerikanska
staterna har nu blivit känt. Som vi redan i
förra numret kunde meddela, utföll
omröstningen till kvinnorösträttens förmån i de
båda staterna Nevada och Montana. Av
dessa har Nevada hittills varit den enda
svarta fläcken bland en mängd vita stater
på rosträttskartan, medan Montana i
väster och söder sammanhänger med dessa,
varför hela västern nu bildar ett enda
massivt rösträttsblock. I Övriga fem stater
föll frågan igenom.
D:r Anna H, Shaw, vars namn vi alla
känna och som är ordförande i National
American Woman’s Suffrage Association,
förklarar emellertid, att man inte alls kan
tala om något nederlag nu. ”Jag anser att
kampanjen i västern är en stor seger”,
yttrade hon dagen efter sin hemkomst från
en två månaders färd genom
kampanjstaterna. ”Till och med i går kväll, när
telegrammen tydde på att vi förlorat alla sju
staterna, ville jag inte höra talas om
nederlag. Förlorat! — vi kunde inte förlora
dem, de voro ju inte våra. De äro där för
att vi ska vinna dem, och vi hålla på att
erövra dem med god fart..
Men om det också icke blev någon direkt
vinst i de återstående fem staterna denna
gång, har dock den föregående kampanjen
varit av stor nytta. Särskilt i Ohio
fördes striden med en i den amerikanska
rösträttsrörelsens historia hittills okänd
häftighet. Antiföreningen och spritintressena
hade som vanligt sammanslutit sig för att
motverka kvinnorösträtten, och denna gång
på ett mer än vanligt motbjudande sätt.
Före omröstningen fingo nämligen
valmännen sig tillsända broschyrer av osedligt
innehåll, vilka angåvos komma från
rösträttsföreningen. Samarbetet mellan antis
och spritintressena sker f. ö. nu fullt
öppet. I de senares tidning, The Liberal
Ad-vocate, publiceras f. n. en serie artiklar
av antiföreningens sekreterare, och* före
omröstningen innehÖllo tidningens
annonser i spårvagnarna en uppmaning till
läsaren att ”titta på anslaget mitt emot” —
där man fann en uppmaning från antis
att rösta mot kvinnorösträtten. Iiiknande
saker berättas bl. a. från kampanjen i
Nebraska, där bryggarnas generalagent är
antis högra hand, vilket är ett allmänt känt
faktum.
I samtliga stater, där folkomröstning nu
ägt rum, har det visat sig, att alla de
element, som föraktas av goda medborgare,
hellre ville finna sig i kvinnornas
”indirekta inflytande” än stå risken att få
kvinnornas röster mot sig.
L. K. P. R:s centralstyrelse.
Till medlemmar av centralstyrelsen
har Stockholms F. K. P. R. återvalt
fröken Signe Bergman, d:r Karolina
Widerström och fru Ezaline Boheman
med friherrinnan Ebba Palmstierna
och fru Ester Brisman som
suppleanter.
L. K. P. R:s tolvte
centralstyrelsemöte äger rum i Stockholm fredagen
den 8 och lördagen den 9 januari.
Centralstyrelsens medlemmar och
suppleanter uppmanas att snarast insända
anmälan om deltagande till L. K. P.
R:s sekreterare.
Var skall man få ett gott leaffel
Jo p&
Nykterlietskaléet & Konditoriet
S;t Eriksgatan 30. Allm. Tel. 237 28.
Obs.! Enskilda rum finnas för komitéer och sällskaper.
RIING
ANTON BRODÉNS JURIDISKA BYRA
Allm. Tslelon m VÄSTEBLÅNGGATAN (».STOCKHOLM. Rikstelefon 144 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
