Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
III. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 JANUARI 1914.
N:r 1.
RÖSTRÄTT FOR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad
Redaktör: Ester Brisman.
Träffas onsdag och lördag kl. VsB—l/s4.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan1
Expeditionen öppen vardagar kl, 1—4.
Rikstel. Norr 600. Allm. tel. 147 29.
Telegramadress: Kösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1914 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Annonspris: 15 öre per millimeterhöjd, större
annonser och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.: Rikstel. 456. Allm. tel. 604.
9 f. m.—7 e. m.
Rösträtt för Kvinnor 191%.
Med detta nummer börjar Rösträtt för
Kvinnor sin tredje årgång, och då vi
nu inbjuda till prenumeration för 1914,
hunna vi icke göra det bättre än att
anföra några av de ord Ann Mar gr et
Holmgren i det sista numret på det
gamla året riktade till våra läsare:
En återblick på tidningens innehåll
under de gångna åren övertygar oss om
det berättigade i den allmänna meningen,
att tidningen på ett utomordentligt sätt
fyllt sin uppgift. Vederhäftigt och
grundligt har den behandlat själva
rösträttsfrågan, såväl som en mängd frågor sam,
manhängande med kvinnans
medborgarrätt. Den har givit nödig upplysning
om vad kvinnor behöva veta och beakta
för att kunna sätta sig in i de frågor
som särskilt beröra dem, men nu
ensidigt utredas och avgöras av män. Den
har verkat stimulerande i arbetet genom
noggranna och fullständiga meddelanden
om rösträttsrörelsens framsteg och
tillväxt, ej blott i Sverige, men i alla andra
länder. — — — — — — —–
Med ett ord vi ha fått fyllig valuta för
den enda krona prenumerationen kostar
för ett helt år, och vi ha kunnat känna
berättigad stolthet över vår tidning. —
En mångdubbling av Rösträtt för
Kvinnors prenumeranter bör vara vårt mål
nu vid årsskiftet. — — —–—-
Ha vi betänkt att på varje plats, där
Rösträtt för Kvinnor har en
prenumerant, där kan rösträttselden bli tänd,
och den är det som lyser och värmer
och för oss fram till seger.
Damdräkter
tillverkas verkligt förstklassigt under ledning av
akademiskt utbildad tillskärare. OBS.! Full garanti.
A.-B. Londoner Herr- & Damskrädderl-Etabl.
37 Drottninggatan, i tr.
A. T. 22519. R. T. 67 IS. (A. F. 1629).
Jill kung Uiffon- Hundra-Fjorton.
Du är så ung, kung .’Nitton-Jiundra-cFjorton,
och ännu så pass obekant med världen,
att du kanhända missförstått det jubel,
som tog emot dig vid din tronbestigning,
och tänker i ditt unga kungahjärta:
“som jag har ingen furste blivit hyllad. “
öm sådan är din tro, så låt mig vara
en hovnarr, som förklarar fenomenet
och säger, vad de kloke bara tänka.
Jag har din nåd? fflåväl. Tag åt dig jublet.
Sfflen inte var det nytt, det var det gamla,
som hälsat tusenden av dina likar
och föregångare på ettårstronen,
fast själva ritualen kan ha växlat
“Le roi est mort, vive le roi!“ är lösen.
Tag åt dig jublet, men förstå det riktigt.
5När mängden ger en härskare sin hyllning,
så är det för sin egen skull: en fordran
är kärnan innanför det lena, skalet.
Det där kan vara hälsosamt att veta,
och att det är en sanning, får du röna
den dag, då du skall stiga ner från tronen
och mäter tacken då med nuets hyllning.
ffilen här är än en sak, som du bör veta,
och som jag särskilt lägger dig på hjärtat
Det är de svenska kvinnornas förtröstan,
att du förmår, vad ingen hittills orkat:
att bryta ner det gamla skrank, som stänger
dem ute från en mängd normala plikter
och likaså normala rättigheter
och håller dem bland brottslingar och dårar
helt sonika. Det gamla skranket torde
vid det här laget vara litet murket
och föga svårt att riva; men jag lovar,
att, lyckas du med detta lilla storverk,
så skall du få en tacksamhet, så äkta,
så minnesgod, så växande beständigt,
att du, när du har gått till dina fäder
och sitter på en hedersplats i hävden,
med rätt skall kunna säga i ditt hjärta:
“Så mycken tack som jag har ingen skördat “
‘Frida landsort
Upp till kamp!
När ett nytt år lyfter sig ur kaos,
hälsa människorna det med glädje, så
som man hälsar det unga och
livsdugliga, vilket spirar upp ur brända
marker. Och man väntar alltid, att
just detta år skall medföra vad man
innerst åtrår. All misströstan och
bitterhet lägger man av som en gammal
klädnad, i vilken det icke höves att
möta den unge härskaren med
Ijusom-strålad panna. De förhoppningar, som
under hans föregångare gäckats, skola
nu fullkomnas, de frön man sått, spira
upp till gyllene skörd och de luftslott
man timrat, bli verklighet.
Forntidens gamle gåvo vid
Bragehor-net löften om kraft och mannadåd, som
skulle bära deras namn genom
hävderna. Kvinnorna vid sländan hörde tysta
på, men kanske tändes i deras hjärtan
den gnista, som hos deras senfödda
systrar skulle slå ut i full och klar
låga, känslan av att icke som blott
åskådare låta tidens ström rinna förbi
sin farkost, utan att reglera dess lopp,
medvetna om att den vilja till
handling och den kraft, som sporrade till
hjältedåd, även rörde sig på botten av
deras själar.
Längtansfullt sträcka vi händerna
mot det nya året, vi hoppas och vi
önska, men ytterst beror det på oss själva,
om det blir ett gott år eller ej. Icke en
slump avgör segern, utan vår egen
vilja att kämpa oss fram. Och segern är
icke ett slutmål, där man efter en
mödosam vandring kan få vila ut.
Endast medlet som skänker o&s dugliga
vapen till nya strider. Vem ger sig
vapenlös ut i kamp? Vem tvingar
murar att falla utan bräckor eller spett!
”Giv oss vapen och vi skola segra”,
säger soldaten, som drar ut i fält. Med
tomma händer vinnas inga fältslag.
Vapnet, som nutidskvinnan begär,
heter röstsedeln. Först med den i sin
hand kan hon bekämpa lagar, som
kränka henne, begära skydd för sina
barn, reglera sina lönevillkor, som ofta
skurits så orättvist och godtyckligt, och
hävda sin rätt att vara
medbestämmande i lagar, som hon måste lyda, Detta
måste tränga till djupet av vars och
ens medvetande: at$ utan vapen kan
ingen strid vinnas, utan röstsedeln är
medborgaren i det moderna samhället
förklarad undermålig, och den man
icke tar med i räkningen, visar man
icke heller tillbörlig hänsyn.
Kanske skall år 1914 bli ett kampens
år som intet förut. Arbetet skall
kanske hopas, fördubblas, men det gäller
att inte förtröttas, det gäller att visa
den riksdag, som snart sammanträder
Svaluddens Pensionat
rekommenderas
R.T. Ulriksdal 17. A. T. Ulriksdal 85/
Postadr* Järva. Vördsamt Elin Johansson.
Frågob\)rån Kronan
Amanuensen C. Mothander
Mästersamuelsgatan 71, Stockholm. 10—4.
LAGERSONS
SKOmAGASIN
dakobsgatan 18 - Predsgatan 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
