Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
IV. ÅRG. STOCKHOLM, 1 FEBRUARI 1915. N:r 3.
?l>cm beskyller alltid kvinnorna för att de, som allmänt kant dr,
icke förstd sig pd politik, flfoen ingenting talar sd mycket till
kvinnornas förmdn som det, att de icke förstd sig pd det man i dag
kallar politik, Ocf) dnnu mer: vad galler det i dag? €n gammal
vdrld sjunker ned i djupet, en ny uppstår. Den gamla världens
princip dr det rda väldet. 3Den stöder sig ddrpd, att den starkare
gör den svagare till sin träl ocl) låter fjcmom arbeta för sig. Den
nya världens princip dr ömsesidig f>jölp, Caritas* kärleken. — 3 en
lyckligare framtid skall kanske nationerna endast galla i den män
de bidragit till att påskynda människosläktets framryckande mot
det f)öga mdlet: människokärleken. 7Den vem kunde väl bättre
än kvinnorna giva parollen l)ártill?
Hermann Bahr.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatani
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. Vt3—lj\L
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel Norr 600. Ällrn. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Annonspris: 10 öre efter texten, 12 öre före
texten per millimeterhöjd, större annonser
och årsannonser rabatt.
Annonsavdeln.: Rikstel. 456. Ällrn. tel. 456.
9 i m.—7 e. m.
Vår fråga och riksdagen.
"Mer än någonsin övertygad om det
berättigade i kvinnornas rösträttskrav, anser
dock centralstyrelsen att ett förnyat
framförande av kvinnornas rösträttsfråga i
riksdagen icke behöver ske vid innevarande
riksdag — den första i perioden — helst som
de nu rådande exceptionella förhållandena
så starkt bringat andra frågor i
förgrunden.
Skulle en förändring i situationen
inträda, är centralstyrelsen beredd att upptaga
frågan till förnyad prövning."
I detta uttalande klargjorde L. K. P.
R. vid sitt nyligen avhållna
centralstyrelsemöte sin ställning till den
politiska situationen. Av den oinitierade
skulle detta uttalande möjligen
kunna tydas som en avmattning i
ihärdigheten, ett avbrott i droppens fall på
hälleberget, en kapitulation i kravet på
frågans snara lösning.
Att så icke är förhållandet visade
den ovanligt talrika anslutningen till
det stora tvådagarsmötet, där en
enighet, en samlad kraft, en målmedveten
vilja gjorde sig gällande som kanske
aldrig förr. "Mer än någonsin
övertygad", ja, vem borde icke bliva det inför
den ohyggliga världstragedi, som blivit
den ensidigt maskulina statskonstens
— låtom oss hoppas det — slutresultat.
Men vad nu vår frågas läge
beträffar, så hör det bedömas med kunskap
om, att det här gäller en
grundlagsändring. Om frågan toges upp vid
innevarande riksdag och — låtom oss tro
det omöjliga — bleve antagen till
lösning av båda kamrarna, så skulle den
dock efter lagens natur behöva
genomgå ännu en omröstning och detta vid
den riksdag, som i januari 1918
sammanträder efter de nya ordinarie valen
hösten 1917. För kvinnornas första
möjliga deltagande i väljandet av de
personer, som utgöra den andra
statsmakten, är det alltså av ingen betydel-
Några lärdomar av höstens
stadsfullmäktigyaL
Sistlidna december månad hade den
svenska landsorten att förnya sin
representation i städerna med halva
antalet ledamöter. Vad som gjorde dessa
val särskilt betydelsefulla för
kvinnorna var det faktum, att nu gällde det att
bevara och om möjligt stärka den
position, som vunnits för fyra år sedan,
då kvinnorna för första gången fingo
säte och stämma i stadsfullmäktige.
Det var nämligen dessa kvinnor, som
nu efter utgånget mandat stodo inför
frågan om omval eller fall. ,
Att tiderna nu voro bistrare för
kvinnorna än för blott två år sedan, då
vid nyvalen till stadsfullmäktige ett
vackert tillskott skedde i den kvinnliga
representationen, blev snart tydligt
Det visade sig, att partierna ej voro
lika villiga att uppsätta nya kvinnliga
kandidater, med undantag av en och
annan nybildad sammanslutning, som i
känslan av sin egen svaghet fikade
efter kvinnornas röster. Helt naturligt
koncentrerade sig kvinnorna då på att
se om frågan tages upp vid denna
riksdag eller vid den andra eller tredje och
sista inom perioden.
Det blir alltså ej någon reell
tidsförlust för kvinnorna om frågan vilar
över detta riksdagssammanträde.
Kanske få vi framdeles se vittnesbörd om
att under tiden världskrisens allvar
och det kloka, ihärdiga och
välorganiserade sätt varpå kvinnorna frivilligt
tagit del i de åtgärder, som stat och
kommun ansett nödvändiga, att detta
kommit omdömet att bli klarare och
livsuppfattningen djupare hos de män
i vår riksförsamling, som ha att taga
eller förkasta kvinnornas medarbete i
större utsträckning — ej tillfälligt
under en kristid — utan kontinuerligt och
berättigat i så väl goda som onda
dagar.
få sina avgående representanter
uppförda på fullt säkra platser å
partiernas listor, något som också i allmänhet
lyckades utan större svårighet.
Det utmärkande för hela det
förberedande valarbetet var emellertid att
det gick i trötthetens tecken. Det
gångna året hade bjudit på val till
övernog med två gånger riksdagsmannaval
för männen, och kvinnorna voro just
nu upptagna av det olikartade
hjälparbete, som världskriget gjort
behövligt. De proportionella valen
förutsätta åter en väldisciplinerad
valmans-kår under en säker och fast ledning,
om utgången skall bli den önskade,
förutsättningar, som i regel fattades
denna gång, då ledningen endast
ofullständigt kunde få grepp i massorna.
Följden blev också den, att
rangordningen i regel bröts efter de allra första
namnen. Med reduktionsregelns hjälp
insattes ej så sällan de allra sista
namnen på listorna, som folk i
allmänhet inte kommit sig för att stryka,
enär de — alldeles oriktigt — ansågos
ofarliga. Det hela urartade på flera
ställen till en fullkomlig anarki, där
varje liten yrkesgrupp, snart sagt, gick
fram med egen lista. I allmänhet
följde dock inte kvinnorna exemplet utan
röstade lojalt med den officiella listan,
då den kvinnliga representanten fått
en god plats på denna. Icke desto
mindre föllo åtskilliga av våra under
omval stående kvinnliga
stadsfullmäktige igenom. Till någon tröst kan det
ju lända, att även männen anmält
missnöje med valutgången. Så är t. ex.
i ett par norrländska städer valet
överklagat. Blir det upphävt, får det nog
även vad kvinnorna beträffar, en
annan utgång.
Lyckligtvis motvägas dessa förluster
av vinster för kvinnorna på platser,
där de förut ej haft några
representanter, och på andra orter ha de lyckats
behålla ställningen oförändrad.
En nyttig lärdom, som kan dragas
ur nederlagen är den, att kvinnorna ej
få göra sig för säkra och lita på att
få behålla en representant, hon må nu
vara aldrig så framstående, utan ett
energiskt arbete å deras egen sida för
henne.
Ivar Hwliis Boktr. 11
26 Gamla Kungsholmsbrogatan 26
*#••••« AUt *laps boktryck* ""¾J
Det som förenar är starkare
än det som skiljer.
Kriget — detta ohyggliga,
långsamma krig — rasar alltjämt, och det ser
mörkt ut för de fredliga
förbindelserna folken emellan. Dock är det som
en stråle i mörkret att kvinnorna trots
allt söka uppehålla det internationella
samarbetet, i den mån omständigheten
na kunna medgiva detta.
Visserligen har den Internationella
alliansens till i juni i år utsatta
kongress i Berlin måst uppskjutas^ men
tanken på en sammankomst mellan de
olika ländernas kvinnor redan i år vill
dock ej dö, och från tre olika håll har
förslag därom framkommit. Det
första har kommit från Holland, där
rösträttsföreningen bildat en kommitté för
internationella angelägenheter. Denna
föreslår att ordna ett möte för
praktiska angelägenheter i något av de
neutrala . länderna och inbjuder en dylik
konferens att samlas i Holland. Denna
konferens skulle endast arbeta, inga
festligheter skulle förekomma, men i
samband med densamma skulle
anordnas en mängd offentliga möten, där
kvinnornas syn på den närvarande
världssituationen kunde framläggas.
Samtidigt söka de framstående tyska
rösträttskvinnorna, d:r Anita
Augs-purg och ’Lida Gustava Heymann, få
till stånd ett internationellt kvinnligt
fredsmöte i Bern.
Slutligen har verkställande utskottet
i den engelska L. K. P. E. (National
Union of Women’s Suffrage Societies),
på förslag av miss Macmillan, en av
styrelsemedlemmarna både i N. U. W.
S. S. och den Internationella
rösträttsalliansen, beslutat anhålla hos mrs
Catt att hon ville sammankalla en
internationell rösträttskongress detta år.
Nödvändigheten att denna hålles i ett
neutralt land framhålles, likaså de
svårigheter, som den kommer att medföra,
men, tillägger tidningen Common
Cause, som redogör för förslaget, för
dem, som tro på kvinnornas
solidaritet över hela världen, kommer det att
bli av en oerhörd betydelse att råkas i
krig som i fred och att i krig som i
fred förklara "krig mot krigef*.
Nyvalda kvinnliga stadsfullmäktige.
I Kalmar: fru Hilma Runbäck och
seminarielärarinnan fröken Selma
Svensson.
I Lund: seminarieföreståndarinnan
fröken Maria Ljunggren (de
borgerliga). __________
Kvinnor i kommunalförvaltningen.
I Gävle folkskolestyrelses pedagogiska
nämnd: folkskollärarinnan E. Bengtsson
som suppleant.
I barnavårdsnämnden: fröken E.
Bengtsson med småskollärarinnan Alma
Wall-ström som suppleant.
I Kalmar folkskolestyrelse: fru Hilma
Runbäck.
I barnavårdsnämnden: fru Hilma
Kun-bäck.
LAGERSONS
S KÖPT) AG AS IN
dakobsgatan 18 - Fredsgatan 8
Röö*r»ö,t,ti fax» XLvlnno
bundna i ett band, gult eller grönt. Pris 4 kr.
Rekvireras genom Expeditionen, 6 Lästmakaregatan, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
