Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra sä mycket for en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
iv. Arg.
STOCKHOLM, 1 MARS 1915.
N:r 5.
HÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan i
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 7» 3—7*4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel, Norr 600. Ällrn. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 Öre i postanvisning till tidningens
expedition.
Kvinnornas insats i det
kommunala arbetet.
Med de kommunala valen i
Stockholm omedelbart förestående kan det
vara av intresse att kasta en blick på,
det kommunala arbete, som redan
utförts av kvinnor. Ett utmärkt
material härför erbjuder den statistik, som
sammanfördes till Årstautställningen.
Enligt denna, omfattande tiden till maj
1914, utgjorde hela antalet kvinnliga
stadsfullmäktige 88, av vilka på
Stockholm kommo 8.
Det tycks som om den kvinnliga
arbetskraften inom stadsfullmäktige
ganska väl tillvaratagits, av de 88
hava nära hälften eller 39 invalts i
kommittéer och styrelser av olika slag.
I skolstyrelser och kommittéer för
utredande av skolfrågor ha invalts
icke mindre än 12 av de kvinnliga
stadsfullmäktige. Bland dessa märkas
d:r Karolina Widerström och fru
Emilia TSroomé som ledamöter av
överstyrelsen för Stockholms folkskolor.
Naturligtvis ha de kommittéer, som
tillsatts för frågor, som särskilt röra
kvinnor och barn, fått sin del av de
kvinnliga stadsfullmäktiges
sakkunskap. I av stadsfullmäktige tillsatta
nykterhetskommittéer ha 6 kvinnliga
stadsfullmäktige invalts, 9 äro
medlemmar av fattigvårdsstyrelser eller
kommittéer för utredning av
fattigvårdsfrågor, och i en stad är en
kvinnlig stadsfullmäktig vice ordförande i
fattigvårdsstyrelsen.
Alla dessa uppdrag få väl i
vidsträckt menhrg^ räknas höra till de
områden, där kvinnorna ansetts ha sina
"speciella uppgifter". Men deras
arbete har även tagits i anspråk på
områden, där de enligt hävdvunnen
uppfattning inte dokumenterat sig såsom
fackkunniga. 2 äro stadsrevisorer, 5
medlemmar av beredningsutskott av
olika slag och en hel del medlemmar
av kommittéer för utredning av
byggnads- och livsmedelsfrågor. I
Söderköping var fröken Nyström ledamot av
en kommitté för utredning av hur
långt hamnen vid Mem sträckte sig
och i en mindre stad, bekant för sin
idylliska skönhet, valdes en kvinnlig
stadsfullmäktig till föreståndare för
församlingens kyrkogård.
I raden av motioner, som väckts av
de kvinnliga stadsfullmäktige märkas,
som man kunnat vänta, en hel serie yf-
Sásom vi kvinnor i de neutrala landen nu lida med dem
i de krigförande, så har, tror jag, aldrig medlidandet
strömmat fram inom mänskligheten sedan kristendomens stora tider.
Och jag har intryck av att även de stridande landens kvinnor
känna för varandra. Men det är ej endast medlidandet, som
under dessa månader vuxit hos kvinnorna; det är även viljan
att skaffa sig rätten till medavgörande i den politik, som —
i och genom krigen — hånar alla deras strävanden inom
den sociala hjälpverksamheten. ELLEN KEY
"Om de toge skulle stenarna ropa."
Låt plikten som hustrur och mödrar,
som kvinnor hliva något mera och —
större än att lida och - tiga!
Detta är innebörden i de allt
talrikare rop, verkliga böne- och
ångestrop, som höras från kvinnor och män
i skilda länder, både neutrala och
krigförande. Eop som väcka allt flera till
mod och besinning, mod att bryta mot
århundradens krav på kvinnornas
oändliga tysta tålamod och
oreflekterade offervilja, besinning inför
krigsentusiasmens suggererande makt att
döva även samvetets röst. Varje dag,
som i blod går ned över nya scener
av synd och våld, raseri och död, blir
ett tyngande ansvar även för dem, som
utan vapen i hand få se en ny dags
sol gå upp.
Till kvinnorna vändas allt flera
blickar, även från männen i fält, med hopp
om att från dem skall komma några
impulser, som mäkta göra kärleken och
det gemensamma intresset människor
känden om anslag till sociala
inrättningar, såsom mjölkdroppar,
barn-trädgårdar, skollovskolonier,
husmodersskolor m. m. m. m. I Sundsvall
föreslås inrättandet av
barnavårdsbyrå och i Stockholm begäres anslag till
den redan befintliga. I sistnämnda
stad har fröken Hedin väckt motion
om uppförande av ytterligare bostäder
åt ogifta arbetare och fröken Månsson
kompletterar med yrkande om anslag
till uppförande av bostadshus åt
ensamma fattiga kvinnor med barn. Även
i en del andra städer ha liknande
motioner blivit väckta.
En del av de förut omtalade
kommittéerna synas ha tillkommit på
grund av dessa motioner.
Kommunalhygienen har berörts i
flera motioner. I två städer föreligga
motioner om inrättande av
bostadsinspektion, på andra håll föreslås
inrättande av lekplatser för barn,
förbättrade anordningar Dav parker och
planteringar, skärpt renhållning m. m.
Även de estetiska synpunkterna, såväl
som pietetssynpunkter då det gällt
bevarandet av kulturhistoriskt
intressanta byggnader, ha varit företrädda
såväl i Stockholm som i landsorten.
och folkslag emellan större än
avunden, misstroendet och vinstbegäret.
I tidningen "La Francaise" för den
16 jan. läses följande brev frän en
fransk soldat:
"I djupet av en skyttegrav vid fronten
mottog jag ’La Francaise* för den 19 dec.
Jag var ivrig att fá höra något om
kvinnorörelsens vänner och deras ställning till
den nuvarande situationen. Er sympati är
högt värderad, särskilt av dem, som,
liksom jag, ägnat sig och sitt liv åt
fredssaken. Fred på jorden kan endast vinnas
genom tillintetgörande av de militaristiska
idealen.
Efter kriget skola de av oss, som
överleva det, ta upp igen vårt oumbärliga
arbete. Och jag tror fullt och fast, att Er
gemensamma strävan i utvecklingens tjänst
skall förekomma upprepandet av denna
syndaflod. Då män och kvinnor i alla land
förstå sin sociala uppgift, skola vi icke
längre behöva frukta för den ena
nationens anfall på den andra.
Framtiden är ljus. Om jag i morgon
slites sönder av det obevekliga ödet, skall jag
gå bort med orubblig tro på mödrarna och
hustrurna bland alla folk.
Jag försöker ingjuta denna förtröstan
hos mina kamrater, då vi tala om
kvinnorna därhemma, som lida ännu mer an
vi av allt det elände, som kommit över
oss alla.
Genom detta ohyggliga krig har jag
kommit att förstå betydelsen av kvinnornas
internationella solidaritet. Den skall bliva
hörnstenen i framtidens statsbyggnad.
Anatole Georgin*
I den tyska kvinnotidningen MDie
Frauenbewegung" återgives ur en tysk
soldats brev från ostfronten följande»
"Då man är mitt inne i det, förstår man
först tillfullo krigets vederstygglighet. Jag
har många gånger undrat över, varför icke
kvinnorna fordra fred. Enligt min tanke
är just meningen med alla länders
kvinnorörelse den, att se till det grunden blir
lagd för ömsesidigt förstående, att hejda
nationalhatet. Kvinnorna måste saga till
varandra: Vi vilja rädda våra män,
blodsutgjutelse är vanvett. Ett sådant rop från
kvinnorna skulle vinna genklang, ty, ur
civilisationens synpunkt är ett världskrig
som detta en ohygglighet!"
I ett upprop "Till kvinnor i hela
Europa" skriver Emily Hobhouse:
"Medsystrar! Kriget krossar millioner
hjälplösa. De mest hjälplösa av alla,
kvinnor och barn. I Galizien, Serbien, Polen,
Belgien, Ostpreussen, Frankrike och
annorstädes går folket under. Bistånd i än så
stor omfattning når endast ett fåtal.
Om kriget fortsattes dö de i massor.
Vi fråga: Måste det fortsätta? Kan
något gott komma av fortsatt
blodsutgjutelse t
För hundra år sedan förklarade männen,
— liksom de försäkra än i dag — att de
kämpade för att betrygga ’rätten, friheten
och alla nationers oberoende/
Kriget då lyckades icke betrygga detta
mål. Kunna vi förvänta, att det skall göra
det nu t
Ty militarism kan icke krossa militarism.
Krig kan icke göra slut på kriget.
Därtill behövs en starkare makt — andliga
krafter, — som göra vapen mellan stater
lika obehövliga, som de nu äro mellan de
folkslag och provinser, som lärt sig leva
i fred med varandra.
Dagligen stiga barnens klagoskri från
de frusna träskmarkerna i Polen, från
kölden och snödrivorna i Karpaterna, från de
ödelagda vidderna i Belgien, Frankrike
och Serbien, klagoskrin som tränga ut över
gränserna, trots t. o. m. den stränga
presscensuren, klagoskrin från de uthungrade.
Var är den hederslista, som skall bevara
namnen på alla de kvinnor och barn, som
stupat och som ännu måste stupa i denna
kampt Kvinnor, kamrater! Kan
moderligheten i Europa utan medkänsla vända
sig bort från dessa ångestrop* Skola
kvinnorna icke förena sig i ädel beslutsamhet
och med en rost, fast på skilda
tungomål, ge uttryck åt ren människokärlek och
medkänsla, bedja, — nej — fordra att
kriget upphör, att barnen skonas från kval
och död.
Vi begära icke för mycket, endast vad
kristendomen, civilisationen och
modersömheten dikterar.
Jag såg barn i tusental dö under
Sydafrikanska kriget, — en hjärtslitande syn!
Jag ber för alla dem, som nu måste förgås
i tio — och tjugotusental, såvida icke
fientligheterna få ett snart slut.
Vill ni icke komma till deras hjälp,
innan det är för sent*"
Från Tyskland kommet samma
fråga.
I "Jus Suffragii" har gång på gång
stått att läsa de mest gripande oeh
förtvivlade protester mot kriget, av både
tyska, franska och engelska kvinnor.
I det senaste numret skriver Lida
Gustava Heymann, Munchen:
"Europas kvinnor, när skolen I ropa
högtt
Mitt i sommarens härlighet slog det
förfärligaste av alla krig ned som en blixt och
satte hela Europa i lågor.
Kvinnor i alla krigförande länder gåvo
med högburet huvud och modigt hjärta
sina män till fäderneslandets skydd.
Med behärskade anleten läto mödrar
sina söner, flickor sina trolovade draga ut
till död och fördärv.
Utan rast och ro strävade och arbetade
kvinnorna hemma för att förebygga och
lindra all den andliga, lekamliga och
ekonomiska nöd, som denna tid frambesvor.
Sommaren är borta, hösten kom och gick,
nu stå vi mitt uppe i vintern.
Millioner män stannade kvar ute på
slagfältet — hemmet återse de aldrig.
Andra vände hem, brutna, sjuka till kropp
och själ. Städer av den högsta kultur,
platser, där enkla människor bodde och
Annonsera i Rösträtt för Kvinnor.
Annonspris 10 Öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt,
halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens
utgivningsdatum till Kösträtt tör Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm. För annonsavdelningen; Rikstel. 456, Ällrn. tel. 456, mellan 9 f. m. och 7 e. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
