Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
RÖSTRÄTT FÖR KYIKKOR
N:r 5
En t¾sk korrespondent skriver
till Rösträtt för Kvinnor:
Jag har just nu rest igenom det tyska
landet från Öster till väster. Vid båda
gränserna står kriget med sitt brinnande
svärd. Men hur är det inne i själva
landet? År det verkligen krig i Tyskland?
Snälltåget brusar fram punktligt som förr.
Välplöjda och vårdade ligga fälten
alldeles som förr. Det är bondhustrun som
sköter om jordbruket. Icke en jordbit ligger
obrukad. Den djupa, starka
moderskärleken vet att nu behövs vartenda stycke jord,
som kan alstra bröd. Det ryker ur
fabriksskorstenarna. De brokiga täpporna,
som omgiva de små hemmen i den lilla
staden, äro snygga och putsade som alltid.
På mjölkkärran, som kommer ifrån
landet, sitter en rödkindad flicka och håller
i tömmarna. Utanför värdshuset står en
kvinna och hälsar värdigt. Den elektriska
spårvagnen far genom den lilla stadens
gator: God dag fru konduktör! Er man är
i fält t
På stationen som. vi fara igenom stå ett
par unga flickor i vita förkläden med
ångande kaffe. De hjälpa till vid Böda
korset. Järnvägstjänst står det på bindeln om
armen. De springa med rykande kaffe
längs efter tåget för att se efter, om det är
soldater med, som behöva förfriskning.
På varenda station utefter hela denna
väldiga banlängd stå unga flickor, vid varje
tåg erbjudande sina tjänster till vän och
fiende. Det är det enda som påminner en
om kriget under färden mellan de
vidsträckta åkrarna, i vilkas refflade, djupa
mylla det nya årets gröda sover.
Jag kommer till en liten hessisk by. Går
vidare till fots från by till by. överallt
pågår jordbruksarbetet. Allt vad händer
har är ute. Skinande av ordning och
renlighet ligga byarna med sina röda»
höggav-lade hus. Skinande stå stall och ladugård.
Nog saknas på de flesta ställen
husbonden, sonen, drängen, men husmodern
sköter arbetet med de yngsta tjänarnas hjälp.
I jordkällrarna ute i trädgårdarna ligga
rotfrukterna och de röda kålhuvudena
ordentligt uppradade för vinterbehovet. Lant-
brukarens hustru står på en viktig post
och hon vet det.
Samma korrespondent skriver:
Vem har inte hört talas om de bildade
kvinnor, som nu i alla de av kriget
hemsökta länderna organisera och verka för att
minska nöden och eländet, för att mätta
miljoner hungrande, för att sköta sjuka
och giva friska arbete, vem har inte hört
talas om dem, och vem beundrar inte deras
handlingskraft och intelligens?
Men det ar inte om dessa kvinnor jag
skulle vilja säga några ord, utan om de
ensamma, de som leva i de små
förhållandena, långt borta i avlägsna trakter, de
som icke hava någon make, ingen fader,
ingen broder med i kriget, de som icke
hava tillfälle att organisera, att ordna och
verka.
Jag vet ej vem som först omsatte den
förträffliga tanken i handling, men den
blev handling. Ensamma kvinnor, som
själva icke hava några anhöriga, taga vid
regementena reda på, vilka soldater, som
icke hava föräldrar eller andra nära
anförvanter, vilka som draga ut utan att
vara föremål för någons omsorg och kärlek,
ensamma som de. De få namnen på dessa
ensamma, som de icke känna, som de
aldrig lära känna och så välja de ut en eller
par till sina soldater, att vara bärare av
deras välönskningar för fosterlandet. De
ha namnen på dessa okända adoptivsöner
och nu skicka de dem gåvor, sticka och sy
åt dem. I ersättning kommer allt
emellanåt ett brevkort från fronten med tack. Jag
läste nyligen ett sådant brevkort till en
okänd moderlig vän: "Hjärtligt tack för
er godhetsfulla sändning med varma
yllesaker. Vet ni, vad som hände? Fältposten
kom. Ingen hade något paket. Endast
jag! jag! Den fader- och moderlöse. Jag
fick från er det första paketet i mitt liv.**
— Åtta dagar senare stupade han. En
kamrat meddelade henne det och en ensam
kvinna grät över honom, som hon aldrig
känt, och som dock utgjorde det stora
levande bandet, som förenade hennes
undangömda tillvaro med fosterlandets stora sak.
Hon, som aldrig själv varit mor...
Ytterligare ett dokument
till handlingarna.
Vi ha i dagarna hugnats med ett för
kvinnorörelsens historia högst
värdefullt aktstycke, ytterligare ett
dokument till de handlingar, som komma
att utgöra vår "blåa" bok — nej, svarta
bok, ty svart är den för visso.
I och för sig ett sorgligt vittnesbörd
om sinnesriktningen hos dess
upphovsmän, bör aktstycket i fråga till sitt
fulla värde uppskattas av dem, mot
vilket det är riktat, ty bättre vapen i
vår strid för rättfärdigare
förhållanden människorna emellan kunna
svårligen våra motståndare bjuda oss.
Vi, som driva den satsen, att allt
konstlat särskiljande av "manligt" och
"kvinnligt" varit till skada icke blott
för kvinnornas egen fria utveckling
utan även för männen, som makten
haft och hava, och framför allt för
barnen, som skola taga arv efter oss
vuxna, vi behöva i dessa yttersta tider
icke spilla ett enda ord mer på
teoretiska utredningar angående vårt eget
eller mannens väsen. Männen själva
förse oss genom sina handlingar med
vad vi behöva av bevis för vår sats.
Det åsyftade dokumentet utgöres av
ett uttalande från läroverkslärarnas
riksförbunds deputeradeförsamling
beträffande kvinnors tillträde till vissa
lärartjänster vid statens läroverk.
Uttalandet inledes med följande
kategoriska påstående: "Det ¾r först och
främst tydligt, att icke något som helst
statsintresse fordrar kvinnans inträde
som lärare vid de allmänna
läroverken, då ingen med fog kunnat påstå,
att läroverken skulle vinna något vare
sig i uppfostrings- eller
undervisningshänseende på en sådan anordning."
Den oinvigde, som läser denna
inledning och vad som därpå följer,
måste naturligtvis få den
uppfattningen, att lärarna anmodats att yttra sig
om önskvärdheten och lämpligheten av
kvinnors anställning vid
gossläroverken, innan förslag till
grundlagsändring, som möjliggjorde sådan
anställning, förelades Sveriges riksdag! Men
var och en, som har sig bekant, att 1909
års riksdag — vi leva i nådens år 1915
— genomförde denna
grundlagsändring, bör också kunna förstå, att
"någon" (till och med åtskilliga) "med fog
kunnat påstå", att läroverken skulle
vinna, eller åtminstone ej förlora, på
en sådan anordning — eljes hade väl
trots motståndarna, som naturligtvis
funnos då som nu, grundlagsändringen
icke blivit genomförd. Att det nu, sex
år efter denna grundlagsändring,
gäller att yttra sig om det förslag till
närmare bestämmelser för kvinnors
anställning vid statsläroverken, som den
av Kungl. Maj :t tillsatta
lärarlöne-nämnden framlagt — det tycks inte
riksförbundets deputeradeförsamling
haft klart för sig. Åtminstone
framgår det inte av aktstycket i fråga.
Tvärtom fullföljer
deputeradeförsamlingen så gott sig göra låter sin
självtagna uppgift som utredare av
"kvinnans" (!) lämplighet icke blott som
läroverkslärare utan som undervisare
och uppfostrare över huvud taget.
Ke-sultatet av dess undersökning blir, att
både den erfarenhet, som finns, och
ännu mer den, som inte existerar, pekar
däråt, att det "på lika starka eller
starkare grunder kan påstås, att kvinnans
användning inom läroverken som
adjunkt eller lektor för läroverken vore
mindre gynnsam, som att hon på detta
verksamhetsområde skulle vara
likvärdig med mannen" — varför den illustra
församlingen också helt och hållet
avstyrker förslaget i fråga.
Var i detta aktstycke uppenbarar sig
den så högt prisade manliga
överlägsenheten i intelligensen? Var det
logiska tänkandet, sinnet för realiteter
etc, alla dessa egenskaper, som
männen i alla tider- förklarat vara
utmärkande för dem själva och obefintliga
hos oss kvinnor? Om vi nu med
ledsnad måste konstatera, att allt detta
Södra K. F. U. K. och
arbetslösheten.
En ovanlig fabrik.
En gren av det nödhjälpsarbete som
organiserats av kvinnor och som i hög
grad är ägnat att påkalla
allmänhetens uppmärksamhet och intresse är
den verksamhet som Södra K. F. U. K.
satt i gång, och som ger
sysselsättning åt ett 100-tal arbetslösa flickor.
Kristiderna ha, som vi alla veta,
åvägabragt en stagnation på åtskilliga
områden, med ty åtföljande arbetslöshet,
och de kvinnor som satt sig i spetsen för
nödhjälpsarbetet ha träffat problemets
kärna genom att lägga huvudvikten
vid att skaffa de hjälpsökande arbete
och inte underhåll, vilket senare måste
kännas i någon mån kränkande för
dem som hittills försörjt sig genom
ärligt arbete, men på grund av vidriga
omständigheter gått detta förlustigt
De riktlinjer efter vilka Södra K. F.
U. K. startat sin hjälpverksamhet
kunna därför betraktas såsom synnerligen
sunda. De äro den grund på vilken all
hjälpverksamhet, för att kunna bli
effektiv, måste byggas. Det är en art
av hjälp, som inte kan undanstökas i
ett flyktigt ögonblick, utan fordrar
tankearbete, intresse och
organisationsförmåga, men som därför blir så
mycket mera omfattande i sina
verkningar.
Södra K. F. IL K. har redan länge
haft sina försänkningar bland
indu-striarbeterskorna, och när kristiden
gjorde sig kännbar, inbjöd föreningen
arbeterskorna till ett
överläggningsmöte, där olika planer till
arbetsmöjligheter lades fram. Då en massa
kvinnor som arbetat inom
tobaksindustrien blivit entledigade, och det i första
hand gällde att dra försorg om dessa,
tog fru Agnes Ingelman initiativet till
startandet av en påsfabrik, enär detta
slag av arbete måste vara särskilt
lämpligt för dem, vilka ägnat sig åt
en sysselsättning som fordrar
händighet och fingerfärdighet.
Tobakstrusten upplät lokaler med
fri värme och upplysning i sina
lagerrum vid Brännkyrkagatan 45. Här
sysselsättas nu 70 arbeterskor i ljusa,
väl uppvärmda salar, som på den
besökande göra ett mycket gott intryck.
Väggarna äro målade i en ljusgrön
ton, fönsterna äro försedda med
orangegula gardinkappor och vid de långa
borden sitta unga flickor med
pappmaterial och stora klisterskålar
framför sig, medan fingrarna ivrigt rulla,
skära, klippa och klistra de olika
föremål som tillverkas. Fabrikens
föreståndarinna, fröken Murray, har varit
statens slöjdinspektris i Amerika och
besitter därför en stor sakkunskap, och
under henne arbeta två fackutbildade
verkmästare.
Idén med påsfabrikationen, som var
första anledningen till fabrikens
startande har man mer och mer börjat
slopa på grund av att den betalar sig
så dåligt, och har man i stället ägnat
sig åt tillverkningen av flugfångare,
vattentäta turistbägare,
skrivbordsunderlägg, kartonger, diverse småsaker
samt något; som i särskilt hög grad
torde komma att ådraga sig
husmödrarnas uppmärksamhet, nämligen en
av hemkonsulenten fröken Thora Holm
uppfunnen, ny typ av koklåda, i vilken
man till och med kan grädda bröd.
En annan sak, som blivit så omtyckt
att den’ blir såld lika snabbt som den
hinner tillverkas, är de orientaliska
pärlorna, vilka begagnas som
prydnadssaker åt barn och ungdom. j
Flickorna arbeta på ackord och
statistiska tabeller över arbetet visa hur
yrkesskickligheten stiger. I samband |
med fabriken är skolkök anordnat och
här få arbeterskorna frukost och
middag, varjämte i en annan sal ända upp
till 600 arbetslösa dagligen inta sina
måltider. Ett liknande skolkök är
inrymt i en mindre lokal på Götgatan,
och i Föreningens lokal på
östgötagatan pågår den sedan flera år tillbaka
startade husmoderskolan, där 26
elever mottagas och utbildas till dugliga
tjänarinnor.
Detta är de yttre konturerna av det
arbete som organiserats. Det inre
syftet och den bärande principen är inte
bara att utbilda yrkesskickligheten,
utan att även ge individen det
moraliska stöd, som var och en behöver i
kampen för tillvaron och som
kommer till stånd genom sammanhållning,
möten och intellektuella förströelser.
I påsfabriken har en klubb bildats som
sammanträder en gång i veckan och då
hålles föredrag samt idkas sång och
musik. Även K. F. IL K. som sådan
anordnar olika sammankomster och
programmet för dessa uppgöres för
varje kvartal i samråd med
arbeterskorna själva, som också äro
representerade i föreningens styrelse. Fru
Ingelman hade fått det allra bästa
intryck av de unga arbeterskor som
voro anställda vid fabriken och särskilt
hade hon fäst sig vid det draget, att
ingen enda visade någon bitterhet över
de förhållanden, som nu med sådan
tyngd drabbat hela deras kår. De
mötte motgångarna med stum resignation
och grepo ivrigt det arbete som
erbjöds.
Men liksom allt ideellt i världen är
även Södra K. F. IL K. till en ganska
väsentlig grad beroende av det
materiella goda, ty utan medel kan den ju
inte existera. Föreningen saknar
nämligen alla fonder. Den har av
Stockholms stad 800 kr. om året, till hus-
moderskolan betalas 4,000 och till
nödhjälpsverksamheten 1,000 från
drottningens centralkommitté.
Tobakstrusten har endast upplåtit lokalerna till
1 juni och då kan man förstå att
föreningen arbetar under ganska osäkra
förhållanden.
Emellertid kunde nog litet var
draga sitt strå till stacken genom att köpa
av de saker som tillverkas och
därigenom bidraga till en ökad omsättning.
Då kunde det ju vara hopp om att
fabriken i framtiden skulle komma att
bära sig, ehuru detta till en del
försvåras genom den ofta ombytta
arbetskraften. Principen är ju att
skaffa arbete åt arbetslösa och om platser
eller anställningar erbjudas, är det
flickornas skyldighet att antaga
dessa och lämna plats åt nykomlingarna.
Men detta måste givetvis i sin mån
inverka på den uppdrivna
yrkesskickligheten som först efter träget arbete
och vana uppnås. Samlingsrummet
står tyvärr ännu tomt med kala
väggar och de som ha fyllda vindar och
förrådsrum kunde uträtta en god
gärning genom att skaffa flickorna en
smula vardagstrevnad och hemkänsla
i det rum där de kunna vila ut under
middagsrasten.
Skulle inte den privata
välgörenheten vara tillfyllest för att upprätthålla
det arbete som genom Södra K, F. U.
K:s handlingskraftiga medlemmar
satts i gång, får man hoppas att
staten ingriper och räddar detta verk
från att splittras av tillfälligheternas
stormar, ty en fabrik, där arbetsglädje
och samhörighet råder, och som är
baserad på en grundval av idealitet och
människokärlek, är en så pass ovanlig
företeelse, att den icke borde få
nedläggas av brist på medel, utan snarare
utvidgas i den mån de ledandes tid och
krafter det medge.
Cr. H. &.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
