- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / IV Årg. 1915 /
12:2

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

RÖSTRÄTT FÖR KYIKNOR

N:r 12

LAGERSONS

SKOmAGASIN

Jakobsgatan 18 - Fred¾qatan 8

de ödelagda hemmen i varje
krigförande land.

Jag tror, att redan nu något av
denna känsla börjar göra sig gällande i
världen, och den starkes genom de
förfärliga lidanden, som detta krig bragt
över kvinnorna. Det är gagnlöst att
försöka komma med några siffror och
anställa noggrann jämförelse mellan
mäns och kvinnors lidanden i krigstider.
Bådas kval äro otroliga och kunna icke
mätas. Må vilken man som helst
försöka föreställa sig den själsliga, och
moraliska ångesten hos en kvinna, som
är dömd att föda till världen ett barn,
avlat i våldtäkt och hat av en segrande
fiende. Sådana kvinnor, i icke ringa
antal» stå den dag som i dag är ansikte
mot ansikte med ett förstört liv, och det
finns verkligen en regering, som har
tagit i övervägande, på vad sätt sådana
kvinnor bäst kunna hjälpas att bära
sitt så gott som bottenlösa elände. Hur
avskyvärda männens lidanden i krig
än må vara, ha de någonsin haft att
uthärda en belägenhet, som kommer
dem att vämjas vid sin egen kropp och
att icke kunna uthärda dagens ljus?

Må därför kvinnornas synpunkter
vinna beaktande och kvinnornas röst
få höras. Låt dem få intaga den
ställning, som gör det möjligt för dem att
i framtiden hjälpa männen att
omöjliggöra alla krig utom försvarskrig.

Kvinnorna i alla de krigförande
länderna ha lojalt gjort sin plikt mot
männen och ha med alla till buds stående
medel strävat att stärka och
upprätthålla sitt folks motståndskraft. De
börja i mera framskridna länder att
erkännas som politiska faktorer.
Statsmän, som haft erfarenhet av kvinnor
som väljare, komma att bevista
kongressen, och de veta på grund av
faktisk erfarenhet, att de fantastiska
farhågorna hos motståndarna till
kvinnorösträtten helt och hållet sakna grund.

Tjugusex länder äro anslutna till
Internationella alliansen för kvinnans
politiska rösträtt. Om ett något så när
stort antal av dessa kan inskärpa hos
sitt lands representanter vid
kongressen att påminna om, att det icke finnes
någon sann demokrati, så länge halva
folket är uteslutet och berövat varje
spår av politisk makt, skall 1915 ha att
uppvisa ett stort och värdigt framsteg
från 1815. Åt Kants principer skall ges
en ny tolkning, och det faktum skall
ännu en gång hävdas, att världsfreden
är i betydligt säkrare förvar, om den
lägges i händerna på de män och
kvinnor, som lida mest genom kriget, än
hos fem eller sex krönta huvuden och
deras drabanter, som nu äga makt att
när som helst störta världen i krig.

Till Anna Lindhagen

har med anledning av hennes avgång
som ordförande i Stockholms F. K
P. R. överlämnats en smakfull
textad adress, utförd av fröken Eivor
Hedvall. Adressen, som bar 55
namnunderskrifter, hade följande lydelse:
Till Anna Lindhagen.

Till minne av 13-årig verksamhet som
sekreterare och ordförande i
Stockholms F. K. P. K, som initiativrik
deltagare i och anordnare av 53
offentliga oeh 46 föreningsmöten samt 133
styrelsesammanträden.

’.- För oväld och vidsynthet, för aldrig
svikande intresse, för hängivet och
uppoffrande intresse i rösträttsidéns
tjänst, bringa vi Eder vårt tack och
vår hyllning.

Stockholm den 7 juni 1915.

Nuvarande och forna
styrelsemedlemmar i Stockholms F. K. P. Ä.

A.-B. JOHN V. LÖFGREN & G»

. Kungl. Hofleverantftr -

Bilut. 4

2» Fredstiatan 3, Stockholm.

A* T. SO 48

Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i

Slien-& YllMÜHnlnflstyger

Prover t. landsorten Bändas gratis o. franco.

Haaikenimsens sändebud.

Onsdagen den 2 juni anlände till
Stockholm med nattåget från
Kristiania den deputation, som på kongressen
i Haag fått sig ålagt att besöka de
nordiska länderna och till dess regeringar
överlämna de resolutioner om protest
mot blodsutgjutelsen och krav på en
varaktig fred, vilka på kongressen
antogos.

De framstående kvinnor, vilka under
nära en veckas tid gästade
huvudstaden, voro inga främlingar för de med
rösträttsrörelsen förtrogna. Rosika
Schwimmer har under sina tre
föregående Stockholmsbesök genom sin
entusiasm och sin vältalighet blivit
uppskattad och avhållen som få och miss
Chrystal Macmillan, även hon känd i
Sverige sedan den stora
rösträttskongressen 1911, har genom den energi,
med vilken hon efter krigsutbrottet
organiserat det internationella
nödhjälpsarbetet i England, blivit vida känd.
Även mrs Eamondt, Holland, och
professor Emily Balch, Amerika, äro
personligheter, som gjorde deputationen
all heder.

Innan färden styrdes till Sverige,
hade deputationen besökt Köpenhamn
och Kristiania, där stats- och
utrikesministrarna uppvaktades. Kung
Håkan i Norge beviljade även de
delegerade en lång audiens. Enligt ett
yttrande av en av deputationens
medlemmar ha de, liksom ock den deputation,
som besökt de krigförande länderna,
varit mycket tillfredsställda med det
mottagande de fått röna, och om de i
Norge haft en alldeles särskild
hemkänsla, berodde detta säkert på att de
gästade ett land, där kvinnorna redan
länge räknats med som fullvärdiga
medborgare.

Klockan 12 den 2 juni ägde uppvakta
ningen rum hos excellensen
Wallenberg, och mottagningen i Arvfurstens
palats, med vilken de delegerade
senare förklarade sig synnerligen nöjda,
varade ungefär tre kvarts timme.

Måndagen den 7 juni avreste
deputationen med Lapplandsexpressen över
Karungi till Petrograd. I stället för
Rosika Schwimmer, vilken i egenskap
av undersåte i ett krigförande fientligt
land, icke kunde komma \över
Rysslands gränser, inträdde en av de
svenska delegerade vid kongressen,
friherrinnan Ellen Palmstierna, känd som
intresserad och verksam medlem* av
rösträttsrörelsen.

Den deputation, som begav sig
söderut, när den andra reste mot norden,
räknar ibland sig Haagkongressens
ordförande, miss Jane Addams, d:r
Aletta Jacobs, den holländska
kommitténs ordförande, och italienskan,
madame Genoni. Deputationen, som i
början av juni befann sig i Bern och Rom
och anträder hemfärden över Paris,
har förut besökt London, där den
mottogs av utrikesministern, sir Edward
Grey. Miss Addams hade dessutom
företräde även hos statsministern, mr
Asquith. I Berlin skedde
uppvaktningen hos rikskanslern
Bethmann-Holl-weg och utrikesministern von Jagow.
I Wien blev deputationen mottagen av
utrikesministern Burian och i
Budapest av statsministern Tisza.

Den mission de två deputationerna
åtagit sig är alltså snart fullgjord.
Yad man vågar hoppas såsom resultat,
är ännu för tidigt att yttra sig om,
men varje av varm medkänsla och
övertygelse framsprungen fredsaktion
blir dock en vikt på den våg, som en
gång skall vaga tyngre för
människokärlek och fred än för krig och
barbari.

Kvinnofrågan och antiken.

Vid läsningen av ett
populärvetenskapligt arbete, "Griechische Kultur
ini Biide" (i serien "Wissenschaft und
Bildung5*, Leipzig 1914), överraskades
jag av den vidsynthet, som författaren
till den briljanta lilla boken, doktor H.
Lamer, röjde i kapitlet om kvinnornas
ställning i det gamla Grekland. Ett
referat av det huvudsakliga borde,
synes det mig, kunna intressera denna
tidnings läsare.

"Det förblir ett underligt faktum i
kulturhistorien", skriver doktor
Lamer, "att de eljest så bildningstörstiga
grekerna ängsligt utestängde den ena
hälften av mänskligheten från allt
vetande, under det dock några få, högt
bildade kvinnor bevisa, att åtminstone
inte alla förtjänade lotten att förslöas.
Det gamla Greklands kvinnor i alla
åldrar tillbragte sitt liv så gott som
ständigt inom hemmets fyra väggar,
och denna inskränkning i rummet
betydde på samma gång en inskränkning
av den andliga horisonten. Att
förvärva kunskap och därigenom möjlighet
att taga aktiv del i allmänna frågor,
det förvägrades dem. Helt visst
åtnjöt den grekiska kvinnan som maka
och moder mycken kärlek — attiska
gravreliefer från 300-talet visa detta
på ett gripande sätt. Men mannens
intellektuella intressen delade hon
blott föga, d. v. s. endast så långt som
hennes medfödda sunda förnuft tillät
det. Den bildade mannens sanna
kamrat förmådde hon ej vara, emedan det
brast henne i bildning och uppfostran.
Liksom än i dag* ansågo tusentals
fäder det som sin självklara plikt att
uppfostra sönerna till bildade
människor, under det att det syntes dem lika
naturligt, att deras döttrar inte
behövde, ja, inte ens borde, erhålla en
likadan bildning.

Under en bland de största tider av
andligt uppsving, som historien
känner, under 400-talet f. K., se vi alltså
kvinnorna utestängda från alla de
stora kulturella landvinningarna. Vilken
skillnad mellan Grekland år 500 och år
400! Men biand de människor, som
möjliggjorde framstegen, bland
politici, diktare, bildhuggare, arkitekter,
lärda — aldrig en kvinna. På voro
åtminstone de, vilkas tankar betytt något
för framåtskridandet. Inte ens
intresset för sport, som i så hög grad fyllde
männen, fingo de dela* Ensamt Sparta
gjorde i fråga om flickornas
uppfostran ett undantag åtminstone såtillvida,
som det i sina flickgymnasier gav
landets döttrar en god fysisk uppfostran.
Tidén efter Alexander medförde även
i kvinnofrågan tecken till befrielse,
men en verkligt genomgripande
förändring skapade varken hellenismen
eller kristendomen. Blott i
undantagsfall se vi under antiken kvinnor vid
männens sida i universitetens
hörsalar, i ett domar-, lakar- eller
lärarkollegium. Den enda rätt, som de ägde^
beklädandet av prästerliga ämbeten —
något, vartill de ju i så hög grad äro
ägnade — berövades dem av
kristendomen.

Då även senare tiders liv in i detalj
bestämdes (och bestämmes) av antika
åskådningar, så blev i Tyskland den
gammalgermanska uppskattningen av
kvinnan som en bildningsvärdig
varelse snart undertryckt, och först den
senaste tiden har häri åstadkommit
någon förändring. Detta är ett gott ex-

• Månne inte i detta fall
tidsbestämningen "än i dag", åtminstone med hänsyn till
svenska förhållanden, är överdrivet
pessimistiskt__________^__ övers.

/47\.

S Västerlånggatan ■

3 (t d. Barntagens lokal). ■

ASTRID SÖDEBQÜIST

KAPPAFFÄR

1 Klass Bainskrädderi.

AÜttd välsorterat lager I fördelaktiga prislägen.

SpeclaUté:

J. A. WETTERGRENS FABRIKATER.

Ett släkte som förblöder.

Vid avresan från Sverige sände
Rosika Schwimmer följande smärtfyllda
hälsning till Sveriges kvinnor.
Kun-na vi stå emot hennes bevekande ord!

Mänskligheten vrider sig under
pisk-rappen av den rasmördande
krigsfurien, som ödelägger kultur och
civilisation.

Outsäglig smärta söndersliter
mänsklighetens hjärta, och viljan till liv
vibrerar allt saktarê och saktare.

Skola vi låta vårt släkte förblöda
eller skola vi försöka rädda det?

Om vi vilja rädda det, måste vi
stilla blodet, innan hjärtats slag upphöra.
Det är ej frågan om, huruvida blodet
flödar ur franska, tyska, engelska,
ungerska, ryska, italienska, serbiska eller
österrikiska hjärtan: det flödar ur
släktets hjärta,

Sveriges kvinnor! Vi lita på att I
skolen bistå oss i denna mödrarnas
kamp för livet hos vårt släkte.

Det kan icke ges någon sommarvila,
någon ferieglädje för Eder: I masten
stå oss bi, I de livsstarka, oss de
förblödande.

Hjälpen oss, I svenska systrar!

Rosika Schwimmer.

Sommarmötet i Huskvarna.

Anmälningarna till Huskvarnamötet
ha varit synnerligen talrika, oeh
programmet, vilket i förra numret av
Rösträtt för Kvinnor avtrycktes,
kommer med en del smärre ändringar
rörande tider, matservering o. d. att
tillsändas alla anmälda mötesdeltagare.
Diskussionen på det halvenskilda
mötet om Vad kan göras för att
övervinna det sista sega motståndet mot
kvinnans politiska rösträtt i vårt land!
a) hos männen, kommer att inledas av
d:r Gulli Petrini; b) hos kvinnorna, av
fröken Jenny Wallerstedt.
Diskussionen om Vad som kan göras för att
motverka kristidens inflytande på
rösträttsrörelsen? inledes av fröken Sigrid
Kruse.

I samband med rösträttsmötet
kommer ett religiöst möte att anordnas i
Huskvarna F. K. P. R:s hörsal
måndagen den 21 juni kl. 8 e. m. Ämnen:

1. Vårt ansvar såsom kristna inför
samhällets nod: fröken Sigrid Netzeh

2. Jesu evangelium och den sociala
frågan: fru Lutteman._______________

empel på att man alls* inte kan
överskåda ett så modernt problem som
feminismen utan att känna till antiken.
Den, som avböjer kvinnorörelsens
krav, är — oftast omedvetet — snärjd
i gammalgrekiska åskådningar, han
må hålla sig själv för en aldrig så
modern och målmedveten tysk."

Må dessa rader tala för sig salva!
Vissa "moderna och målmedvetna"
Svenskar böftle de kunna egga till
självprövning.

_________ _______^ Georg Edlund.

RUNG

ANTON

Allin. Telefon 20166

BRorråisrs jtjämmskia. byrå

68 VASTERLàNGGATAN 60, STOCKHOLM. Rikstelefon 144 68.

utför aUaJnrldiaka o. FBIVAT-

DETEKTIVA uppdrag diskret,

fort och tllliÄt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/4/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free