Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR KITIKNOR
N:r 15-16
Rättspolitik.
Till diskussionen i fråga om "vad som
kan göras för att övervinna det sista sega
motståndet mot kvinnans politiska rösträtt
i vårt land** överlämnas härmed vördsamt
följande bidrag.
Detta motstånd är dels passivt och på det
hela oreflekterat, beroende på ej ringa
likgiltighet i vårt land för rättsspörsmål över
huvnd och synnerligast sådana av politisk
art; dels ock aktivt, därvid man söker
framhäva» att det icke skulle vara nyttigt för
staten, att kvinnorna bereddes direkt
inflytande på de politiska valen.
Likgiltighetens målsmän förmena, att
kvinnorna ju gärna själva må söka
förskaffa sig sin rätt, men att härutinnan
ingen brådska är å färde, eftersom
statssamhällena hittills kunnat leva sitt liv fram,
utan att kvinnorna behövt taga del i
styrelsen, och likgiltigheten för rösträttens
vinnande för övrigt ännu vore stor även
bland kvinnorna. Denna uppfattning
vinner ock stöd av kvinnor i ej sällan hörda
yttranden: "Vad tjänar det till för oss att
bråka. Vi ha det ju bra som vi ha det."
De, som förmena sig ur statsnyttans
synpunkt böra resa sitt motstånd, stå gärna
de kvinnor, som så uttala sig, till tjänst
med sin hyllning, även om aktningen för
dem ar rätt minimal. Staten, heter det,
måste styras med helt annan
omdömesgillhet i riksviktiga frågor än den som
kvinnorna besitta. Ty politiken måste
handhavas med stark hand och kallt huvud,
fritt från vankelmod och synnerliga
hänsyn, men med respekt för nedärvda
förhållanden, så att kontinuitet och stadga
bevaras. Säkerligen gör man dessa
representanter för den svenska folkfamiljen ingen
orätt, när man tyder deras politiska
framstegsprogram så, att ingen må ha rätt att
förgripa sig på deras egen maktställning,
även om denna helt har sitt stöd i
förhållanden, framsprungna ur en förgången tids
fåtalsvälde eller en efterbliven ekonomisk
lagstiftning.
Naturligtvis finnas de, som av rena
försiktighetsskäl ställa sig emot varje mera
genomgripande reform av vårt
samhällsliv, även utan att därmed förknippa egna
intressen, men summan av alla de olika
åsikterna i hänseendet blir dock den, ätt så
länge en och var arbetar endast för egna
intressen, reser sig följdriktigt hos. dem
motståndet mot alla andras. Man ger ej
efter, så länge man har makt; och finner
man sig nödgad, söker man först finna
former for att i det längsta trygga sin egen
maktställning. År man å andra sidan
maktlös, står hela ens håg till makten. Allt
grundas på trånga själviska hänsyn, utan
känsla for sociala rättfärdighetskrav.
Tilltron till samhällsutvecklingens egen
inneboende förnuftsenlighet och därav
betingade ömsesidiga hänsyn lämna rum för en
allas kamp mot alla i mörker om makt och
plats i solen.
Konsekvenserna av en sådan styrkans
ensidiga kultur se vi inför våra ögon.
Kvinnornas livsfrukter, som de under tusen
tysta försakelser och omsorger fött av
kärlek till livet, offras i hekatomber under
maktviljans och kontinuitetens
jagger-nautsvagn. Det är så, att det måste så vara
— invänder man; det är livets lag, som
skall härda och stålsatts och på samma
gång prova och beveka hjärtan.
Men glömmer man månne icke, att vi
människor icke ständigt skola behöva leva
i förhållanden, vari vår tidigare omognad
klavbundit oss. Nya frälsande krafter
kunna och skola naturenligt utvecklas hos oss,
om vi med målmedvetet allvar vilja det.
Men det sker icke utan efter vårt fria val,
ty all högre utveckling är byggd på
frihet och hänsyn. Vi måste vilja fostra vårt
släkte till aktning för rättfärdighet och här
fått vår förnuft för att lägga fast grund
härför.
Då Sveriges kvinnor nu skola på nytt
överväga om medlen att taga sig ut ur
mörkret, torde man icke kunna påvisa
någon naturligare ledtråd härvid än den som
kan hämtas från föräldrars erfarenhet i
hemmen. Familjerna äro medborgarnas
groddcentra; och det ligger därför nära till
hands att förmoda, att de riktlinjer, som i
hemmen visat sig vara de i uppfostringsväg
säkraste, ock skola vara bärande för
medborgarnas större samliv i statssamhället.
Erfarenheten i hemmen ådagalägger, att
den uppfostrare säkrast lagt grund för ett
barns framtida lycka, som lärt det att göra
rättvisa åt allt och alla. Ett rättrådigt
sinne aktar sanning och ger utan tvekan även
åt hjärtats röst den plats, som tillbör. Det
låter ock ansvarskänslan naturligt och
fritt växa sig stark till strid för vad som
är sant, gott och rätt.
Rättfärdighetssin-net bygger sålunda på sanning och kärlek,
men innehåller dessutom något mera, som
manar oss att icke blott icke vara oss
själva nog, utan att ock i vår broder se
oss själva. Detta, som hittills i stort
endast mödrar förmått i förhållande till sina
barn, är det sociala rättfärdighetskravets
grundval och skall med befriande styrka
varda mer och mer förstått, ju
målmedvetnare kvinnorna vilja se det som sin nya
speciella kulturuppgift att väcka och
utveckla de ungas rättfärdighetssinne och att
göra allt för att även i det offentliga livet
bereda rättvisa åt alla.
Allt för länge har kristendomens starka
betonande av rättfärdighetsliv lämnats
obeaktat; måhända hava förutsättningarna
därför icke varit tillräckligt mogna förrän
nu i vår tid, i och med det, att kvinnorna
inträda som medansvariga i det offentliga
livet.
Liksom kärleken blir en kulturfrämjande
makt, först när icke längre känslan har
blott det egna jaget till sitt föremål, blir
rättfärdighetskravet det, först när jagets
förnuftskraft lyfter det utöver dess
självbegränsning och viger det till kamp även
för andras rätt.
Granska vi förhållandena i livet djupare,
måste vi inse* att intet står, i fullare
överensstämmelse med verklig statsnytta än en
medborgarnas fostran till att göra
rättvisa åt allt och alla.
På denna plattform skola efterhand flera
och flera mötas i gemensamt arbete för att
bereda alla fullmyndiga medborgare lika
rätt till delaktighet i ansvar och rådslag
för vårt folks och vårt lands bästa.
I samma mån som rättskravet blir en
levande kraft i vårt sociala liv och däri får
göra sin insats, såsom exempelvis skett, då
kvinnan steg för steg beretts delaktighet i
medborgarrätt och lika arvsrätt med bro-’
der, skall en tjällossning av krafter från
tu-senden och åter tusenden inom vår svenska
folkfamilj, vilka ännu leva och mötas som
styvbarn, rikta vårt nationella samliv -med
kraft, lycka och välsignelse.
Ett arbete för deta mål är de svenska
kvinnorna värdigt. De skola icke blott
söka sin rätt; de skola söka allas; — och
liksom deras skandinaviska systrar skola
de utan allt tvivel just så säkrast vinna sin
egen.
Marken för den nya sådden måste
emellertid målmedvetet uppluckras; och detta
kan endast ske genom ett energiskt
upplysningsarbete, som bereder insteg i de
allmänna skolorna för social etik och i det
offentliga livet för en konsekvent och
ärlig rättspolitik.
förmena kvinnorna, att denna väg är dem
för lång, eller att de nu blott skola
eftersträva samma^ rösträtt, som vunnits av
männen, må de erinra sig, att den
samhälls-lycka, som de avse att genom sin
delaktighet i ansvar och rådslag skapa, icke kan
åvägabringas med mindre än genom
förverkligandet av det sociala
rättfärdighetskravet i stort. Och varje steg, som de
redan nu taga på denna väg, för dem
närmare målet.
Må de icke heller låta sig skrämmas av
påståenden, att rättspolitiken skulle bringa
statsrodret över i okunniga händer. Där
aktning för rättfärdighet lägges till grund
för folkets fostran, sker det icke; och mot
omogna och förhastade beslut kunna
alltid lämpliga konstitutionella garantier
bereda trygghet. Det får härvid icke heller
förbises, att själva den lika delaktigheten
i ansvar fostrar till besinning samt
stärker och lyfter personlighets- och
samhörighetskänslorna, såsom så väi behöves
inom vårt folks nu så splittrade
samhällsklasser.
Konsekvent rättspolitik leder i övrigt
Karln Kindvall
Boslagsgatan 20, Stockholm*
Emottager patienter i sitt hem. Trevliga enskilda ram
med elektr. ljus. God omsorgsfull vård.
Rikstel. Vasa 464. Allm. Tel. 22445.
Babylåda à 5 kr.
Innehållande 2 omgångar = 12 st. välsydda plagg för
den nyfödde.
Maria Edgrens Vitvaraaffär
________________umeå._______________
O. F. Nordströms
A. T. 11806 DAMSKRÄDDERI A. T. 11806
47 Westerlånggatan 47, 2 tr.
Modernt snlttl Snabbt utförande! Billigaste priser
ns
i¾£*
¾jmttfEi
i Lika bra och bättre än de
| bästa utländska i afseende
å konstruktion, hållbarhet,
samt lätt och tyst gång.
Prisbilliga.
Obs J Förmånliga
afbetalningsvilkor.
Louise Blomberg
TVÅL- & PARFYMHANDEL
89 Vesterlånggatan 39
REKOMMENDERAS
Allin. Tel. 2817.
Kammar, Borstar, Svamp m. m.
PBXSIONATBT
Hamntorget 3 (vid Ångfargestationen)
HELSINGBORG
Rekommenderas abonnenter och resande.
Tel. 10 53.
För resande att beakta!
Lööfs hotell ARVIKA rekommenderas!
Mer och mer
övertygas den ärade allmänheten om att
YVY-TVÅLEN är den förnämsta bland tvålar.
YVY TVÅLEN säljes i varje välsorterad
parfym- och herrekiperingsaffär.
Österlin & Ulrikssons Kem.-Tekn. Fabrik
YSTAD.
VAR OCH HTXR?
Grevturegatan 24 B
AA¾rsfÖrmedlingar, uthyrningar m. m.
Juridiskt biträde lämnas.
B. t. 12680. Anna ¾L Rettig a. t. i¾i54.
Rygghållare
jEör damer ooix t>om
Den är
oumbärlig för
varje ung
flicka med
anlag för [-framåtlutande-]
{+framåt-
lutande+} gång.
Uppgiv
ålder»
Pris pr st.
ADC| Nya Journaler
och Mönster äro inkomna.
Till landsorten mot postförskott + porto
BUTTERICKS MÖNSTERAFFÄR
Drottninggatan 57
Rikstel. 1726. Allm. Tel. 1410.
STOCKHOLM
Skånska Handskmagasinet
Etablerad 1819
42 JÄRNTORGSGATAN 42
Allm. Tel. 14168
Välsorteradt lager av in- och utländska Handskar
och Vantar.
Parfymer och herreldperingsartiklar m. m.
Medlemmar i F. K. P. B. erhålla rabatt.
JACOBSONS VÄLKÄNDA
• TAPISSERI-AFFÅR #
24 B Grefturegatan, vid Tattersall.
10 % RABATT — I VAROR — FRITT VAL.
A. WAHLGREN
SLAKTERI & CHARKUTERI
15 B Nybrogatan 15 B
Riks 3054. Allm. 8880 & 23052
FILIAL:
17 Storgatan 17
CHARKUTERI
Rik» 8194 Allm. 8865
— Till landsorten ferm expedition. <
Fra Ostman-Raiden öppnar den l:sta Sept. i sitt hem, Frej g. 21, m tr., tillklippnings- och
avprovningsbyrå för allt Tad till barn- och damkläder hörer. För damer som vilja sy sina kläder själva eller som
använda sig av hemsömmerskor bör byrån bliva till verklig nytta. Byrån är öppen alla dagar med undantag
av Lörd. från 10 f.’m, till 8 e. m., dessutom Tisd. och Fred. mellan 7—9 e. m.
Vidare upplysningar pr Telefon Allm. 10131.
HERMAN HÅKANSON
FÄRG- & KEMIKALIE-AFFÄRER
Rikatel. 9649. 9 Gref-Tburegatan 9 Allm. tel. 9649.
REKOMMENDERAS. Medlemmar af F. If. P. Ä. erhålla rabatt.
icke till formell yttre likhet i vHlkor, med
förbiseende av duglighet och förtjänster,
men väl till lika rätt att efter personlig
förmåga göra.sig gällande i statssamhället
utan hinder av enskilda oförtjänta
företrädesanspråk, liksom redan nn är fallet
inom familjekretsen. N. av E.
Rösträtt för Kvinnors
femtonde och sextonde nummer för 1915
innehåller bl. a.:
Logikens irrgångar.
En hälsning från Mrs Chapman Catt.
Även Island. Danske konungen .underskriver
kvinnorösträtten.
En bortgången märkeskvinna. Martina
Bergman-Österberg. Av Anna Wicksell.
Klnematograflska reseminnen trån
Haagkongressen. Av JU. dr Naima Sahlbom.
Under Djurgårdens ekar. Av Alma Söderhjelm.
Upprop för varaktig fred.
Ett besök 1 ryska rösträttsföreningens lasarett.
Av JS. W. P.
Kvinnorna som läroverkslärare. Överstyrelsens
yttrande. Av OuUt Petrini.
Rättspolitik. Av N. av E.
Silers "Enilish School"
Tjärhovsgatan 5. Allm. Tel. Söder 62 36,
Engelska lektioner o. översättningar.
_________ANNIE I. SCOTT.
A. M. PETTERSON
S:t Paulsgatan 2 B, Allm. Tel. 80114
Försäljer och reparerar KÄPPAR och PARAPLYER
Renovering av Galanter!- och Konstarbeten av Ben,
Sköldpadd och Pärle or m. m.
Välgjort arbete garanteras.
Syster Astrids spädbarnshem
öppnat i Råsunda, Stockholmsvägen 22. Även
klena barn mottages till god, sakkunnig vård.
Referenser Prof. E. Alin. Förfrågningar, Allm.
TeL Ragunda 361. ___________________
Gynna
Rösträtt för Kvinnors
annonsörer!
Stoctaholm, Iw HaBgrtranu Bokfarokeri A. B., 1916.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
