- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / IV Årg. 1915 /
17:2

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR

N:r 17

LAGERSONS

SKO m AG AS IM

»lakobftgatan 18 - Fredsqatan 8


FILMS.


I fyra amerikanska stater skall
omröstning om införande av rösträtt för
kvinnor äga rum innevarande höst nämligen i
Massachusetts, New Jersey, New York och
Pensylvania. Man får en föreställning om
den kvinnliga rösträttsorganisationens
arbete, dá man hör att ensamt i staden New
York hålles omkring 100 rösträttsmöten
varje afton, och att från huvudkvarteret har
sedan i februari en million flygblad utsänts.
I ett av huvudkvarteret upprättat
lunchrum, som icke bara inbringar pengar utan
också proselyter, ha icke mindre än 14,732
25-cents luncheons serverats sedan i
februari.

Professor Whitney, som förut tillhört
universitetet i Kalifornien, men numera är
bosatt i New York, rekommenderar alla
"an-tis" att tillbringa sin semester i
Kalifornien, där kvinnorna haft rösträtt sedan
1911, de skulle då snart bli omvända.

Rösträtt för Kvinnor har redan omnämnt,
hurusom den danska rösträttsveteranen fru
Jutta Bossen-Möller till minne av den 5
juni planterat en rösträttsek på
Himmel-bjerget. För att visa sin samhörighet med
Danmarks kvinnor har Tyska
kvinnoröst-ráttsförbundet, vars ordförande är doktor
Anita Augspurg, förklarat sig också vilja
plantera en minnesek i Banmark, men, då
detta kan äga rum först fram på hösten, ber
förbundet de danska kvinnorna till dess
utse en lämplig plats. Initiativtagarna
hoppas själva få överbringa trädet och vara
närvarande vid planteringen.

I en serie artiklar i Times under
rubriken Besök hos fienden ger en "Neutral
åskådare" sitt erkännande även åt de tyska
kvinnorna, vilka han förklarar utgöra en
av de förnämsta källorna till nationens
»tyrka. Oaktat de i stort sett äro
oorganiserade, heter det, och ovana vid ofientliga
plikter ooh utan politisk träning, hava de
lärt att tänka och handla för det
allmännas väl; männens utkommenderande i
militärtjänst betecknar en vändpunkt i deras
liv.

I England samlas underskrifter under en
kvinnopetition till drottning Wilhelmina^
av Holland med begäran att drottningen
vid de blivande fredsunderhandlingarna
måtte framlägga förslag om en
internationell överenskommelse mellan staterna, om
ordnande av alla framtida tvistefrågor på
fredlig väg. Bland undertecknarna
märkes mrs Despard, ordförande för the
Wo-men’s Freedom League.

Genom telefonens införande i Turkiet har
ett betydelsefullt steg tagits på
kvinnofrigörelsens väg och ett nytt arbetsfält
öppnats for de turkiska kvinnorna, som visat
sig så dugliga som telefonister, att nästan
allt arbete vid telefonen nu ligger i
kvinnornas händer och även chefsposter
anför-trotts dem. Men något som icke passar
for det nya arbetet är den traditionella
slöjan. Telefonisterna ha också erhållit
myndigheternas tillstånd att avlägga
denna och i stället använda en vit schal som
huvudbonad. ______—_

Drottning Margareta och Fredriha Bremer.

Ett par statyfrågor.

Dansk Kvindesamfunds
Fællessty-relse har beslutat sätta sig i spetsen för
en insamling bland Danmarks kvinnor
för resande av en ryttarstaty av
drottning Margareta till åminnelse av
kvinnorösträttens seger i Danmark. "Om
70,000 danska kvinnor giva 1 kr. var,
är uppgiften löst, och ingen har av
denna anledning blivit bragt till
tiggarstaven, trots dyrtid och världskrig",
säger förslagsställaren, fru Gyrithe
Lemche, i Kvinden og Samfundet.

När skola svenska kvinnor få sin
Fredrika-Bremer-staty? Skola de få
resa den till minne av sin
rösträttsseger och när skall det blif

A.-B. JOHN T. LÖFGREN & G»

■ Kungl. Hofievera&tör

Sveriges äldsta, största o. bäst
renomm«rade specialaffär i

_ . . ¾ w .. . Siien-ÄYlle-KläiniiistyBer

Ritat. 42» FrBBSV&tan 3, StlCUOln. A.T.M48 p^ert.land.mrtenitaaMjirtftao.lttmeo.

Medeltidskyrkan och kvinnan.

"Kvinnan, som du har givit mig,
besvek mig, så att jag åt", lydde det
första försöket till en ursäkt, varom
historien har något att förmäla. Men
den första ursäkten har haft långa
rader av andra i släptåg, utan att
efter-följarne kunnat göra anspråk på den
bittersta originalitet. Adams söner ha
alltid skyllt sina olater på kvinnan,
mest öppet och ohejdat kanske under
medeltiden, då deras enda läromästare,
kyrkan, åtog sig besväret att skaffa de
nödiga formlerna. Härom får man all
kunskap man kan behöva genom en i
år utgiven, mäkta rolig bok av
professorn i kulturhistoria i Helsingfors,
Hjalmar Crohns. Den borde
egentligen haft ovanstående titel med något
förtydligande tillägg möjligen, men
har nu tyvärr fått den ur
tidningssynpunkt något anskrämliga: "Legenden
och medeltidens latinska predikan och
’exempla’ i deras värdesättning av
kvinnan"* Det är skada, ty den skulle
eljest kunnat framkalla riktiga
högtider av skratt, åtminstone hos den
aldrig så litet latinkunniga allmänheten;
den är nämligen till följd av sin
något delikata uppgift mera
latinspäe-kad än vad som för en realstudent
vore behagligt, och jag kan tillägga, att
den inte heller är riktigt lämpad för
högläsning i vilken familjekrets som
helst. Detta betyder emellertid
ingenting nedsättande; boken hör
säkerligen till det gedignaste, som den
vetenskapliga forskningen i medeltidens
kulturhistoria har att uppvisa, och nog
har även den, som är mer beläst på
området än undertecknad, här mycket
nytt att inhämta.

Författaren börjar med ett citat
från Harnack: "Man kan i våra
dagar inom protestantismen svårligen
göra sig ett begrepp om den
betydelse askesen haft i 4 och 5
århundradet e. Kr., om huru den behärskat
människornas fantasi och tankelivet
i hela dess vidd. I grund och botten
var det därvid fråga om ett enda:
avhållsamhet från sexuella
förbindelser." Eller som Crohns formulerar det:
"kampen mot rasens ande är för den
kristne bjudande plikt,
jungfruligheten dygdernas blomma." Boken avser
nu att visa hur denna idéströmning
under medeltiden påverkat den allmänna
uppfattningen och "lyckats
vidmakthålla en opinion, stor nog att leva kvar
också inom den protestantiska
världen", och detta fast denna icke skrivit
askesen på sitt program. Slutligen hur
med föraktet för släktuppehållelsen
också följde föraktet för kvinnan som
"det lägre könet". Författaren vore
naturligtvis icke den allvarlige
vetenskapsman han är, om han icke på
samma gång påpekade hur denna
sistnämnda uppfattning funnits långt före
kristendomen och hur å andra sidan
kyrkan både medfört relativ frihet för
kvinnan och bidragit till det sedliga
livets renande. Men det kvarblivande
totalintrycket av hans bok blir dock, att
den katolska kyrkan under
medeltiden på samma gång genom sin
populära uppbyggelselitteratur givit riklig
spridning åt den uppfattning av kvin-

• FÖrlagsaktiebol. Söderström & Comp.,
Helsingfors. IV & 244 sid. Pris kr. 4: 25.

nan, som än i dag bestämmer
skämttidningarnas billiga kvickheter.

Prof. Crohns material har varit dels
helgonlegenderna, dels den mycket
rikhaltiga medeltida predikolitteraturen,
inte bara de otaliga handskrivna
postiliorna, utan också de för predikanter
avsedda "exempelsamlingarna". Dessa
voro "uppbyggliga" och "sedelärande
berättelser", till för att på samma gång
hålla åhörarne vakna och låta prästerna
slippa bereda sig och få "sova lugnt";
en av dessa, med register
omsorgsfullt försedda samlingar hette
verkligen "dormi secure!" Här utmålas
jungfruligheten överallt som
"dygdernas ädelsten, änglarnas syster,
kyrkornas fackla, själarnas ljus", och sjunger
man äktenskapets lov, är det endast
för så vitt det kan skänka oss ett
jungfruligt släkte, eller som det på
kyrkofadern Hieronymus* granna språk
heter: "Jag väljer rosen ur törnena,
guldet ur stoftet, pärlan ur snäckan."
— "Giftermålet är en kort glädje och
ett långvarigt elände", och håller man
predikningar därom, så är det, för att
man måste göra det bästa möjliga av
ett naturförhållande, som man ändå
inte kan slippa ifrån, om kyrkan skall
kunna få nya medlemmar. Men att det
är männen, som ensamma hållit alla
predikningar i världen, det förklarar
bäst det faktum, att de förmaningar de
innehålla nästan uteslutande rikta sig
till kvinnorna, såsom de både fysiskt
och psykiskt sämre funtade.
Medeltiden hade en fysiologi för sig själv,
och den lärde, att kvinnans kropp,
"såsom mera vätskehaltig", också var
mera njutningslysten — därför är det
alltid kvinnan, som är den förförande par-.
ten, mot vilken man måste härda sig
genom kallt vatten, bön och arbete.
"Från hjässan till fotabjället finnes hos
kvinnorna icke ett ställe, som icke är
en snara för ögonen; att röra vid dem
är liksom att röra vid en skorpion,
och en vacker kvinna är ett tempel,
byggt över en kloak." Man bör inte
önska sig en vacker hustru, emedan det
är svårt att vaka över vad alla tycka
om,, och icke en ful, emedan det är
föga glädje att äga vad ingen frågar
efter. "Den urgamla
sammanställningen ’vin och kvinnor’, säger
författaren, "som så kärnfullt och
eftertryckligt rubricerar den ena hälften av
människosläktet som njutningsmedel för
den andra vid sidan av alkoholen,
återfinna vi också här."

I medeltidspredikans syndaregister
för kvinnan finna vi också massor av
gamla bekanta, t. ex. käringen mot
strömmen, hustrun, som kröp in i
ugnen, därför att mannen förbjudit det,
och därför naturligtvis blev
ihjälslagen, kvinnan, som plundrat en ung
riddare på hans dräkt och sedan grät,
därför att hon inte också tagit
skjortan av honom! Det är, som vi se,
rikedomar av nya bevis på folksagans
vandringar genom kyrkans
förmedling från österlandet och antikens
värld till vår egen. Kvinnans
behagsjuka är här som överallt det
omtyckta temat. Man skulle lättare kunna
rengöra ett stall på tjugufyra hästar
än en dam blir färdig med sin toalett;
deras släp är åkdon för smådjävlar,
ur kläderna kommer målen och av

Ukfkemixkffvft*

frfdmkladnin?

arAtkApporhoi

OJt/ochNihlir

beUkiect»

Akllebolag Göteborg)

^-"*:*

i /47¾

■«■■■■■«■*■■■» » * >a«aHmw*M__

I (1 d. Bamängefcs lokaty.

1

ASTRID SÖDEBQÜ1ST

!

1 Klass Damskrädderi.

AUtld välsorterat lager i fördelaktiga prislägen.

Specialité:

J. A. WETTEKGRENS FABRIKATER.

kvinnorna mannens synd. Och får
kvinnan någon gång beröm, vilket
också händer, så hämtas det ur legendens
samling av asketiska och försakande
hjältinnor: "våra dagars kvinnor äro
helt annorlunda", säger predikanten.

Legenden saknar emellertid inte sin
poesi, ibland fasaväckande och hemsk
i sin skildring av det självtagna
martyrskapets hjältemod, ibland full av
drastisk humor i utmålningen av den
fruktlösa kampen mot "rasens ande",
alltid med den naivitet, som gör
medeltiden så rörande även i dess värsta
vidskepelse och sinnlighet Här finna
vi eremiten, som möter sin mor
endast med slutna ögon, emedan
kvinnans anblick är farlig, eller den
gamle prästen, som förfärad rusar upp från
sin dödsbädd, emedan hans syster
lyssnat efter hans hjärteslag. Men här
träffa vi också på åen pedagogiska
abedissan, som när den unga nunnan
första gången får se en get, säger
henne, att det är en äldre kvinna, som
levat i världen: "När sådana bli
gamla, få de horn och skägg." Det temat
har många variationer, bl. a. i
historien om den unge munken, som på
vandring med sin fader, eremiten, för
första gången möter några kvinnor
och på sin förundrade fråga får till
svar, att det var gäss, och sedan efter
hemkomsten sätter sig att gråta över
sin tarvliga mat, emedan han så
gärna ville ha en gås, "bara en enda".
Temat går också igen i berättelsen om
den fjärran från världen uppfostrade
prinsen, som äntligen skulle få se och
lära sig något. Man visade honom
"höviska kvinnor och fagra, dyrliga
klädda", faderns skatter, hästar och
vagnar, och nämnde alla ting vid
namn, men om kvinnorna sade man:
"de äro djävlar, som svika och dåra
männena." Resultatet blev emellertid,
att när kungen frågade sin son vad
han mest tyckte om av det han sett,
gossen utan tvekan svarade: "Fader,
intet utom djävlarna, som svika
männena — mer åstundar Jak dem än allt
det andra jag haver sett."

"Du driver ut naturen med högaffel,
men hon kommer alltid tillbaka", sade
de visa gamle. Och så kom
reformationen och gjorde äktenskapet till
en samhällsplikt och kvinnan till ett
slags nödvändighetsvara för mannen,
visserligen lite drastiskt även det och
inte obetingat vördnadsfullt, men dock
bättre och sundare än att kalla henne
djävul. Och så kom vår egen tid med
kravet på den individuella kärleken
och det andliga kamratskapet mellan
makarna. Här kommer till
samhällsplikt och folkhälsa något ännu mera:
skönhetens solglans över ett livsdjup,
inför vilket det förgängliga i all sin
allmängiltighet dock bara blir till
symbol av något högre.

Prof. Crohns egen uppfattning av
"kvinnan" är tydlig och klar, som vi
redan sett av ett par citat, men den
framgår också i sin mån redan av
företalet, där han främst tackar sin
hustru, som varit honom till oersättlig
hjälp vid det krävande arbetet i "smått
och stort".

Tillsammans med Yrjö Hirns
utomordentligt intressanta bok, "Det
heliga skrinet", bildar Crohns bok en
förträfflig vägledning i studiet av
medeltidens själsliv. Lydia Wahlström.

RUNG

Aum. Telefon 20168

BRODÉNS JTJJRIÖISKIà BYI¾A

68 VÄSTEKLANGG AT AN fig, STOCKHOLM. Riksteleion 144 68.

utför alla Juridiska o. PBTVAT-

DETEKTIVA uppdrag diskret,

fort och MlUgt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/4/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free